Псалтирь 127

1 Аще не Господь созиждет дом, всуе трудишася зиждущии: аще не Господь сохранит град, всуе бде стрегий.

(Sang til Festrejserne. Af Salomo.) Dersom HERREN ikke bygger huset, er Bygmestrenes Møje forgæves, dersom HERREN ikke vogter Byen, våger Vægteren forgæves.

2 Всуе вам есть утреневати: востанете по седении ядущии хлеб болезни, егда даст возлюбленным Своим сон.

Det er forgæves, I står årle op og går sent til Ro, ædende Sliddets Brød; alt sligt vil han give sin Ven i Søvne.

3 Се, достояние Господне сынове, мзда плода чревняго.

Se, Sønner er HERRENs Gave, Livsens Frugt er en Løn.

4 Яко стрелы в руце сильнаго, тако сынове оттрясенных.

Som Pile i Krigerens Hånd er Sønner, man får i sin Ungdom.

5 Блажен, иже исполнит желание свое от них: не постыдятся, егда глаголют врагом своим во вратех.

Salig den Mand, som fylder sit Kogger med dem; han beskæmmes ej, når han taler med Fjender i Porten.