Psaltaren 18
1 En Psalm, till att föresjunga, Davids, Herrans tjenares; hvilken denna visos ord talade till Herran, på den tid Herren honom hulpit hade ifrå hans fiendars hand, och ifrå Sauls hand; Och sade: Hjerteliga, kär hafver jag dig, Herre, min starkhet;
Al maestro de coro. Del servidor de Dios, de David, el cual dirigió al Señor las palabras de este cántico en el día en que le libró de las manos de todos sus enemigos y de las de Saúl. Y dijo: Te amo, Yahvé, fortaleza mía, mi peña, mi baluarte, mi libertador,
2 Herre, min klippa, min borg, min förlossare; min Gud, min tröst, den jag mig vid håller; min sköld, och min salighets horn, och mitt beskydd.
Dios mío, mi roca, mi refugio, broquel mío, cuerno de mi salud, asilo mío.
3 Jag vill lofva och åkalla Herren; så blifver jag ifrå mina ovänner förlöst.
Invoco a Yahvé, el digno de alabanza, y quedo libre de mis enemigos.
4 Ty dödsens band hafva, omfattat mig, och Belials bäcker förskräckt mig.
Olas de muerte me rodeaban, me alarmaban los torrentes de iniquidad;
las ataduras del sepulcro me envolvieron, se tendían a mis pies lazos mortales. (Sheol h7585)
6 När jag är i ångest, så åkallar jag Herran, och ropar till min Gud; så hörer han mina röst af sitt tempel, och mitt rop kommer för honom till hans öron.
En mi angustia invoqué a Yahvé, y clamé a mi Dios; y Él, desde su palacio, oyó mi voz; mi lamento llegó a sus oídos.
7 Jorden bäfvade och gaf sig, och bergens grundvalar rördes och bäfvade, då han vred var.
Se estremeció la tierra y tembló; se conmovieron los cimientos de los montes y vacilaron, porque Él ardía de furor.
8 Damb gick upp af hans näso, och förtärande eld af hans mun; så att det ljungade deraf.
Humo salió de sus narices; de su boca, fuego devorador; y despedía carbones encendidos.
9 Han böjde himmelen, och for neder, och mörker var under hans fötter.
Inclinó los cielos, y descendió con densas nubes bajo sus pies.
10 Och han för uppå Cherub, och flög; han sväfde på vädrens vingar.
Subió sobre un querube y voló, y era llevado sobre las alas del viento.
11 Hans tjäll omkring honom var mörker, och svart tjockt moln, der han inne fördold var.
Se ocultaba bajo un velo de tinieblas; aguas tenebrosas y oscuras nubes lo rodeaban como un pabellón.
12 Af skenet för honom delte sig skyn, med hagel och ljungande.
Se encendieron carbones de fuego al resplandor de su rostro.
13 Och Herren dundrade i himmelen; och den Högste lät sitt dunder ut, med hagel och ljungande.
Tronó Yahvé desde el cielo, el Altísimo hizo resonar su voz;
14 Han sköt sina skott, och förströdde dem; han lät fast ljunga, och förskräckte dem.
y lanzó sus saetas y los dispersó; multiplicó sus rayos, y los puso en derrota.
15 Der såg man vattuådrorna; och jordenes grund vardt blottad, Herre, af ditt straff, af dine näsos anda och blåst.
Y aparecieron a la vista los lechos de los océanos; se mostraron desnudos los cimientos del orbe terráqueo, ante la amenaza de Yahvé, al resollar el soplo de su ira.
16 Han sände utaf höjdene, och hemtade mig; och drog mig utu stor vatten.
Desde lo alto extendió su brazo y me arrebató, sacándome de entre las muchas aguas;
17 Han halp mig ifrå mina starka fiendar; ifrå mina hatare, som mig för mägtige voro;
me libró de mi feroz enemigo, de adversarios más poderosos que yo.
18 De mig öfverföllo i mins motgångs tid; och Herren vardt min tröst.
Se echaron sobre mí en el día de mi infortunio; pero salió Yahvé en mi defensa,
19 Och han förde mig ut på rymdena; han tog mig derut; ty han hade lust till mig.
y me trajo a la anchura; me salvó porque me ama.
20 Herren gör väl emot mig, efter mina rättfärdighet; han vedergäller mig efter mina händers renhet.
Yahvé me ha retribuido conforme a mi rectitud; me remunera según la limpieza de mis manos.
21 Ty jag håller Herrans vägar, och är icke ogudaktig emot min Gud.
Porque seguí los caminos de Yahvé, y no me rebelé contra mi Dios;
22 Ty alla hans rätter hafver jag för ögon, och hans bud kastar jag icke ifrå mig.
porque mantuve ante mis ojos todos sus mandamientos y nunca aparté de mí sus estatutos.
23 Men jag; är utan vank för honom, och bevarar mig för min synd.
Fui íntegro para con Él, y me cuidé de mi maldad.
24 Derföre vedergäller mig Herren, efter mina rättfärdighet; efter mina händers renhet för hans ögon.
Yahvé me ha retribuido conforme a mi rectitud; según la limpieza de mis manos ante sus ojos.
25 Med de heliga äst du helig; och med de fromma, äst du from;
Tú eres misericordioso con el misericordioso; con el varón recto, eres recto.
26 Och med de rena äst du ren; och vid de afvoga ställer du dig afvog.
Con el sincero, eres sincero; y con el doble, te haces astuto.
27 Ty du hjelper det elända folket, och de höga ögon förnedrar du.
Tú salvas al pueblo oprimido, y humillas los ojos altaneros.
28 Ty du upplyser mina lykto; Herren, min Gud, gör mitt mörker ljust.
Eres Tú quien mantiene encendida mi lámpara, oh Yahvé; Tú, Dios mío, disipas mis tinieblas.
29 Ty med dig kan jag nederlägga krigsfolk, och med minom Gud öfver muren springa.
Fiado en Ti embestiré a un ejército; con mi Dios saltaré murallas.
30 Guds vägar äro utan vank; Herrans tal äro genomluttrad; han är en sköld allom dem som trösta uppå honom.
¡El Dios mío!... Su conducta es perfecta, Su palabra acrisolada. Él mismo es el escudo de cuantos lo buscan como refugio.
31 Ty ho är en Gud, utan Herren; eller en starker, utan vår Gud?
Pues ¿quién es Dios fuera de Yahvé? o ¿qué roca hay si no es el Dios nuestro?
32 Gud omgjordar mig med kraft, och gör mina vägar utan vank.
Aquel Dios que me ciñó de fortaleza e hizo inmaculado mi camino.
33 Han gör mina fötter lika som hjortars, och sätter mig på mina höjder.
El que volvió mis pies veloces como los del ciervo, y me afirmó sobre las cumbres.
34 Han lärer mina hand strida, och min arm spänna kopparbågan.
El que adiestró mis manos para la pelea, y mi brazo para tender el arco de bronce.
35 Och du gifver mig dins salighets sköld, och din högra hand stärker mig; och när du förnedrar mig, gör du mig storan.
Tú me diste por broquel tu auxilio, me sostuvo tu diestra; tu solicitud me ha engrandecido.
36 Du gör under mig rum till att gå, att mina fötter icke skola slinta.
Ensanchaste el camino a mis pasos, y mis pies no flaquearon.
37 Jag vill jaga efter mina fiendar, och gripa dem; och intet omvända, tilldess jag hafver nederlagt dem.
Perseguía a mis enemigos y los alcanzaba; y no me volvía hasta desbaratarlos.
38 Jag skall slå dem, och de skola icke kunna mig emotstå; de måste falla under mina fötter.
Los destrozaba y no podían levantarse; caían bajo mis pies.
39 Du kan rusta mig med starkhet till strid; du kan kasta dem under mig, som sig emot mig sätta.
Tú me revestías de valor para el combate, sujetabas a mi cetro a los que me resistían.
40 Du gifver mig mina fiendar på flyktena, att jag må förstöra mina hatare.
Ponías en fuga a mis enemigos, dispersabas a cuantos me aborrecían.
41 De ropa, men der är ingen hjelpare: till Herran, men han svarar dem intet.
Vociferaban, mas no había quien los auxiliase; (clamaban) a Yahvé mas Él no los oía.
42 Jag skall sönderstöta dem som stoft för vädret; jag skall bortkasta dem såsom träck på gatomen.
Y yo los dispersaba como polvo que el viento dispersa; los pisoteaba como el lodo de las calles.
43 Du hjelper mig ifrå det trätosamma folket, och gör mig till ett hufvud ibland Hedningarna; ett folk, som jag intet kände, tjenar mig.
Me libraste de las contiendas del pueblo, me has hecho cabeza de las naciones; un pueblo que no conocía me sirve;
44 Det hörer mig med hörsam öron; men de främmande barn förneka mig.
con atento oído me obedecen; los extraños me adulan.
45 De främmande barn försmäkta, och brytas i sina bojor.
Los extranjeros palidecen, y abandonan, temblando, sus fortalezas.
46 Herren lefver, och lofvad vare min tröst; och mins salighets Gud varde upphöjd.
¡Vive Yahvé! ¡Bendita sea mi Roca! ¡Sea ensalzado el Dios mi Salvador!
47 Gud, som mig hämnd gifver, och tvingar folken under mig;
Aquel Dios que me otorgó la venganza, que sujetó a mí las naciones;
48 Den mig hjelper ifrå mina fiendar, och upphöjer mig ifrå dem, som sätta sig emot mig; du hjelper mig ifrå de vrånga.
que me libró de mis enemigos, que me encumbró sobre mis opositores, y me salvó de las manos del hombre violento.
49 Derföre vill jag tacka dig, Herre, ibland Hedningarna, och lofsjunga dino Namne;
Por eso te alabaré entre las naciones, oh Yahvé; cantaré himnos a tu Nombre.
50 Den sinom Konung stor salighet bevisar, och gör sinom smorda godt; David, och hans säd evinnerliga.
Él da grandes victorias a su rey, y usa de misericordia con su ungido, con David y su linaje, por toda la eternidad.
