Psaltaren 107

1 Tacker Herranom, ty han är mild, och hans godhet varar i evighet:

Preiset [O. Danket] Jehova, denn er ist gut, denn seine Güte währt ewiglich!

2 Säger I, som af Herranom förlöste ären, de han utu nöd förlöst hafver;

So sollen sagen die Erlösten Jehovas, die er aus der Hand des Bedrängers erlöst,

3 Och de han utu landen tillsammanhemtat hafver, ifrån östan, ifrå vestan, ifrå nordan, och ifrå hafvet;

Und die er gesammelt hat aus den Ländern, von Osten und von Westen, von Norden und vom Meere.

4 De der vilse gingo i öknene, der ingen väg var, och funno ingen stad, der de bo kunde;

Sie irrten umher in der Wüste, auf ödem Wege, sie fanden keine Wohnstadt.

5 Hungroge och törstige, och deras själ försmäktade.

Hungrig waren sie und durstig, es verschmachtete in ihnen ihre Seele.

6 Och de ropade till Herran i deras nöd, och han frälste dem utu deras ångest;

Da schrieen sie zu Jehova in ihrer Bedrängnis, und aus ihren Drangsalen errettete er sie.

7 Och förde dem en rättan väg, att de gingo till den stad, der de bo kunde.

Und er leitete sie auf rechtem Wege, daß sie zu einer Wohnstadt gelangten.

8 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;

Mögen sie Jehova preisen wegen seiner Güte und wegen seiner Wundertaten an den Menschenkindern!

9 Att han mättar den törstiga själen, och fyller den hungroga själen med god ting;

Denn er hat die durstende Seele gesättigt und die hungernde Seele mit Gutem [O. mit Gütern] erfüllt.

10 De der sitta måste i mörker och dödsens skugga, fångne i tvång och i jern.

Die Bewohner der Finsternis und des Todesschattens, gefesselt in Elend und Eisen:

11 Derföre, att de Guds bud ohörsamme varit hade, och dens Högstas lag försmädat hade;

Weil sie widerspenstig gewesen waren gegen die Worte Gottes [El] und verachtet hatten den Rat des Höchsten,

12 Derföre måste deras hjerta med olycka plågadt varda; så att de omkull lågo, och ingen halp dem.

So beugte er ihr Herz durch Mühsal; sie strauchelten, und kein Helfer war da.

13 Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest;

Da schrieen sie zu Jehova in ihrer Bedrängnis, und aus ihren Drangsalen rettete er sie.

14 Och förde dem utu mörkret och dödsens skugga, och slet deras band sönder.

Er führte sie heraus aus der Finsternis und dem Todesschatten, und zerriß ihre Fesseln.

15 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;

Mögen sie Jehova preisen wegen seiner Güte und wegen seiner Wundertaten an den Menschenkindern!

16 Att han sönderbryter kopparportar, och sönderslår jernbommar.

Denn er hat zerbrochen die ehernen Türen und die eisernen Riegel zerschlagen.

17 De galne vordo plågade för deras öfverträdelses skull, och för deras synders skull.

Die Toren leiden ob des Weges ihrer Übertretung und ob ihrer Ungerechtigkeiten.

18 De vämjade vid all mat, och vordo dödsjuke.

Ihre Seele verabscheut jede Speise, und sie kommen bis an die Pforten des Todes.

19 Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest.

Dann schreien [O. litten verabscheute kamen. Da schrieen usw. bis v 21] sie zu Jehova in ihrer Bedrängnis, und aus ihren Drangsalen rettet er sie.

20 Han sände sitt ord, och gjorde dem helbregda, och frälste dem, att de icke blefvo döde.

Er sendet sein Wort und heilt sie, und er errettet sie aus ihren Gruben.

21 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;

Mögen sie Jehova preisen wegen seiner Güte und wegen seiner Wundertaten an den Menschenkindern;

22 Och offra tacksägelse, och förtälja hans verk med glädje.

Und Opfer des Lobes [O. Dankopfer; wie 3. Mose 7,12] opfern und mit Jubel erzählen seine Taten!

23 De som med skepp på hafvet fara, och drifva sin handel till sjös;

Die sich auf Schiffen aufs Meer hinabbegeben, auf großen Wassern Handel treiben,

24 De hafva förnummit Herrans verk, och hans under i hafvet;

Diese sehen die Taten Jehovas und seine Wunderwerke in der Tiefe:

25 När han sade, att ett stormväder uppkastade sig, som böljorna upplyfte.

Er spricht [O. sich hinabbegaben trieben sahen sprach usw.] und bestellt einen Sturmwind, der hoch erhebt seine Wellen.

26 Och de foro upp åt himmelen, och foro neder i afgrunden, att deras själ förtviflade för ångest;

Sie fahren hinauf zum Himmel, sinken hinab in die Tiefen; es zerschmilzt in der Not ihre Seele.

27 Så att de raglade och stapplade, såsom en drucken, och visste ingen råd mer.

Sie taumeln und schwanken wie ein Trunkener, und zunichte wird alle ihre Weisheit.

28 Och de ropade till Herran i sine nöd, och han förde dem utu deras ångest;

Dann schreien sie zu Jehova in ihrer Bedrängnis, und er führt sie heraus aus ihren Drangsalen.

29 Och stillte stormen, att böljorna saktade sig.

Er verwandelt den Sturm in Stille, [O. Säuseln] und es legen sich die [W. ihre] Wellen.

30 Och de vordo glade, att det stilla vardt; och han förde dem till lands efter deras önska.

Und sie freuen sich, daß sie sich beruhigen, und er führt sie in den ersehnten Hafen.

31 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;

Mögen sie Jehova preisen wegen seiner Güte, und wegen seiner Wundertaten an den Menschenkindern.

32 Och prisa honom i församlingene, och inför de äldsta lofva honom;

Und ihn erheben in der Versammlung des Volkes, und in der Sitzung der Ältesten ihn loben!

33 De, hvilkas bäcker förtorkades, och vattukällor vände igen flyta;

Er macht [O. machte; so auch v 35 usw.] Ströme zur Wüste und Wasserquellen zu dürrem Lande,

34 Så att ett fruktsamt land intet bar, för deras ondskos skull, som deruti bodde.

Fruchtbares Land zur Salzsteppe wegen der Bosheit der darin Wohnenden.

35 Och det som torrt var gjorde han vatturikt, och på torra landena vattukällor;

Er macht zum Wasserteich die Wüste und dürres Land zu Wasserquellen;

36 Och satte dit de hungroga, att de beredde en stad, der de bo kunde;

Und er läßt Hungrige daselbst wohnen und sie gründen eine Wohnstadt.

37 Och så åkrar, och vingårdar plantera måtte, och årliga frukt få.

Und sie besäen Felder und pflanzen Weinberge, welche Frucht bringen als Ertrag;

38 Och han dem välsignade, så att de sig svårliga förökade, och dem mycken boskap gaf;

Und er segnet sie, und sie mehren sich sehr, und ihres Viehes läßt er nicht wenig sein.

39 De der nedertryckte och försvagade voro af de onda, som dem tvungit och trängt hade.

Und sie vermindern sich und werden gebeugt durch Bedrückung, Unglück und Jammer.

40 Då föraktelse uppå Förstarna utgjuten var, så att i hela landena stod bistert och ödeliga till.

Er schüttet Verachtung auf Fürsten, und läßt sie umherirren in pfadloser Einöde;

41 Och han den fattiga beskyddade för uselhet, och hans slägte förmerade, såsom en fårahjord.

Und er hebt den Armen empor aus dem Elend, und macht Herden gleich seine Geschlechter.

42 Detta skola de fromme se, och glädja sig; och alla ondsko skall munnen tillstoppad varda.

Die Aufrichtigen werden es sehen und sich freuen, [O. sehen es und freuen sich usw.] und alle Ungerechtigkeit wird ihren Mund verschließen.

43 Hvilken är vis och behåller detta? Så skola de märka, huru många välgerningar Herren beviser.

Wer weise ist, der wird dieses beachten, und verstehen werden sie [O. der beachte dieses, und verstehen mögen sie] die Gütigkeiten Jehovas.