< Jobho 28 >
1 “Mugodhi wesirivha uripo, nenzvimbo inonatswa goridhe.
Silfret hafver sin gång, och guldet sitt rum, der det verkas.
2 Simbi inocherwa pasi, uye ndarira inonyautswa ichibva pamhangura.
Jern tager man utaf jordene, och utaf stenar smälter man koppar.
3 Munhu anoita kuti rima ripere; anotsvakisisa kusvikira kumucheto chaiko, mhangura iri murima rakasviba kwazvo.
På mörkret varder ju en tid ände, och finner ju någor på sistone det fördolda.
4 Anovhura mugodhi kure nokunogara vanhu, kunzvimbo dzakakanganikwa norutsoka rwomunhu; kure navanhu anorezuka ndokuzeya uku nokuku.
Det springer ut en sådana bäck, att de, som bo deromkring, icke kunna gå deröfver till fots; han varder menniskomen allt för djup, och flyter sin kos.
5 Iyo nyika, zvokudya zvichibva mairi, inoshandurwa nechapasi seinoshandurwa nemoto,
Man får ock eld nedan utu jordene; der dock ofvantill bröd växer.
6 safire inobva mumatombo ayo, uye guruva rayo rine upfu hwegoridhe,
Man finner saphir på somlig rum, och jordklimpar, der guld är uti.
7 Hakuna gondo rinoziva nzira iyo yakavanzika, hakuna ziso rorukodzi rakaiona.
Den stigen hafver ingen fogel kunnat, och intet gamsöga sett;
8 Mhuka dzinozvikudza hadziisi rutsokapo, uye hakuna shumba inofambapo.
De stolta barn hafva icke trampat honom, och intet lejon gångit deruppå.
9 Ruoko rwomunhu runorova dombo romusarasara uye ronoisa midzi yamakomo pachena.
Bär man också handena på stenen, och grafver bergen omkull.
10 Anochera mugero nomumatombo; meso ake anoona pfuma yawo yose.
Man grafver bäcker utu hällebergen, och allt det kosteligit är, ser ögat.
11 Anotsvakisisa panotangira nzizi uye anobudisa zvinhu zvakavanzika pachena.
Man förtager strömmom vattnet, och hafver fram i ljuset det derutinnan fördoldt är.
12 “Asi uchenjeri hungawanikwepiko? Kunzwisisa kunogarepiko?
Huru vill man nu vishet finna, och hvar är rummet till förståndighet?
13 Munhu haanzwisisi kukosha kwahwo; hahungawanikwi munyika yavapenyu.
Ingen vet hvar hon ligger; och varder icke funnen i de lefvandes lande.
14 Pakadzika panoti, ‘Hahuzi mandiri.’ Gungwa rinoti, ‘Hahuzi pandiri.’
Afgrundet säger: Hon är icke i mig; och hafvet säger: När mig är hon icke.
15 Hahungatengwi negoridhe yakaisvonaka, uye mutengo wahwo haungayerwi nesirivha.
Man kan icke gifva der penningar före, ej heller silfver uppväga, till att betala henne med.
16 Hahungatengwi negoridhe reOfiri, namatombo anokosha eonikisi kana esafire.
Hon räknas icke vid Ophiriskt guld, eller vid kostelig onich och saphir;
17 Hahungaenzaniswi negoridhe kana kristari, uye hahungatsinhaniswi nezvishongo zvegoridhe.
Guld och diamant kan icke liknas dervid, ej heller kan hon tillbytas för gyldene klenodier.
18 Korari nejasipa hazvingatongorehwi; mutengo wouchenjeri unokunda maparera.
Ramoth och Gabis aktar man intet; hon är högre aktad än perlor.
19 Topazi yeEtiopia haingaenzaniswi nahwo; hahungatongotengwi negoridhe rakaisvonaka.
Topats af Ethiopien varder icke lika skattad emot henne, och det renaste guld gäller icke deremot.
20 “Zvino uchenjeri hunobvepiko? Kunzwisisa kunogarepiko?
Hvadan kommer då visheten? Och hvar är rummet till förståndigheten?
21 Kwakavanzirwa meso ezvipenyu zvose, zvakavigwa kunyange kushiri dzedenga.
Hon är fördold för allas lefvandes ögon, och öfverskyld för foglarna under himmelen.
22 Kuparadza noRufu zvinoti, ‘Runyerekupe rwahwo chete ndirwo rwakasvika munzeve dzedu.’
Fördömelsen och döden säga: Vi hafve med vår öron hört hennes rykte.
23 Mwari oga ndiye anonzwisisa nzira inoenda kwahuri, uye ndiye oga anoziva kwahunogara,
Gud vet vägen dertill, och känner hennes rum.
24 nokuti anoona magumo enyika, uye anoona zvinhu zvose zviri pasi pamatenga.
Förty han ser jordenes ända, och skådar allt det under himmelen är;
25 Paakasimbisa simba remhepo uye akayera mvura,
Så att han gifver vädrena sina vigt, och vattnena sitt matt.
26 paakaita chirevo chemvura negwara rokutinhira wemheni,
Då han satte regnena ett mål före, och tordönenom och ljungeldenom sin väg,
27 ipapo akatarira kuuchenjeri akahunzvera; akahusimbisa uye akahuedza.
Då såg han henne, och räknade henne; tillredde henne, och fann henne;
28 Zvino akati kumunhu, ‘Kutya Ishe, ndihwo uchenjeri, uye kusiya zvakaipa ndiko kunzwisisa.’”
Och sade till menniskona: Si, Herrans fruktan är vishet; och fly det onda är förståndighet.