Zabura 132
1 Waƙar haurawa. Ya Ubangiji, ka tuna da Dawuda da kuma dukan irin wuyan da ya jimre.
En visa i högre choren. Tänk, Herre, uppå David, och uppå allt hans lidande;
2 Ya yi rantsuwa ga Ubangiji ya kuma yi alkawari ga Maɗaukaki na Yaƙub cewa,
Hvilken Herranom svor, och lofvade dem mägtiga i Jacob:
3 “Ba zan shiga gidana ko in kwanta a gado ba,
Jag vill icke gå i mins hus hyddo, eller lägga mig på mine sängs lägre;
4 ba zan ba wa idanuna barci ba, ba gyangyaɗi wa idanuna,
Jag vill icke låta mina ögon sofva, eller mina ögnalock sömnoga vara;
5 sai na sami wuri wa Ubangiji, mazauni domin Maɗaukaki na Yaƙub.”
Tilldess jag må finna ett rum för Herranom, till en boning dem mägtiga i Jacob.
6 Mun ji haka a Efrata, muka yi ƙaro da shi a filayen Ya’ar,
Si, vi höre derom i Ephrata; vi hafve funnit det på skogsmarkene.
7 “Bari mu tafi wurin zamansa; bari mu yi sujada a wurin sa ƙafafunsa,
Vi vilje gå in uti hans boningar, och tillbedja inför hans fotapall.
8 ka tashi, ya Ubangiji, ka kuma zo wurin hutunka, kai da akwatin alkawarin ƙarfinka.
Herre, statt upp till dina ro, du och din magts ark.
9 Bari a suturta firistocinka da adalci; bari tsarkakanka su rera don farin ciki.”
Låt dina Prester kläda sig med rättfärdighet, och dina heliga glädja sig.
10 Saboda Dawuda bawanka, kada ka ƙi shafaffenka.
Tag icke bort dins smordas regemente, for din tjenare Davids skull.
11 Ubangiji ya rantse wa Dawuda tabbataccen rantsuwa cewa ba zai janye ba cewa, “Ɗaya daga cikin zuriyarka zan sa a kan kursiyinka,
Herren hafver svorit David en sannan ed, der skall han intet ifrå träda: Jag skall sätta dig dins lifs frukt uppå din stol.
12 in’ya’yanka maza za su kiyaye alkawari da farillan da na koya musu, to’ya’yansu maza za su zauna a kan kursiyinka har abada abadin.”
Om dina barn hålla mitt förbund, och min vittnesbörd, som jag dem lärandes varder, så skola ock deras barn sitta på dinom stol evinnerliga.
13 Gama Ubangiji ya zaɓi Sihiyona, ya so ta zama mazauninsa,
Ty Herren hafver utvalt Zion, och hafver lust till att bo der.
14 “Wannan shi ne wurin hutuna har abada abadin; a nan zan zauna ina mulki gama ina son ta,
Detta är min hvila evinnerliga, här vill jag bo; ty här behagar mig väl.
15 zan albarkace ta da tanade-tanade masu yawa; matalautanta za su ƙoshi da abinci.
Jag vill välsigna dess spis, och gifva dess fattigom bröd nog.
16 Zan suturta firistocinta da ceto, tsarkakanta kuma kullum za su rera don farin ciki.
Dess Prester vill jag bekläda med salighet, och dess helige skola glädja sig.
17 “A nan zan sa ƙaho ya yi girma wa Dawuda in kuma kafa fitila saboda shafaffena.
Dersammastäds skall uppgå Davids horn; jag hafver tillredt minom smorda ena lykto.
18 Zan suturta abokan gābansa da kunya, amma rawanin da yake a kansa zai yi ta walƙiya.”
Hans fiendar vill jag bekläda med skam; men öfver honom skall hans krona blomstras.
