< Psalmen 83 >
1 Een lied; een psalm van Asaf. O God, houd U niet stil, Niet rustig en werkeloos, o God!
Guð, vertu ekki þögull og afskiptalaus þegar við biðjum til þín. Svaraðu okkur! Já, bjargaðu okkur!
2 Want zie, uw vijanden razen, En uw haters steken hun hoofden omhoog.
Heyrirðu ekki skarkalann og ysinn í hópi óvina þinna? Sérðu ekki hvað þeir aðhafast, þessir hatursmenn þínir?
3 Ze smeden listige plannen tegen uw volk, En spannen tegen uw beschermelingen samen:
Þeir eru með ráðagerðir um að tortíma þeim sem þú elskar!
4 "Komt, laat ons ze uitroeien uit de rij van de volken, Zodat men zelfs Israëls naam niet meer noemt!"
„Komum!“segja þeir, „þurrkum út Ísrael, svo að þeir hætti að vera til og gleymist.“
5 Ja, eensgezind hebben ze samengezworen, En een verbond gesloten tegen U:
Þetta var samþykkt af leiðtogum þeirra. Þessir undirrituðu sáttmála um að fylkja liði gegn almáttugum Guði:
6 De tenten van Edom en van de Jisjmaëlieten, Van Moab en de zonen van Hagar.
Ísmaelítar, Edomítar, Móabítar og Hagrítar.
7 En Gebal, Ammon en Amalek, Filistea met de bewoners van Tyrus,
Einnig Gebalmenn, Ammon, Amalek, Filistear og Týrusbúar.
8 Zelfs Assjoer sluit zich bij hen aan, En leent zijn arm aan de zonen van Lot.
Assýría hefur líka slegist í hópinn og gjört bandalag við afkomendur Lots.
9 Doe met hen als met Midjan, Als met Sisera en Jabin bij de beek Kisjon,
Farðu með þá eins og Midíansmenn forðum, já eins og þú fórst með Sísera og Jabín við Kíshonlæk
10 Die bij En-Dor werden vernietigd, En tot mest voor het veld zijn gemaakt.
og með óvini þína við Endór, en lík þeirra urðu að áburði á jörðina.
11 Zet het hun vorsten betaald als Oreb en Zeëb, Als Zébach en Salmoenna,
Láttu höfðingja þeirra falla eins og Óreb og Seeb, foringja þeirra deyja líkt og Seba og Salmúna
12 Met al hun groten, die zeggen: Laat ons het land van God gaan bezetten!
sem sögðu: „Leggjum undir okkur haglendi Drottins!“
13 Maak ze aan dwarrelende blaren gelijk, o mijn God, En aan kaf voor de wind!
Þú, Guð minn, feyktu þeim burt eins og ryki, eins og hismi fyrir vindi
14 En zoals het vuur de bossen verteert, De vlammen de bergen verzengen:
– eins og skógi sem brennur til ösku.
15 Zo moogt Gij hen met uw stormwind vervolgen, In verwarring brengen door uw orkaan!
Flæmdu þá burt í óveðri, skelfdu þá með fellibyl þínum.
16 Bedek met smaad hun gelaat, Opdat ze uw Naam mogen eren, o Jahweh;
Drottinn, láttu þá kenna á andúð þinni uns þeir viðurkenna mátt þinn og vald.
17 Laat ze beschaamd staan en verbijsterd voor eeuwig, En in schande vergaan!
Láttu öll þeirra verk mistakast, svo að þeir skelfist og blygðist sín
18 Dan zullen zij weten, dat "Jahweh" uw Naam is; Dat Gij de Allerhoogste zijt op heel de aarde, Gij alleen!
og viðurkenni að þú einn, Drottinn, ert Guð yfir öllum guðum og að jörðin öll er á þínu valdi.