Ngeche 14
1 Dhako mariek gero ode, to dhako mofuwo muko ode gi lwete owuon.
Genom visa qvinnor varder huset bygdt; men en galen bryter det neder med sina åthäfvor.
2 Ngʼat ma wuodhe oriere oluoro Jehova Nyasaye, to ngʼat ma yorene achach ochaye.
Den som Herran fruktar, han går på rätta vägen; men den honom föraktar, han viker af hans väg.
3 Wuoyo mar ngʼama ofuwo kelone mana goch e ngʼeye, to dho jomariek bedonegi ragengʼ.
Dårar tala tyranniskt; men de vise bevara sin mun.
4 Kama onge rwedhi, dipo bedo nono, to kama rwath nitiere keyo mangʼeny bedoe.
Der icke oxar äro, der är krubban ren; men der oxen hafver nog skaffa, der är nog inkommande.
5 Janeno ma ja-adiera ok riambi, to janeno ma hango wach wacho mana miriambo.
Ett troget vittne ljuger icke; men ett falskt vittne talar dristeliga lögn.
6 Ngʼat ma jasunga nyalo dwaro rieko to ok oyud gimoro, ngʼeyo tiend wach to biro mayot ne ngʼat ma ongʼeyo pogo tiend weche.
Bespottaren söker vishet, och finner henne intet; men dem förståndiga är vishet lätt.
7 Bed mabor gi ngʼat mofuwo nimar ok iniyud ngʼeyo tiend wach e dhoge.
Kommer du till en dåra, der finner du icke ett förnumstigt ord.
8 Rieko mar jorieko en bedo gi paro ne yoregi, to fup joma ofuwo en wuondruok.
Det är dens klokas vishet, att han aktar uppå sin väg; men det är ens dåras galenskap, att det är alltsammans bedrägeri med honom.
9 Joma ofuwo jaro kowachnegi mondo giwe richo, to ngʼwono iyudo kuom joma kare.
De dårar drifva deras gabberi med syndene; men de fromme hafva lust till de fromma.
10 Chuny ka chuny ongʼeyo litne owuon, to onge ngʼato machielo manyalo bedo e mor ma en-go.
När hjertat sörjandes är, så hjelper ingen utvärtes glädje.
11 Od ngʼat marach ibiro ketho to kar dak mar ngʼat makare biro dhiyo nyime.
De ogudaktigas hus varder förgjordt; men de frommas hydda skall grönskas.
12 Nitie yo manenore ne dhano ni nikare, to gikone otero mana ngʼato e tho.
Mångom behagar en väg väl; men på ändalyktene leder han honom till döden.
13 Kata e kinde mar nyiero, chuny nyalo bedo gi lit, to mor nyalo gik e kuyo.
Efter löje kommer sorg, och änden på glädjene är ångest.
14 Joma onge yie ibiro mi pok moromo gi timbegi, to ngʼat maber bende pok moromo kode.
Ene lösaktiga mennisko varder gåendes såsom han handlar; men en from man skall vara öfver honom.
15 Ngʼat mangʼeyone tin thoro yie gimoro amora, to ngʼat mariek paro gik motimo.
En fåkunnig man tror hvart ord; men en förståndig man aktar på sin gång.
16 Ngʼat mariek oluoro Jehova Nyasaye kendo okwedo richo, to ngʼama ofuwo wiye tek kendo omuomore.
En vis man hafver fruktan, och flyr det arga; men en dåre söker fram dristeliga.
17 Ngʼat ma iye wangʼ piyo timo gik mofuwo, to ngʼat ma ja-miganga ji mon-go.
En otålig menniska gör galen ting; men en försigtig man hatar det.
18 Joma ngʼeyogi tin nwangʼo fuwo, to jomariek irwako nigi ogut ngʼeyo.
De flåkote handla ovarliga; men det är de förståndigas krona, att de varliga handla.
19 Joricho kulore e nyim joma beyo, to jo-ajendeke e dhorangeye mag joma kare.
De onde måste buga för de goda, och de ogudaktige uti dens rättfärdigas portom.
20 Jochan ok dwar kata gi jobutgi, to jo-mwandu nigi osiepe mangʼeny.
En fattigan hatar ock hans näste; men de rike hafva många vänner.
21 Ngʼatno machayo jabute timo richo, to ogwedhi ngʼatno mangʼwon gi jogo mochando.
Syndaren föraktar sin nästa; men säll är den som förbarmar sig öfver den elända.
22 Donge jogo machano marach lal nono? To jogo machano gima ber yudo hera kendo imiyogi luor.
De som med illfundighet umgå, dem skall det fela; men der som godt tänka, dem skall trohet och godhet vederfaras.
23 Tich matek duto kelo ohala, to wuoyo awuoya maonge tim kelo dhier.
Der man arbetar, der är nog; men der man umgår med ordom, der är fattigdom.
24 Mwandu jomariek e osimbo margi, to fup joma ofuwo nyago mana fuwo.
Dem visom är deras rikedom en krona; men de dårars galenskap blifver galenskap.
25 Janeno ma ja-adiera reso ji e tho, to janeno ma hango wach en jawuond.
Ett troget vittne friar lifvet; men ett falskt vittne bedrager.
26 Ngʼat moluoro Jehova Nyasaye nigi ohinga motegno, kendo nyithinde noyud kar pondo.
Den som Herran fruktar, han hafver ett tryggt fäste, och hans barn varda också beskärmad.
27 Luoro Jehova Nyasaye en soko mar ngima, ma reso ngʼato e obadho mag tho.
Herrans fruktan är lifsens källa, att man må undfly dödsens snaro.
28 Ruoth ma joge ngʼeny ema yudo duongʼ, to ruoth maonge jogo morito to podho.
Der en Konung mycket folk hafver, det är hans härlighet; men der litet folk är, det gör en herra blödig.
29 Ngʼat ma terore mos nigi winjo, to ngʼatno ma iye wangʼ piyo nyiso fupe.
Den som tålig är, han är vis; men den som otålig är, han uppenbarar sin galenskap.
30 Chuny man-gi kwe kelo ngima ni ringruok, to nyiego towo choke.
Ett blidt hjerta är kroppsens lif; men afund är var i benen.
31 Ngʼat masando jochan nyiso achaya ne Jal mane ochweyogi, to ngʼato angʼata mangʼwon ni jogo mochando miyo Nyasaye luor.
Den som försmäder den fattiga, han lastar hans skapare; men den som förbarmar sig öfver den fattiga, han ärar Gud.
32 Ka masira obiro, joricho itieko, to kata e tho ngʼat makare nigi kar pondo.
Den ogudaktige består icke uti sine olycko; men den rättfärdige är ock i dödenom frimodig.
33 Rieko odak e chuny ngʼat ma weche donjone, to kata mana e dier joma ofuwo omiyo ingʼeye.
Uti dens förståndigas hjerta hvilar visheten, och varder uppenbar ibland dårar.
34 Tim makare tingʼo oganda malo, to richo en wichkuot ne ji.
Rättfärdighet upphöjer ett folk; men synd är folkets förderf.
35 Ruoth mor gi jatich mariek, to jatich makwodo wich yudo mirimbe.
En klok tjenare behagar Konungenom väl; men en skamlig tjenare lider han icke.
