Job 20
1 Da svarede Zofar, Naamathiten, og sagde:
Då svarade Zophar af Naema, och sade:
2 Derfor give mine Tanker mig Svar, og fordi jeg har Hast i mit Indre.
Deruppå måste jag svara, och kan icke bida;
3 Jeg maa høre en Undervisning til Forsmædelse for mig; men Aanden svarer mig ud af min Forstand.
Och vill gerna höra, ho mig det straffa och lasta skall; ty mins förstånds ande skall svara för mig.
4 Ved du dette, som har været af Evighed, siden Mennesker sattes paa Jorden:
Vetst du icke, att alltid så tillgånget är, ifrå den tiden menniskorna på jordene varit hafva;
5 At de ugudeliges Frydeskrig er stakket, og den vanhelliges Glæde kun varer et Øjeblik?
Att de ogudaktigas berömmelse står icke länge, och skrymtares glädje varar ett ögnablick?
6 Om hans Højhed steg op til Himmelen, og hans Hoved naaede til Skyen,
Om hans höjd än räckte upp i himmelen, och hans hufvud komme intill skyn,
7 saa skal han dog svinde hen for evigt som Skarn; de, som saa ham, skulle sige: Hvor er han?
Så måste han dock på sistone förgås såsom träck; så att de, som se uppå honom, skola säga: Hvar är han?
8 Ligesom en Drøm skal han bortfly, og man skal ikke finde ham; og han skal forjages som et Syn om Natten.
Såsom en dröm förgår, så skall han ej heller funnen varda; och såsom en syn, den om nattena försvinner.
9 Det Øje, som har set ham, skal ikke se ham mere, og hans Sted skal ikke beskue ham ydermere.
Det öga, som honom sett hafver, det ser honom intet mer; och hans rum skall icke mer se honom.
10 Hans Børn skulle søge at behage de ringe, og hans Hænder skulle give hans Formue tilbage.
Hans barn skola tigga gå, och hans hand skall gifva honom vedermödo till löna.
11 Hans Ben vare fulde af Ungdomskraft, men den skal ligge i Støvet med ham.
Hans ben skola umgälla hans ungdoms synder; och skola lägga sig i jordene med honom.
12 Er Ondskab end sød i hans Mund, vilde han end dølge den under sin Tunge,
Om än ondskan smakar honom väl uti hans mun, skall hon dock fela honom på hans tungo.
13 vilde han end spare den og ikke slippe den, men holde den tilbage i sin Gane:
Hon skall varda förhållen, och icke tillåten; och skall varda honom förtagen i hans hals.
14 Saa vilde dog hans Brød forvandle sig i hans Indvolde og blive til Øglegalde inden i ham.
Hans mat skall förvända sig i hans buk uti ormagalla.
15 Han nedslugte Gods, men han skal udspy det; Gud skal drive det ud af hans Bug.
De ägodelar, som han uppsvulgit hafver, måste han åter utspy; och Gud skall drifva dem utu hans buk.
16 Han indsugede Øglegift; Otterslangens Tunge skal dræbe ham.
Han skall suga huggormagalla, och ormatunga skall dräpa honom.
17 Ej skue han Strømme, ej Bække, som flyde med Honning og Mælk.
Han skall icke få se de strömmar eller vattubäckar, som med hannog och smör flyta.
18 Han skal tilbagegive det, han har havt Umage for, og ikke nyde det; som Gods, han har erhvervet, og han skal ikke fryde sig.
Han skall arbeta, och intet nyttjat; och hans ägodelar skola varda annars mans, så att han icke skall hafva hugnad utaf dem.
19 Thi han fortrykte de ringe og lod dem ligge; han røvede et Hus, og han byggede det ikke.
Förty han hafver undertryckt och förlåtit den fattiga; han hafver rifvit till sig hus, de han intet byggt hafver;
20 Fordi han ikke har vidst at være rolig i sin Bug, skal han ikke undkomme ved sit kostelige Gods.
Ty hans buk kunde icke full varda; och skall icke igenom sina kosteliga ägodelar undkomma.
21 Der var ingen tilovers, han jo fortærede, derfor skal hans Lykke ikke blive varig.
Af hans mat skall intet qvart vara; derföre skola hans goda dagar intet varaktige blifva.
22 Naar han har fuldt op i Overflod, skal han dog blive bange, hver lidendes Haand skal komme over ham.
Om han än öfverflödar, och hafver nog, skall honom dock likväl ångest ske; alla händers möda skall öfver honom komma.
23 For at fylde hans Bug sende Gud sin grumme Vrede over ham, og lade det regne over ham, som skal fortære ham!
Hans buk skall honom en gång full varda; och han skall sända sina vredes grymhet öfver honom; han skall öfver honom regna låta sina strid.
24 Han skal fly for Jernrustning, en Kobberbue skal gennemskyde ham.
Han skall fly för jernharnesk, och kopparbågen skall förjaga honom.
25 Han drager Pilen ud, og den gaar ud af hans Liv, den lynende Od kommer ud af hans Galde; Forfærdelser overfalde ham.
Ett draget svärd skall gå igenom honom, och svärds blänkande, som honom skall bittert varda, skall med förskräckelse gå öfver honom.
26 Mørket er helt opbevaret for hans Skatte, en Ild, der ikke pustes til, skal fortære ham; det skal gaa den ilde, som er bleven tilbage i hans Telt.
Intet mörker är, som honom skyla må; en eld skall förtära honom, den intet uppblåst är; och den som qvar blifver i hans hyddo, honom skall illa gå.
27 Himmelen skal aabenbare hans Misgerning, og Jorden skal rejse sig imod ham.
Himmelen skall uppenbara hans ondsko, och jorden skall sätta sig upp emot honom.
28 Hans Hus's Indtægt skal bortføres; den skal flyde bort paa Guds Vredes Dag.
Hans säd i hans huse skall bortförd varda, förspilld uti hans vredes dag.
29 Dette er et ugudeligt Menneskes Lod fra Gud og hans tilsagte Arv fra Gud.
Detta är en ogudaktigs menniskos lön när Gudi, och hans ords arf när Gudi.
