< Príslovia 18 >
1 Svémyslný hledá toho, což se jemu líbí, a ve všelijakou věc plete se.
Den som lust hafver till att komma tvedrägt åstad, han söker efter träto, ehvar han kan.
2 Nezalibuje sobě blázen v rozumnosti, ale v tom, což zjevuje srdce jeho.
En dåre hafver icke lust till förstånd, utan till hvad han hafver i hjertat.
3 Když přijde bezbožný, přichází také pohrdání, a s lehkomyslným útržka.
Der den ogudaktige råder, der kommer föraktelse och försmädelse med hån.
4 Slova úst muže vody hluboké, potok rozvodnilý pramen moudrosti.
Orden uti ens mun äro såsom djup vatten, och vishetenes källa är en full ström.
5 Přijímati osobu bezbožného není dobré, abys převrátil spravedlivého v soudu.
Det är icke godt att se till dens ogudaktigas person, till att nedertrycka den rättfärdiga i domen.
6 Rtové blázna směřují k svadě, a ústa jeho bití se domluví.
Ens dåras läppar komma med kif, och hans mun far efter hugg.
7 Ústa blázna k setření jemu, a rtové jeho osídlem duši jeho.
Ens dåras mun skämmer sig sjelf, och hans läppar fånga hans egen själ.
8 Slova utrhače jsou jako ubitých, ale však sstupují do vnitřností života.
Ens lackares ord äro hugg, och de gå en genom hjertat.
9 Také ten, kdož jest nedbalý v práci své, bratr jest mrhače.
Den som lat är i sitt arbete, han är hans broder som skada gör.
10 Věže pevná jest jméno Hospodinovo; k němu se uteče spravedlivý, a bude povýšen.
Herrans Namn är ett fast slott; den rättfärdige löper dit, och varder beskärmad.
11 Zboží bohatého jest město pevné jeho, a jako zed vysoká v mysli jeho.
Dens rikas gods är honom en fast stad, och såsom en hög mur allt omkring.
12 Před setřením vyvyšuje se srdce člověka, ale před povýšením bývá ponížení.
Då en skall ett nederfall få, så varder hans hjerta tillförene stolt; och förr än man till äro kommer, måste man lida.
13 Kdož odpovídá něco, prvé než vyslyší, počítá se to za bláznovství jemu a za lehkost.
Den som svarar förr än han hörer, honom är det en galenskap och skam.
14 Duch muže snáší nemoc svou, ducha pak zkormouceného kdo snese?
Den som ett gladt hjerta hafver, han vet hålla sig uti sitt lidande; men när anden är bedröfvad, hvad kan en lida?
15 Srdce rozumného dosahuje umění, a ucho moudrých hledá umění.
Ett förståndigt hjerta vet hålla sig förnufteliga; och de vise höra gerna, att man förnufteliga handlar.
16 Dar člověka uprostranňuje jemu, a před oblíčej mocných přivodí jej.
Menniskones skänker göra honom rum, och hafva honom fram för de stora herrar.
17 Spravedlivý zdá se ten, kdož jest první v své při, ale když přichází bližní jeho, tedy stihá jej.
Hvar och en är i förstone i sine sak rätt; men kommer hans nästa dertill, så finner det sig.
18 Los pokojí svady, a mezi silnými rozeznává.
Lotten stillar träto, och skiljer emellan de mägtiga.
19 Bratr křivdou uražený tvrdší jest než město nedobyté, a svárové jsou jako závora u hradu.
En broder, som fast står, han är såsom en fast stad; och de, som för hvarann strida, såsom en bom för ett slott.
20 Ovocem úst jednoho každého nasyceno bývá břicho jeho, úrodou rtů svých nasycen bude.
Enom man varder lönt efter som hans mun talat hafver, och han varder mättad af sina läppars frukt.
21 Smrt i život jest v moci jazyka, a ten, kdož jej miluje, bude jísti ovoce jeho.
Döden och lifvet står i tunganes våld; den henne älskar, han får äta af hennes frukt.
22 Kdo nalezl manželku, nalezl věc dobrou, a navážil lásky od Hospodina.
Den som ena ägta hustru finner, han finner godt, och får välsignelse af Herranom.
23 Poníženě mluví chudý, ale bohatý odpovídá tvrdě.
En fattig man talar med ödmjukhet; en rik man svarar stolteliga.
24 Ten, kdož má přátely, má se míti přátelsky, poněvadž přítel bývá vlastnější než bratr.
En trofast vän älskar mer, och står fastare, än en broder.