< Korintliⱪlarƣa 2 8 >
1 Əmma, i ⱪerindaxlar, biz silǝrgǝ Hudaning Makedoniyǝdiki jamaǝtlǝrgǝ beƣixliƣan meⱨir-xǝpⱪitini ayan ⱪilmaⱪqimiz;
Jag gör eder kunnigt, käre bröder, om den Guds nåd, som gifven är uti de församlingar som äro i Macedonien.
2 ular zor eƣir japa-muxǝⱪⱪǝttǝ sinalƣinida, ⱪattiⱪ namrat ǝⱨwalda exip taxⱪan xadliⱪi bilǝn ularning oquⱪ ⱪolluⱪining bayliⱪi urƣup qiⱪti;
Ty deras glädje är osägelig, då de genom mycken bedröfvelse bepröfvade vordo; och ändock de ganska fattige voro, hafva de likväl rikeliga gifvit i all enfaldighet.
3 qünki ularning küqining bariqǝ, ⱨǝtta küqidin artuⱪ hǝyr-sahawǝt ⱪilƣanliⱪiƣa ɵzüm guwaⱨ. Ular ihtiyari bilǝn xundaⱪ ⱪilip,
Ty de voro välviljoge efter allo sine magt, och öfver sina magt; det betygar jag:
4 bizdin muⱪǝddǝs bǝndilǝrgǝ xu yardǝmdǝ boluxning bǝhtigǝ wǝ xeriklikigǝ muyǝssǝr boluxni ⱪattiⱪ ɵtündi;
Bedjandes oss med mycken förmaning, att vi anamma ville välgerningen, och tjenstenes delaktighet som skickad var till helgonen.
5 xundaⱪ ⱪilip, ular kütkinimizdǝk ǝmǝs, ümid ⱪilƣinimizdin exip ɵzlirini awwal Rǝbgǝ, andin Hudaning iradisi bilǝn bizgimu beƣixlidi;
Och icke som vi hade hoppats; utan de gåfvo sig sjelfva först Herranom, och sedan oss, genom Guds vilja;
6 xunga, Titus silǝrdǝ [bu] meⱨribanliⱪni baxliƣanikǝn, biz Titustin silǝrni buningƣa nesipdax ⱪilip uni ada ⱪilixⱪa ɵtünduⱪ.
Att vi måstom förmana Titum, att såsom han hade tillförene begynt, så skulle han ock nu fullfölja sådana godviljoghet när eder.
7 Əmma silǝr ⱨǝr tǝrǝptǝ, yǝni ixǝnqtǝ, sɵzdǝ, bilimdǝ, toluⱪ ǝstayidilliⱪta ⱨǝm bizgǝ bolƣan meⱨir-muⱨǝbbitinglarda ǝwzǝl bolƣininglardǝk, muxu meⱨirlik ixtimu ɵzünglarni ǝwzǝl kɵrsitinglar.
Men såsom I uti all stycke rike ären i tro, och i ordom, och i förstånd, och i all flit, och i edar kärlek till oss, så flyr det så, att I ock i denna edor undsättning rike ären.
8 Mǝn bu gǝp bilǝn silǝrgǝ buyruⱪ ⱪilmaⱪqi ǝmǝsmǝn, bǝlki baxⱪilarning ⱪizƣinliⱪi arⱪiliⱪ muⱨǝbbitinglarning ⱨǝⱪiⱪiylikini ispatlimaⱪqimǝn.
Icke så, att jag bjuder eder något; utan efter andre så vinnlägga sig, försöker jag ock edar kärlek, om han sannskyldig är.
9 Qünki silǝr Rǝbbimiz Əysa Mǝsiⱨning meⱨir-xǝpⱪitini bilisilǝr — gǝrqǝ u bay bolsimu, silǝrni dǝp yoⱪsul boldiki, silǝr uning yoⱪsulluⱪi arⱪiliⱪ beyitilisilǝr.
Ty I veten Herrans Jesu Christi godviljoghet, att ändock han var rik, vardt han likväl fattig för edra skull, på det I genom hans fattigdom skullen rike varda.
10 Mǝn bu toƣruluⱪ pikrimni otturiƣa ⱪoyimǝn — bu silǝrgǝ paydiliⱪ, qünki silǝr aldinⱪi yilila ianǝ ⱪilixta wǝ xuningƣa iradǝ baƣlaxta yahxi baxlidinglar.
Mitt råd gifver jag häruti; ty det är eder nyttigt, efter I för ett år sedan haden begynt icke allenast göra, utan jemväl vilja.
11 Əmdi ⱨazir uni ada ⱪilinglar; ⱪizƣin iradǝ baƣliƣininglardǝk, bar dunyayinglar bilǝn xu ixⱪa ǝmǝl ⱪilinglar.
Fullföljer nu med gerningene, såsom I begynten; att, såsom viljen var redebogen, så fullföljer ock af det I förmågen.
12 Qünki [hǝyr-sahawǝtkǝ] bǝl baƣliƣuqiƣa nisbǝtǝn, sowƣining Hudaƣa yariƣudǝk boluxi ⱪolida yoⱪⱪa ǝmǝs, bǝlki ⱪolida bariƣa baƣliⱪtur.
Ty då viljen är först god, så är han tacknämlig, efter den del han hafver, och icke efter det han icke hafver.
13 Qünki bu baxⱪilarning yükini yeniklitimǝn dǝp, ɵzünglarni ⱪiynanglar deginim ǝmǝs,
Icke sker detta i den mening, att andre skola hafva nog, och I trång, utan att det skall gå lika till:
14 bǝlki silǝrdǝ artuⱪ bolƣini ⱨazirqǝ ularning kǝm yerini toldurƣinidǝk, [künlǝrning biridǝ] ularda artuⱪ bolƣini silǝrning kǝm yeringlarni tolduridu; xuning bilǝn tǝnglixidu.
Att edar rikedom tjenar deras fattigdom i denna ( dyra ) tid, och deras rikedom hjelper edra fattigdom, på det lika tillgå skall;
15 Huddi [muⱪǝddǝs yazmilarda]: «Kɵp yiƣⱪanlarningkidin exip ⱪalmidi, az yiƣⱪanlarningmu kǝmlik ⱪilmidi» dǝp yezilƣandǝk bolƣay.
Såsom skrifvet är: Den der mycket samlade, han hade intet öfverlöpse; och den der litet samlade, honom fattades intet.
16 Əmma Titusning ⱪǝlbigǝ silǝrgǝ bolƣan kɵyümümgǝ ohxax kɵyümni salƣan Hudaƣa tǝxǝkkürlǝr bolƣay;
Men Gudi vare tack, som sådana flit gifvit hafver uti Titi hjerta till eder.
17 qünki u dǝrⱨǝⱪiⱪǝt bizning iltimasimizni ⱪobul ⱪilƣini bilǝn, ɵzining silǝrgǝ küqlük kɵyümi bolƣaqⱪa, u ɵzlükidin yeninglarƣa bardi;
Ty han tog den förmaning på sig; ja, sannerliga, han var så flitig, att han tog sig före sjelfviljandes fara till eder.
18 ǝmma biz uningƣa barliⱪ jamaǝtlǝr arisida hux hǝwǝr hizmitidǝ tǝriplǝngǝn ⱪerindaxni ⱨǝmraⱨ ⱪilip ǝwǝttuⱪ;
Men vi hafve sändt med honom en broder, den pris hafver i Evangelio, i alla församlingar.
19 xuningdǝk u pǝⱪǝt xu tǝrǝptila ǝmǝs, bǝlki jamaǝtlǝr tǝripidin bu hǝyrlik ixta bizgǝ ⱨǝmsǝpǝr boluxⱪa talliwelinƣanidi. Əmdi biz bu hǝyr-sahawǝtni bolsa, Rǝbning xan-xǝripini ⱨǝm yardǝmdiki ⱪizƣinliⱪimizni kɵrsitix üqün uni yǝtküzüx hizmitidǝ bolimiz;
Och icke det allenast; utan han är ock skickad af församlingarna, till att vara vår följeslagare till denna undsättning, som beställes af oss, Herranom till äro, och edar goda vilja till pris;
20 xundaⱪ ⱪilip biz bu mol sowƣini mǝs’ul bolup yǝtküzüxtǝ ⱨǝrⱪandaⱪ adǝmning bizning üstimizdin tɵⱨmǝt ⱪilmasliⱪi üqün eⱨtiyat ⱪilimiz.
Och förvarar, att oss ingen straffa kan för denna rika undsättnings skull, som af oss beställd varder;
21 Qünki biz pǝⱪǝt Rǝbning aldidila ǝmǝs, bǝlki insanlarning kɵz aldidimu iximizni durus ⱪilixⱪa kɵngül bɵlüp keliwatimiz.
Och ser derpå, att det redeliga tillgår, icke allenast för Herranom, utan ock för menniskom.
22 Biz yǝnǝ ular bilǝn billǝ kɵp ixlarda intayin ǝstayidilliⱪi nurƣun ⱪetim ispatlanƣan ⱪerindaxni ǝwǝtmǝkqimiz; ⱨazir uning silǝrgǝ baƣliƣan zor ixǝnqi tüpǝylidin uning intayin ǝstayidilliⱪi tehimu küqlük boldi.
Och hafve vi sändt med honom vår broder, den vi ofta bepröfvat hafve i mång stycke, att han flitig är, och nu mycket mer flitig; och förse vi oss storliga till eder;
23 Titus toƣruluⱪ soallar bolsa u mening ⱨǝmraⱨim wǝ hizmitinglarda bolƣan ⱨǝmkarimdur; baxⱪa ikki ⱪerindiximiz bolsa, ular jamaǝtlǝrning ǝlqiliri, Mǝsiⱨning xan-xǝripidur.
Ehvad det är för Titi skull, hvilken min stallbroder och medhjelpare är när eder, eller för våra bröders skull, som äro församlingarnas Apostlar, och Christi ära.
24 Xunga, jamaǝtlǝrning kɵz aldida muⱨǝbbitinglarning ispatini, xundaⱪla bizning silǝrdin pǝhirlinixlirimizning bikar ǝmǝslikini ularƣa kɵrsitinglar.
Låter nu skina någon bevisning till edar kärlek, och vår berömmelse af eder, på dem; ja ock uppenbarliga för församlingarna.