< Псалми 74 >

1 Псалом навча́льний, Аса́фів.
En sång av Asaf. Varför, o Gud, har du så alldeles förkastat oss, varför ryker din vredes eld mot fåren i din hjord?
2 Спогадай про громаду Свою, яку Ти відда́вна набув, про племе́но спа́дку Свого, що його Ти був ви́купив, про ту го́ру Сіон, що на ній осели́вся, —
Tänk på din menighet, som du i fordom tid förvärvade, som du förlossade, till att bliva din arvedels stam; tänk på Sions berg, där du har din boning.
3 підійми ж Свої сто́пи до вічних руї́н, бо во́рог усе зруйнував у святині!
Vänd dina steg till den plats där evig förödelse råder; allt har ju fienden fördärvat i helgedomen.
4 Ревіли Твої вороги́ у святині Твоїй, умісти́ли знаки́ за озна́ки свої, —
Dina ovänner hava skränat inne i ditt församlingshus, de hava satt upp sina tecken såsom rätta tecken.
5 виглядало то так, якби хто догори́ підійма́в був соки́ри в гуща́вині де́рева.
Det var en syn, såsom när man höjer yxor mot en tjock skog.
6 А тепер її рі́зьби ура́з розбивають вони молотко́м та соки́рами,
Och alla dess snidverk hava de nu krossat med yxa och bila.
7 Святиню Твою на огонь віддали́, осе́лю Твого Йме́ння аж доще́нту збезче́стили.
De hava satt eld på din helgedom och oskärat ända till grunden ditt namns boning.
8 Сказали вони в своїм серці: „Зруйнуймо їх ра́зом!“і спали́ли в краю́ всі місця Божих зборів...
De hava sagt i sina hjärtan: »Vi vilja alldeles kuva dem.» Alla Guds församlingshus hava de bränt upp här i landet.
9 Наших озна́к ми не бачимо, нема вже пророка, і між нами немає такого, хто знає, аж доки це буде ...
Våra tecken se vi icke; ingen profet finnes mer, och hos oss är ingen som vet för huru länge.
10 Аж доки, о Боже, гноби́тель знуща́тися буде, зневажа́тиме ворог навіки Ім'я́ Твоє?
Huru länge, och Gud, skall ovännen få smäda och fienden oavlåtligen få förakta ditt namn?
11 Для чого притри́муєш руку Свою та прави́цю Свою? З сере́дини ло́ня Свого їх пони́щ!
Varför håller du tillbaka din hand, din högra hand? Drag den fram ur din barm och förgör dem.
12 А Ти, Боже, відда́вна мій Цар, Ти чиниш спасі́ння посе́ред землі!
Gud, du är ju min konung av ålder, du är den som skaffar frälsning på jorden.
13 Розділив Ти був море Своєю поту́гою, побив го́лови змі́ям на во́дах,
Det var du som delade havet genom din makt; du krossade drakarnas huvuden mot vattnet.
14 Ти левіята́нові го́лову був поторо́щив, його Ти віддав був на їжу наро́дові пустині,
Det var du som bräckte Leviatans huvuden och gav honom till mat åt öknens skaror.
15 Ти був розділи́в джерело́ та поті́к, Ти ви́сушив рі́ки великі!
Det var du som lät källa och bäck bryta fram; du lät ock starka strömmar uttorka.
16 Твій день, а також Твоя ніч, приготовив Ти світло та сонце,
Din är dagen, din är ock natten, du har berett ljuset och solen.
17 всі грани́ці землі Ти поставив, Ти літо та зи́му створи́в!
Det är du som har fastställt alla jordens gränser; sommar och vinter äro skapade av dig.
18 Пам'ятай же про це: во́рог знуща́ється з Господа, а наро́д нерозумний знева́жує Йме́ння Твоє!“
Så tänk nu på huru fienden smädar HERREN, och huru ett dåraktigt folk föraktar ditt namn.
19 Не віддай звірині́ душі Своєї го́рлиці, живої Твоїх бідарі́в не забудь же наза́вжди!
Lämna ej ut åt vilddjuren din turturduvas själ; förgät icke för alltid dina betrycktas liv.
20 Споглянь же на Свій заповіт, бо темно́ти землі повні ме́шкань насилля!
Tänk på förbundet; ty i landets smygvrår finnes fullt upp av våldsnästen.
21 Нехай не відхо́дить пригно́блений посоро́мленим, бідний та вбогий нехай прославля́ють Іме́ння Твоє!
Låt icke den förtryckte vika tillbaka med blygd, låt den betryckte och den fattige lova ditt namn.
22 Встань же, о Боже, суди́ся за справу Свою, пам'ятай про щоде́нну нару́гу Свою від безумного!
Stå upp, o Gud; utför din sak. Betänk huru du varder smädad hela dagen av dåren.
23 Не забудь же про ве́реск Своїх ворогів, про га́лас бунтівникі́в проти Тебе, що за́вжди зростає!
Glöm icke bort dina ovänners rop, dina motståndares larm, som alltjämt höjes.

< Псалми 74 >