< Süleyman'In Özdeyişleri 31 >
1 Massa Kralı Lemuel'in sözleri, Annesinin ona öğrettikleri:
Detta är Konung Lemuels ord, den lära, som honom hans moder lärde.
2 “Oğlum, rahmimin ürünü, ne diyeyim? Adaklarımın yanıtı oğlum, ne diyeyim?
Ack! min utkorade; ack! du mins lifs son; ack! min önskade son.
3 Gücünü kadınlara, Gençliğini kralları mahvedenlere kaptırma!
Låt icke qvinnor få dina förmågo, och gack icke de vägar, der Konungar förderfva sig på.
4 “Şarap içmek krallara yakışmaz, ey Lemuel, Krallara yakışmaz! İçkiyi özlemek hükümdarlara yaraşmaz.
O! icke Konungom, Lemuel; gif icke Konungom vin dricka, eller Förstom starka drycker;
5 Çünkü içince kuralları unutur, Mazlumun hakkını yerler.
Att de icke dricka, och förgäta rätthetena, och förvända de elända menniskors sak.
6 İçkiyi çaresize, Şarabı kaygı çekene verin.
Gif starka drycker dem som förgöras skola, och vin bedröfvadom själom;
7 İçsin ki yoksulluğunu unutsun, Artık sefaletini anmasın.
Att de måga dricka, och förgäta sina vedermödo, och icke mer ihågkomma sin jämmer.
8 Ağzını hakkını savunamayan için, Kimsesizin davasını gütmek için aç.
Låt din mun upp för de dumbar, och för allas deras sak, som förlåtne äro.
9 Ağzını aç ve adaletle yargıla, Mazlumun, yoksulun hakkını savun.”
Låt din mun upp, och döm rätt, och hämnas den elända och fattiga.
10 Erdemli kadını kim bulabilir? Onun değeri mücevherden çok üstündür.
Hvilkom en dygdelig qvinna beskärd är, hon är mycket ädlare, än aldrakosteligaste perlor.
11 Kocası ona yürekten güvenir Ve kazancı eksilmez.
Hennes mans hjerta tör förlåta sig uppå henne, och bergning skall honom icke fattas.
12 Kadın ona kötülükle değil, Yaşamı boyunca iyilikle karşılık verir.
Hon gör honom ljuft, och icke ledt, i alla sina lifsdagar.
13 Yün, keten bulur, Zevkle elleriyle işler.
Hon brukar sig på ull och lin, och arbetar gerna med sina händer.
14 Ticaret gemileri gibidir, Yiyeceğini uzaktan getirir.
Hon är såsom ett köpmanskepp, som sina bergning fjerranefter hemtar.
15 Gün ağarmadan kalkar, Ev halkına yiyecek, hizmetçilerine paylarını verir.
Hon står om nattene upp, och gifver sitt husfolk mat, och sina tjenarinnor deras del.
16 Bir tarlayı gözüne kestirip satın alır, El emeğiyle kazandığı parayla bağ diker.
Hon tänker på en åker, och köper honom; och planterar en vingård af sina händers frukt.
17 Giyinip kollarını sıvar, Canla başla çalışır.
Hon gjordar sina länder fast, och stärker sina armar.
18 Ticaretinin kârlı olduğunu bilir, Çırası gece boyunca yanar.
Hon märker, hvar hennes handel kan hafva förkofring; hennes lykta utsläckes icke om nattena.
19 Eliyle örekeyi tutar, Avucunda iği tutar.
Hon räcker ut sina hand till rocken, och hennes finger fatta tenen.
20 Mazluma kollarını açar, Yoksula elini uzatır.
Hon utsträcker sina händer till den fattiga, och räcker sina hand dem torftiga.
21 Kar yağınca ev halkı için kaygılanmaz, Çünkü hepsinin iki kat giysisi vardır.
Hon fruktar icke sino huse för snö; ty hela hennes hus hafver dubbel kläder.
22 Yatak örtüleri dokur, Kendi giysileri ince mor ketendendir.
Hon gör sig täcken; hvitt silke, och purpur är hennes kläde.
23 Kocası ülkenin ileri gelenleriyle oturup kalkar, Kent kurulunda iyi tanınır.
Hennes man är prisad i portomen, när han sitter när landsens äldsta.
24 Kadın diktiği keten giysilerle Ördüğü kuşakları tüccara satar.
Hon gör en kjortel, och säljer honom; ett bälte får hon krämarenom.
25 Güç ve onurla kuşanmıştır, Geleceğe güvenle bakar.
Hennes prydning är, att hon renlig och flitig är; och framdeles skall hon le.
26 Ağzından bilgelik akar, Dili iyilik öğütler.
Hon upplåter sin mun med vishet, och på hennes tungo är täckelig lära.
27 Ev halkının işlerini yönetir, Tembellik nedir bilmez.
Hon ser till, huru det i hennes hus tillstår, och äter icke sitt bröd i lättja.
28 Çocukları önünde ayağa kalkıp onu kutlar, Kocası onu över.
Hennes söner komma upp, och prisa henne saliga; hennes man lofvar henne.
29 “Soylu işler yapan çok kadın var, Ama sen hepsinden üstünsün” der.
Många döttrar samka rikedom; men du öfvergår dem alla.
30 Çekicilik aldatıcı, güzellik boştur; Ama RAB'be saygılı kadın övülmeye layıktır.
Täckeligt och dägelig vara är intet; en qvinna, som Herran fruktar, den skall man lofva.
31 Ellerinin hak ettiğini verin kendisine, Yaptıkları için kent kurulunda övülsün.
Hon skall rosad varda af sina händers frukt, och hennes gerningar skola lofva henne i portomen.