Süleyman'In Özdeyişleri 30
1 Massalı Yake oğlu Agur'un sözleri: Bu adam şöyle diyor: “Yoruldum, ey Tanrım, yoruldum ve tükendim.
Detta är Agurs, Jake sons, ord, lära och tal; dens mansens, till Ithiel, ja till Ithiel och Uchal.
2 Gerçekten ben insanların en cahiliyim, Bende insan aklı yok.
Ty jag är den aldragalnaste, och menniskors förstånd är icke när mig.
3 Bilgeliği öğrenmedim, Kutsal Olan'a ilişkin bilgiden de yoksunum.
Jag hafver icke lärt vishet; och hvad heligt är, vet jag icke.
4 Kim göklere çıkıp indi? Kim yeli avuçlarında topladı? Suları giysisiyle sarıp sarmalayan kim? Kim belirledi dünyanın sınırlarını? Adı nedir, oğlunun adı nedir, biliyorsan söyle!
Hvilken far upp till himmelen, och neder? Ho fattar vädret i sina händer? Ho binder vattnet uti ett kläde? Ho hafver stadfäst alla verldenes ändar? Huru heter han? Och huru heter hans Son? Vetst du det?
5 Tanrı'nın her sözü güvenilirdir, O kendisine sığınan herkese kalkandır.
All Guds ord äro genomluttrad, och äro en sköld dem som tro uppå honom.
6 O'nun sözüne bir şey katma, Yoksa seni azarlar, yalancı çıkarsın.
Lägg intet till hans ord, att han icke skall straffa dig, och du varder lögnaktig funnen.
7 Ey Tanrı, iki şey diledim senden: Ben ölmeden bunları esirgeme benden.
Tu ting bedes jag af dig, att du dock icke ville neka mig dem, förr än jag dör:
8 Sahtekârlığı, yalanı benden uzak tut, Bana ne yoksulluk ne de zenginlik ver; Payıma düşen ekmeği ver, yeter.
Afguderi och lögn låt vara långt ifrå mig; fattigdom och rikedom gif mig icke, men låt mig min afskilda del af spis få.
9 Yoksa bolluktan, ‘Kimmiş RAB?’ diye seni yadsır, Ya da yoksulluktan çalar Ve Tanrım'ın adını lekelemiş olurum.
Jag måtte eljest, om jag alltför mätt vorde, neka och säga: Ho är Herren? eller, om jag alltför fattig vorde, måtte stjäla, och förtaga mig på mins Guds Namn.
10 “Köleyi efendisine çekiştirme, Yoksa sana lanet eder, sen de suçlu çıkarsın.
Förråd icke tjenaren för hans herra, att han icke bannar dig, och du kommer i skuld.
11 Öyleleri var ki, babalarına lanet eder, Annelerine değer vermezler.
Det är ett slägte, som banna sin fader, och icke välsigna sina moder;
12 Öyleleri var ki, kendilerini tertemiz sanırlar, Oysa kötülüklerinden arınmış değiller.
Ett slägte, som sig tycker rent vara, och äro dock icke ifrå sinom träck rene tvagne;
13 Öyleleri var ki, kendilerinden üstün kimse yok sanır, Herkese tepeden bakarlar.
Ett slägte, som sin ögon högt upphäfva, och sin ögnahvarf högt upphålla;
14 Öyleleri var ki, dişleri kılıç, çeneleri bıçaktır, Mazlumlarla yoksulları yutup yeryüzünden yok ederler.
Ett slägte, som hafver svärd för tänder, hvilke med sina oxlatänder uppfräta och förtära de elända i landena, och de fattiga ibland menniskorna.
15 Sülüğün iki kızı vardır, adları ‘Ver, ver’dir. Hiç doymayan üç şey, ‘Yeter’ demeyen dört şey vardır:
Iglen har två döttrar: Bär hit, Bär hit. Tre ting stå icke till att mätta, och det fjerde säger icke: Det är nog:
Helvetet, en ofruktsam qvinnos lif; jorden varder icke af vattnet mätt; och elden säger icke: Det är nog. (Sheol h7585)
17 Babasıyla alay edenin, annesinin sözünü hor görenin Gözünü vadideki kargalar oyacak; O akbabalara yem olacak.
Ett öga, som bespottar fadren, och försmår att lyda modrene, det måste korparna vid bäcken uthugga, och de unga örnar uppfräta.
18 Aklımın ermediği üç şey, Anlamadığım dört şey var:
Tre ting äro mig förunderlige, och det fjerde vet jag icke:
19 Kartalın gökyüzünde, Yılanın kayada, Geminin denizde izlediği yol Ve erkeğin genç kızla tuttuğu yol.
Örnens väg i vädret; ormens väg på hälleberget; skeppets väg midt i hafvet; och ens mans väg till ena pigo.
20 Zina eden kadının yolu da şöyledir: Yer, ağzını siler, Sonra da, ‘Suç işlemedim’ der.
Alltså är horkonones väg; hon uppsluker, och stryker sig om munnen, och säger: Jag hafver intet illa gjort.
21 Yeryüzü üç şeyin altında sarsılır; Katlanamadığı dört şey vardır:
Ett land varder igenom tre ting oroligit, och det fjerde kan det icke fördiaga:
22 Kölenin kral olması, Budalanın doyması,
En tjenare, då han Konung varder; en dåre, då han alltför mätt är;
23 Nefret edilen kadının evlenmesi Ve hizmetçinin hanımının yerine geçmesi.
En vanartig, då hon gift varder; och en tjenarinna, då hon sina frues artving varder.
24 “Dünyada dört küçük yaratık var ki, Çok bilgece davranırlar:
Fyra äro små ting på jordene, och klokare än de vise:
25 Karıncalar güçlü olmayan bir topluluktur, Ama yiyeceklerini yazdan biriktirirler.
Myrorna, ett svagt folk, likväl skaffa de om sommaren sin spis;
26 Kaya tavşanları da güçsüz bir topluluktur, Ama yuvalarını kaya kovuklarında yaparlar.
Kuniler, ett svagt folk, likväl göra de sitt hus i bergsklippomen;
27 Çekirgelerin kralı yoktur, Ama bölük bölük ilerlerler.
Gräshoppor hafva ingen Konung, likväl draga de ut med hela hopar;
28 Kertenkele elle bile yakalanır, Ama kral saraylarında bulunur.
Spindelen virkar med sina händer, och är i Konungapalats.
29 “Yürüyüşü gösterişli üç yaratık, Davranışı gösterişli dört yaratık var:
Tre ting hafva en skön gång, och det fjerde går väl:
30 Hayvanların en güçlüsü olan Ve hiçbir şeyin önünde pes etmeyen aslan,
Lejonet mägtigt ibland djuren, och vänder icke tillbaka för någrom;
31 Tazı, teke Ve ordusunun başındaki kral.
En vedehund med starka länder; och en vädur; och en Konung, dem ingen sig emotsätta tör.
32 “Eğer budala gibi kendini yücelttinse Ya da kötülük tasarladınsa, Dur ve düşün!
Hafver du varit fåvitsk, och upphäfvit dig, och haft ondt för händer, så lägg handena på munnen.
33 Çünkü nasıl sütü dövünce tereyağı, Burnu sıkınca kan çıkarsa, Öfkeyi kurcalayınca da kavga çıkar.”
Då man mjölk kärnar, gör man der smör utaf; och den der näsona trycker, han tvingar der blod ut; och den der vrede uppväcker, han tvingar der träto ut.
