< Saame 118 >

1 Mou ʻatu ʻae fakafetaʻi kia Sihova he ʻoku angalelei ia: koeʻuhi ʻoku tolonga ʻo taʻengata ʻa ʻene ʻaloʻofa.
Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
2 Ke lea ni ʻe ʻIsileli, “ʻOku tolonga ʻo taʻengata ʻa ʻene ʻaloʻofa.”
Så säge Israel, ty hans nåd varar evinnerligen.
3 Ke lea ni ʻae fale ʻo ʻElone, “ʻOku tolonga ʻo taʻengata ʻa ʻene ʻaloʻofa.”
Så säge Arons hus, ty hans nåd varar evinnerligen.
4 Tuku ke lea ni ʻakinautolu ʻoku nau manavahē kia Sihova, ʻoku tolonga ʻo taʻengata ʻa ʻene ʻaloʻofa.
Så säge de som frukta HERREN, ty hans nåd varar evinnerligen.
5 Naʻaku ui kia Sihova ʻi he mamahi: pea naʻe talia au ʻe Sihova, mo ne tuku au ki he potu ʻataʻatā.
I mitt trångmål åkallade jag HERREN, och HERREN svarade mig och ställde mig på rymlig plats.
6 ‌ʻOku kau maʻaku ʻa Sihova; ʻe ʻikai te u manavahē ko e hā ʻe faʻa fai ʻe he tangata kiate au.
HERREN står mig bi, jag skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?
7 ‌ʻOku fai maʻaku ʻa Sihova mo kinautolu ʻoku nau tokoni au: ko ia te u mamata ai kiate kinautolu ʻoku nau fehiʻa kiate au.
HERREN står mig bi, han är min hjälpare, och jag skall få se med lust på dem som hata mig.
8 ‌ʻOku lelei lahi ʻae falala kia Sihova ʻi he falala ki he tangata.
Bättre är att taga sin tillflykt till HERREN än att förlita sig på människor.
9 ‌ʻOku lelei lahi ʻae falala kia Sihova ʻi he falala ki he ngaahi ʻeiki.
Bättre är att taga sin tillflykt till HERREN än att förlita sig på furstar.
10 Naʻe kāpui au ʻe he ngaahi puleʻanga kotoa pē: ka ʻi he huafa ʻo Sihova te u fakaʻauha ʻakinautolu.
Alla hedningar omringa mig, men i HERRENS namn skall jag förgöra dem.
11 Naʻa nau takatakai au; ʻio, naʻa nau kāpui au: ka ʻi he huafa ʻo Sihova te u fakaʻauha ʻakinautolu.
De omringa mig, ja, de omringa mig, men i HERRENS namn skall jag förgöra dem.
12 Naʻa nau kāpui au ʻo hangē ko e fanga pi; kuo tāmateʻi ʻakinautolu ʻo hangē ko e afi ʻi he ʻakau talatala: he te u fakaʻauha ʻakinautolu ʻi he huafa ʻo Sihova.
De omringa mig såsom bin, men de slockna såsom eld i törne; i HERRENS namn skall jag förgöra dem.
13 Kuo ke tekeʻi mālohi au koeʻuhi ke u hinga ai: ka naʻe tokoni au ʻe Sihova
Man stöter mig hårdeligen, för att jag skall falla, men HERREN hjälper mig.
14 Ko hoku mālohi ʻa Sihova mo ʻeku hiva, pea kuo hoko ia ko hoku fakamoʻui.
HERREN är min starkhet och min lovsång, och han blev mig till frälsning.
15 Ko e lea ʻoe fiefia mo e fakamoʻui ʻoku ʻi he ngaahi fale fehikitaki ʻoe angatonu: ʻoku fai mālohi ʻae nima toʻomataʻu ʻo Sihova.
Man sjunger med jubel om frälsning i de rättfärdigas hyddor: »HERRENS högra hand gör mäktiga ting.
16 Kuo hiki hake ʻae nima toʻomataʻu ʻo Sihova: ʻoku fai mālohi ʻae nima toʻomataʻu ʻo Sihova.
HERRENS högra han upphöjer, HERRENS högra hand gör mäktiga ting.»
17 ‌ʻE ʻikai te u mate, kae moʻui, ʻo fakahā ʻae ngaahi ngāue ʻa Sihova.
Jag skall icke dö, utan leva och förtälja HERRENS gärningar.
18 Kuo tautea fakamamahiʻi au ʻe Sihova: ka ʻoku teʻeki ai te ne tukuange au ki he mate.
Väl tuktade mig HERREN, men han gav mig icke åt döden.
19 Toʻo kiate au ʻae ngaahi matapā ʻoe māʻoniʻoni: te u hū ai, pea u fakamālō kia Sihova:
Öppnen för mig rättfärdighetens portar; jag vill gå in genom dem och tacka HERREN.
20 Ko e matapā eni ʻo Sihova, ʻaia ʻe hū ai ʻae angatonu.
Detta är HERRENS port, de rättfärdiga skola gå in genom den.
21 Te u fakamālō kiate koe: he kuo ke ongoʻi au, pea kuo ke hoko ko hoku fakamoʻui.
Jag tackar dig för att du svarade mig och blev mig till frälsning.
22 Ko e maka naʻe liʻaki ʻe he kau tufunga kuo hoko ia ko e fungani maka ʻoe tuliki.
Den sten som byggningsmännen förkastade har blivit en hörnsten.
23 Ko e ngāue eni ʻa Sihova; pea ko e meʻa fakaofo ʻi hotau ʻao.
Av HERREN har den blivit detta; underbart är det i våra ögon.
24 Ko e ʻaho eni kuo ngaohi ʻe Sihova; te tau fiefia pea nekeneka ai.
Detta är den dag som HERREN har gjort; låtom oss på den fröjdas och vara glada.
25 ‌ʻE Sihova, ʻoku ou kole kiate koe, ke ke fakamoʻui ni: ʻE Sihova, ʻoku ou kole kiate koe, ke ke tuku mai ni ʻae monūʻia.
Ack HERRE, fräls! Ack HERRE, låt väl gå!
26 Ke monūʻia ia ʻoku haʻu ʻi he huafa ʻo Sihova: kuo mau tāpuekina ʻakimoutolu mei he fale ʻo Sihova.
Välsignad vare han som kommer, i HERRENS namn. Vi välsigna eder från HERRENS hus.
27 Ko e ʻOtua ko Sihova ia, ʻaia kuo ne fakahā ʻae maama kiate kitautolu: mou nonoʻo ʻae feilaulau ʻaki ʻae ngaahi afo ki he ngaahi nifo, ʻoe feilaulauʻanga.
HERREN är Gud, och han gav oss ljus. Ordnen eder i högtidsled, med lövrika kvistar i händerna, fram till altarets horn.
28 Ko koe ko hoku ʻOtua, pea te u fakamālō kiate koe: ko koe ko hoku ʻOtua, te u fakahikihikiʻi koe.
Du är min Gud, och jag vill tacka dig; min Gud, jag vill upphöja dig.
29 Mou ʻatu ʻae fakafetaʻi kia Sihova he ʻoku angalelei ia: koeʻuhi ʻoku tolonga ʻo taʻengata ʻa ʻene ʻaloʻofa.
Tacka HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen. Se Frukta Gud i Ordförkl.

< Saame 118 >