< Psaltaren 34 >
1 Av David, här han ställde sig vansinnig inför Abimelek, och denne drev honom ifrån sig, och han gick sin väg. Jag vill lova HERREN alltid; hans pris skall ständigt vara i min mun.
A Psalme of Dauid, when he changed his behauiour before Abimelech, who droue him away, and he departed. I will alway giue thankes vnto the Lord: his praise shalbe in my mouth continually.
2 Min själ skall berömma sig av HERREN; de ödmjuka skola höra det och glädja sig.
My soule shall glory in the Lord: the humble shall heare it, and be glad.
3 Loven med mig HERREN, låtom oss med varandra upphöja hans namn.
Praise ye the Lord with me, and let vs magnifie his Name together.
4 Jag sökte HERREN, och han svarade mig, och ur all min förskräckelse räddade han mig.
I sought the Lord, and he heard me: yea, he deliuered me out of all my feare.
5 De som skåda upp till honom stråla av fröjd, och deras ansikten behöva icke rodna av blygsel.
They shall looke vnto him, and runne to him: and their faces shall not be ashamed, saying,
6 Här är en betryckt som ropade, och HERREN hörde honom och frälste honom ur all hans nöd.
This poore man cryed, and the Lord heard him, and saued him out of all his troubles.
7 HERRENS ängel slår sitt läger omkring dem som frukta honom, och han befriar dem.
The Angel of the Lord pitcheth round about them, that feare him, and deliuereth them.
8 Smaken och sen att HERREN är god; säll är den som tager sin tillflykt till honom.
Taste ye and see, howe gratious the Lord is: blessed is the man that trusteth in him.
9 Frukten HERREN, I hans helige; ty de som frukta honom lida ingen brist.
Feare the Lord, ye his Saintes: for nothing wanteth to them that feare him.
10 Unga lejon lida nöd och hungra, men de som söka HERREN hava icke brist på något gott.
The lyons doe lacke and suffer hunger, but they, which seeke the Lord, shall want nothing that is good.
11 Kommen, barn, hören mig; jag skall lära eder HERRENS fruktan.
Come children, hearken vnto me: I will teache you the feare of the Lord.
12 Är du en man som älskar livet och önskar att se goda dagar?
What man is he, that desireth life, and loueth long dayes for to see good?
13 Avhåll då din tunga från det som är ont och dina läppar från att tala svek.
Keepe thy tongue from euill, and thy lips, that they speake no guile.
14 Vänd dig bort ifrån det som är ont, och gör vad gott är, sök friden och trakta därefter.
Eschewe euill and doe good: seeke peace and follow after it.
15 HERRENS ögon äro vända till de rättfärdiga och hans öron till deras rop.
The eyes of the Lord are vpon the righteous, and his eares are open vnto their crie.
16 Men HERRENS ansikte är emot dem som göra det onda, han vill utrota deras åminnelse från jorden.
But the face of the Lord is against them that doe euill, to cut off their remembrance from the earth.
17 När de rättfärdiga ropa, då hör HERREN och räddar dem ur all deras nöd.
The righteous crie, and the Lord heareth them, and deliuereth them out of all their troubles.
18 HERREN är nära dem som hava ett förkrossat hjärta och frälsar dem som hava en bedrövad ande.
The Lord is neere vnto them that are of a contrite heart, and will saue such as be afflicted in Spirite.
19 Den rättfärdige måste lida mycket, men HERREN räddar honom ur allt.
Great are the troubles of the righteous: but the Lord deliuereth him out of them all.
20 Han bevarar alla hans ben; icke ett enda av dem skall sönderslås.
He keepeth all his bones: not one of them is broken.
21 Den ogudaktige skall dödas av olyckan, och de som hata den rättfärdige skola stå med skuld.
But malice shall slay the wicked: and they that hate the righteous, shall perish.
22 Men sina tjänares själar förlossar HERREN, och ingen skall stå med skuld, som tager sin tillflykt till honom.
The Lord redeemeth the soules of his seruants: and none, that trust in him, shall perish.