Psaltaren 22
1 För sångmästaren, efter "Morgonrodnadens hind"; en psalm av David. Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran.
To the Chief Musician. On "the Hind of the Dawn." A Melody of David. My GOD, my GOD, why hast thou forsaken me? Far from saving me, The words of my loud lamentation?
2 Men Gud, jag ropar om dagen, men du svarar icke, så ock om natten, men jag får ingen ro.
My God! I keep crying—By day, and thou dost not answer, and, By night, and there is no rest for me.
3 Och dock är du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger.
But, thou, art holy, Who inhabitest the praises of Israel.
4 På dig förtröstade våra fäder; de förtröstade, och du räddade dem.
In thee, trusted our fathers, They trusted, and thou didst deliver them;
5 Till dig ropade de och blevo hulpna; på dig förtröstade de och kommo icke på skam.
Unto thee, made they outcry, and escaped, In thee, they trusted, and had not turned pale.
6 Men jag är en mask, och icke en människa, till smälek bland män, föraktad av folket.
But, I, am a worm and no one, a reproach of men, and despised of a people;
7 Alla som se mig bespotta mig; de spärra upp munnen, de skaka huvudet:
All that see me, laugh at me, —They open wide the mouth, They shake the head: —
8 "Befall dig åt HERREN! Han befrie honom, han rädde honom, ty han har ju behag till honom."
He should trust in Yahweh—let him deliver him, —Let him rescue him, seeing he delighteth in him.
9 Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet och lät mig vila trygg vid min moders bröst.
For, thou, art he that severed me from the womb, he that caused me to trust, upon the breasts of my mother;
10 På dig är jag kastad allt ifrån modersskötet; du är min Gud allt ifrån min moders liv.
Upon thee, was I cast from the time I was born, From the womb of my mother, my GOD, hast thou been.
11 Var icke långt ifrån mig, ty nöd är nära, och det finnes ingen hjälpare.
Be not far from me, for, distress, is near, For there is none to help.
12 Tjurar i mängd omgiva mig, Basans oxar omringa mig.
Many bulls have surrounded me, Strong oxen of Bashan, have enclosed me;
13 Såsom glupande och rytande lejon spärrar man upp gapet mot mig.
They have opened wide against me their mouth, A lion rending and roaring.
14 Jag är lik vatten som utgjutes, alla mina leder hava skilts åt; mitt hjärta är såsom vax, det smälter i mitt liv.
Like water, am I poured out, and, put out of joint, are all my bones, —My heart, hath become, like wax, it is melted in the midst of my body;
15 Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, min tunga låder vid min gom, och du lägger mig i dödens stoft.
Dried as a potsherd, is my strength, And, my tongue, is made to cleave to my gums, And, in the dust of death, wilt thou lay me.
16 Ty hundar omgiva mig; de ondas hop har kringränt mig, mina händer och fötter hava de genomborrat.
For dogs have surrounded me, —An assembly of evil doers, have encircled me, They have pierced my hands and my feet,
17 Jag kan räkna alla mina ben; de skåda därpå, de se med lust på mig.
I may tell all my bones, They, look for—they behold me!
18 De dela mina kläder mellan sig och kasta lott om min klädnad.
They part my garments among them, and, for my vestment, they cast lots.
19 Men du, HERRE, var icke fjärran; du min starkhet, skynda till min hjälp.
But, thou, O Yahweh, be not far off, O my help! to aid me, make haste;
20 Rädda min själ från svärdet, mitt liv ur hundarnas våld.
Rescue, from the sword, my life, from the power of the dog, my solitary self:
21 Fräls mig från lejonets gap. Ja, du bönhör mig och räddar mig undan vildoxarnas horn.
Save me from the mouth of the lion, —Yea, from the horns of wild beasts, hast thou delivered me.
22 Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag prisa dig:
I will declare thy Name unto my brethren, —In the midst of the convocation, will I praise thee.
23 I som frukten HERREN, loven honom; ären honom, alla Jakobs barn, och bäven för honom, alla Israels barn.
Ye that revere Yahweh, praise him, All ye the seed of Jacob, glorify him, And, stand in awe of him, all ye seed of Israel.
24 Ty han föraktade icke den betrycktes elände och höll det icke för en styggelse; han fördolde icke sitt ansikte för honom, och när han ropade, lyssnade han till honom.
For he hath not despised nor abhorred the humbling of the patient one, neither hath he hid his face from him, but, when he cried for help unto him, he heard.
25 Genom dig skall min lovsång ljuda i den stora församlingen; mina löften får jag infria inför dem som frukta honom.
Of thee, is my praise in the great convocation, My vows, will I pay, before them who revere him.
26 De ödmjuka skola äta och bliva mätta, de som söka HERREN skola få lova honom; ja, edra hjärtan skola leva evinnerligen.
The patient wronged-ones shall eat and be satisfied, They shall praise Yahweh, who are seekers of him, Let your heart live for aye.
27 Alla jordens ändar skola betänka det och omvända sig till HERREN. Hedningarnas alla släkter skola tillbedja inför dig.
All the ends of the earth, will remember and turn to Yahweh, Yea all the families of the nations, will bow themselves down before thee,
28 Ty riket är HERRENS, och han råder över hedningarna.
For, to Yahweh, belongeth the kingdom, And One to Rule over the nations.
29 Ja, alla mäktiga på jorden skola äta och tillbedja; inför honom skola knäböja alla de som måste fara ned i graven, de som icke kunna behålla sin själv vid liv.
All the great ones of the earth, shall eat and bow down, Before him shall kneel, all that go down to the dust, Even he who had not kept alive, his own soul!
30 Kommande ättled skola tjäna honom; man skall förtälja om Herren för ett annat släkte.
My seed, shall serve him, It shall be recounted, of the Lord, to a generation that shall come:
31 Man skall träda upp och förkunna hans rättfärdighet, ja, bland folk som skola födas att han har gjort det.
That his righteousness may be declared to a people to be born, That he wrought with effect!
