Psaltaren 18
1 För sångmästaren; av HERRENS tjänare David, som talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och ur Sauls våld. Han sade: Hjärtligen kär har jag dig, HERRE, min starkhet,
To the music director. A psalm of David the servant of the Lord, who sang the words of this song to the Lord on the day when the Lord saved him from all his enemies, and from Saul. He sang: I love you, Lord. You are my strength.
2 HERRE, mitt bergfäste, min borg och min räddare, min Gud, min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn.
The Lord is my rock, my fortress, and my Savior. He is my God, my rock who protects me. He shields me from harm, his power protects me, he keeps me safe.
3 HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
I call for help from the Lord who should be praised, and he saves me from those who hate me.
4 Dödens band omvärvde mig, och fördärvets strömmar förskräckte mig.
Ropes of death encircled me, surging waters of destruction flooded over me;
The grave wound its ropes around me; death set snares for me. (Sheol h7585)
6 Men jag åkallade HERREN i min nöd och ropade till min Gud. Han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop inför honom kom till hans öron.
In my despair I called on the Lord—I cried out to my God for help. He heard my voice from his Temple—my cry for help reached his ears.
7 Då skalv jorden och bävade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
The earth shook to and fro; the foundations of the mountains trembled, shaking because of his anger.
8 Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun; eldsglöd ljungade från honom.
Smoke came out of his nostrils, and fire came from his mouth; burning coals blazed before him.
9 Och han sänkte himmelen och for ned, och töcken var under hans fötter.
He parted the heavens and came down, with dark clouds beneath his feet.
10 Han for på keruben och flög, han svävade på vindens vingar.
Riding on an angel he flew, swooping on the wings of the wind.
11 Han gjorde mörker till sitt täckelse, till en hydda som omslöt honom; mörka vatten, tjocka moln.
He hid himself in darkness, covering himself with black thunderclouds.
12 Av glansen framför honom veko molnen undan; hagel föll, och eldsglöd for ned.
Hailstones and burning coals flew out from his brightness, passing through his thick clouds.
13 Och HERREN dundrade i himmelen, den Högste lät höra sin röst; hagel föll, och eldsglöd for ned.
The Lord thundered from heaven; the voice of the Most High sounded among the hailstones and burning coals.
14 Han sköt sina pilar och förskingrade dem, ljungeldar i mängd och förvirrade dem.
He fired his arrows, scattering his enemies; he routed them with his lightning bolts.
15 Vattnens bäddar kommo i dagen, och jordens grundvalar blottades, för din näpst, o HERRE, för din vredes stormvind.
You roared, Lord, and by the wind from the breath of your nostrils the valleys of the sea were exposed and the foundations of the earth were uncovered.
16 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
He reached down his hand from above and grabbed hold of me. He pulled me out of the deep water.
17 Han räddade mig från min starke fiende och från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
He rescued me from my powerful enemies, from those who hated me and who were much stronger than me.
18 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
They came at me at my worst possible moment, but the Lord supported me.
19 Han förde mig ut på rymlig plats; han räddade mig, ty han hade behag till mig.
He set me free, he rescued me because he's my friend.
20 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
The Lord rewarded me because I do what's right; he repaid me because I am innocent.
21 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
For I have followed the Lord's ways; I have not sinned by turning away from my God.
22 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och hans stadgar lät jag icke vika ifrån mig.
I have kept all his laws in mind; I have not ignored his commandments.
23 Så var jag ostrafflig inför honom och tog mig till vara för missgärning.
I am blameless in his sight; I keep myself from sinning.
24 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet inför hans ögon.
The Lord rewarded me for doing what's right. I am innocent in his sight.
25 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig man bevisar du dig ostrafflig.
You show trust to those who trust; you show integrity to those with integrity,
26 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
You show yourself pure to those who are pure, but you show yourself smart to those who are crafty.
27 Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.
You save the humble, but you bring down the proud.
28 Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset.
You light my lamp! Lord, my God, you light up my darkness!
29 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, och med min Gud stormar jag murar.
With you, I can charge down a troop of soldiers; with you, my God, I can climb a fortress wall.
30 Guds väg är ostrafflig; HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
God's way is absolutely right. What the Lord says is trustworthy. He is a shield to all who come to him for protection.
31 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa utom vår Gud?
For who is God except the Lord? Who is the rock, except our God?
32 Gud, du som omgjordade mig med kraft och lät min väg vara lyckosam,
God makes me strong and keeps me safe.
33 du som gjorde mina fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
He makes me surefooted like the deer, able to walk the heights in safety.
34 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
He teaches me how to fight in battle; he gives me the strength to draw a bronze bow.
35 Du gav mig din frälsnings sköld, och din högra hand stödde mig, och ditt saktmod gjorde mig stor;
You protect me with the shield of your salvation; you support me with your powerful right hand; your help has made me great.
36 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
You gave me space in which to walk, and prevented my feet from slipping.
37 Jag förföljde mina fiender och hann upp dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
I chased my enemies, and caught up with them. I did not turn around until I had destroyed them.
38 Jag slog dem, så att de icke mer kunde resa sig; de föllo under mina fötter.
I struck them down—they couldn't get up. They fell at my feet.
39 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
You made me strong for battle; you made those who rose up against me kneel down before me.
40 Mina fiender drev du på flykten för mig, och dem som hatade mig förgjorde jag.
You made my enemies run away; I destroyed all my enemies.
41 De ropade, men det fanns ingen som frälste; till HERREN, men han svarade dem icke.
They cried out for help, but no one came to rescue them. They even called out to the Lord, but he did not answer them.
42 Och jag stötte dem sönder till stoft för vinden, jag kastade ut dem såsom orenlighet på gatan.
I ground them into dust, like dust in the wind. I threw them out like mud in the street.
43 Du räddade mig ur folkets strider, du satte mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
You rescued me from rebellious people; you made me ruler over nations—people I didn't know now serve me.
44 Vid blotta ryktet hörsammade de mig; främlingar visade mig underdånighet.
As soon as they hear of me, they obey; foreigners cringe before me.
45 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; med bävan övergåvo de sina borgar.
They lose heart, and come trembling in surrender from their strongholds.
46 HERREN lever! Lovad vare min klippa, och upphöjd vare min frälsnings Gud!
The Lord lives! Blessed be my rock! May the God who saves me be praised!
47 Gud, som har givit mig hämnd och tvingat folken under mig;
God avenges me, he subdues peoples under me,
48 du som har befriat mig från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
he rescues me from those who hate me. You keep me safe from those who rebel against me, you save me from violent men.
49 Fördenskull vill jag tacka dig bland hedningarna, HERRE, och lovsjunga ditt namn.
That's why I will praise you among the nations, Lord; I will sing praises about who you are.
50 Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
You have saved the king so often, showing your trustworthy love to David, your anointed, and to his descendants forever.
