Psaltaren 125

1 En vallfartssång. De som förtrösta på HERREN, de likna Sions berg, som icke vacklar, utan förbliver evinnerligen.

Cantique des montées. Ceux qui se confient en Yahweh sont comme la montagne de Sion: elle ne chancelle point, elle est établie pour toujours.

2 Jerusalem omhägnas av berg, och HERREN omhägnar sitt folk, ifrån nu och till evig tid.

Jérusalem a autour d’elle une ceinture de montagnes: ainsi Yahweh entoure son peuple, dès maintenant et à jamais.

3 Ty ogudaktighetens spira skall icke förbliva över de rättfärdigas arvslott, på det att de rättfärdiga ej må uträcka sina händer till orättfärdighet.

Le sceptre des méchants ne restera pas sur l’héritage des justes, afin que les justes ne portent pas aussi leurs mains vers l’iniquité.

4 Gör gott, o HERRE, mot de goda och mot dem som hava redliga hjärtan.

Yahweh, répands tes bontés sur les bons, et sur ceux qui ont le cœur droit.

5 Men dem som vika av på vrånga vägar, dem rycke HERREN bort tillika med ogärningsmännen. Frid vare över Israel!

Mais sur ceux qui se détournent en des voies tortueuses, que Yahweh les abandonne avec ceux qui font le mal! Paix sur Israël!