Psaltaren 12

1 För sångmästaren, till Seminít; en psalm av David. Fräls, HERRE; ty de fromma äro borta, de trogna äro försvunna ifrån människors barn.

Al Músico principal: sobre Seminith: Salmo de David. SALVA, oh Jehová, porque se acabaron los misericordiosos: porque se han acabado los fieles de entre los hijos de los hombres.

2 De tala lögn, den ene med den andre; med hala läppar tala de, och med dubbelt hjärta.

Mentira habla cada uno con su prójimo; con labios lisonjeros, con corazón doble hablan.

3 HERREN utrote alla hala läppar, den tunga som talar stora ord,

Destruirá Jehová todos los labios lisonjeros, la lengua que habla grandezas;

4 dem som säga: "Genom vår tunga äro vi starka, våra läppar stå oss bi; vem är herre över oss?"

Que dijeron: Por nuestra lengua prevaleceremos; nuestros labios están con nosotros: ¿quién nos es señor?

5 "Eftersom de arma lida övervåld och de fattiga klaga, vill jag nu stå upp", säger HERREN; "jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter."

Por la opresión de los pobres, por el gemido de los menesterosos, ahora me levantaré, dice Jehová: pondrélos en salvo del que contra ellos se engríe.

6 HERRENS tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger.

Las palabras de Jehová, palabras limpias; plata refinada en horno de tierra, purificada siete veces.

7 Du, HERRE, skall bevara dem, du skall beskydda dem för detta släkte evinnerligen.

Tú, Jehová, los guardarás; guárdalos para siempre de aquesta generación.

8 Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, då nu uselheten är rådande bland människors barn.

Cercando andan los malos, mientras son exaltados los más viles de los hijos de los hombres.