Psaltaren 18
1 För sångmästaren; av HERRENS tjänare David, som talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och ur Sauls våld. Han sade: Hjärtligen kär har jag dig, HERRE, min starkhet,
Al Músico principal: Salmo de David, siervo de Jehová, el cual profirió á Jehová las palabras de este cántico el día que le libró Jehová de mano de todos sus enemigos, y de mano de Saúl. Entonces dijo: AMARTE he, oh Jehová, fortaleza mía.
2 HERRE, mitt bergfäste, min borg och min räddare, min Gud, min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn.
Jehová, roca mía y castillo mío, y mi libertador; Dios mío, fuerte mío, en él confiaré; escudo mío, y el cuerno de mi salud, mi refugio.
3 HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
Invocaré á Jehová, digno de ser alabado, y seré salvo de mis enemigos.
4 Dödens band omvärvde mig, och fördärvets strömmar förskräckte mig.
Cercáronme dolores de muerte, y torrentes de perversidad me atemorizaron.
Dolores del sepulcro me rodearon, previniéronme lazos de muerte. (Sheol h7585)
6 Men jag åkallade HERREN i min nöd och ropade till min Gud. Han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop inför honom kom till hans öron.
En mi angustia invoqué á Jehová, y clamé á mi Dios: él oyó mi voz desde su templo, y mi clamor llegó delante de él, á sus oídos.
7 Då skalv jorden och bävade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
Y la tierra fué conmovida y tembló; y moviéronse los fundamentos de los montes, y se estremecieron, porque se indignó él.
8 Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun; eldsglöd ljungade från honom.
Humo subió de su nariz, y de su boca consumidor fuego; carbones fueron por él encendidos.
9 Och han sänkte himmelen och for ned, och töcken var under hans fötter.
Y bajó los cielos, y descendió; y oscuridad debajo de sus pies.
10 Han for på keruben och flög, han svävade på vindens vingar.
Y cabalgó sobre un querubín, y voló: voló sobre las alas del viento.
11 Han gjorde mörker till sitt täckelse, till en hydda som omslöt honom; mörka vatten, tjocka moln.
Puso tinieblas por escondedero suyo, su pabellón en derredor de sí; oscuridad de aguas, nubes de los cielos.
12 Av glansen framför honom veko molnen undan; hagel föll, och eldsglöd for ned.
Por el resplandor delante de él, sus nubes pasaron; granizo y carbones ardientes.
13 Och HERREN dundrade i himmelen, den Högste lät höra sin röst; hagel föll, och eldsglöd for ned.
Y tronó en los cielos Jehová, y el Altísimo dió su voz; granizo y carbones de fuego.
14 Han sköt sina pilar och förskingrade dem, ljungeldar i mängd och förvirrade dem.
Y envió sus saetas, y desbaratólos; y echó relámpagos, y los destruyó.
15 Vattnens bäddar kommo i dagen, och jordens grundvalar blottades, för din näpst, o HERRE, för din vredes stormvind.
Y aparecieron las honduras de las aguas, y descubriéronse los cimientos del mundo, á tu reprensión, oh Jehová, por el soplo del viento de tu nariz.
16 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
Envió desde lo alto; tomóme, sacóme de las muchas aguas.
17 Han räddade mig från min starke fiende och från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
Libróme de mi poderoso enemigo, y de los que me aborrecían, aunque eran ellos más fuertes que yo.
18 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
Asaltáronme en el día de mi quebranto: mas Jehová fué mi apoyo.
19 Han förde mig ut på rymlig plats; han räddade mig, ty han hade behag till mig.
Y sacóme á anchura: libróme, porque se agradó de mí.
20 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
Hame pagado Jehová conforme á mi justicia: conforme á la limpieza de mis manos me ha vuelto.
21 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
Porque yo he guardado los caminos de Jehová, y no me aparté impíamente de mi Dios.
22 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och hans stadgar lät jag icke vika ifrån mig.
Pues todos sus juicios estuvieron delante de mí, y no eché de mí sus estatutos.
23 Så var jag ostrafflig inför honom och tog mig till vara för missgärning.
Y fuí íntegro para con él, y cauteléme de mi maldad.
24 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet inför hans ögon.
Pagóme pues Jehová conforme á mi justicia; conforme á la limpieza de mis manos delante de sus ojos.
25 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig man bevisar du dig ostrafflig.
Con el misericordioso te mostrarás misericordioso, y recto para con el hombre íntegro.
26 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
Limpio te mostrarás para con el limpio, y severo serás para con el perverso.
27 Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.
Y tú salvarás al pueblo humilde, y humillarás los ojos altivos.
28 Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset.
Tú pues alumbrarás mi lámpara: Jehová mi Dios alumbrará mis tinieblas.
29 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, och med min Gud stormar jag murar.
Porque contigo desharé ejércitos; y con mi Dios asaltaré muros.
30 Guds väg är ostrafflig; HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
Dios, perfecto su camino: es acendrada la palabra de Jehová: escudo es á todos los que en él esperan.
31 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa utom vår Gud?
Porque ¿qué Dios hay fuera de Jehová? ¿y qué fuerte fuera de nuestro Dios?
32 Gud, du som omgjordade mig med kraft och lät min väg vara lyckosam,
Dios es el que me ciñe de fuerza, é hizo perfecto mi camino;
33 du som gjorde mina fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
Quien pone mis pies como [pies] de ciervas, é hízome estar sobre mis alturas;
34 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
Quien enseña mis manos para la batalla, y será quebrado con mis brazos el arco de acero.
35 Du gav mig din frälsnings sköld, och din högra hand stödde mig, och ditt saktmod gjorde mig stor;
Dísteme asimismo el escudo de tu salud: y tu diestra me sustentó, y tu benignidad me ha acrecentado.
36 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
Ensanchaste mis pasos debajo de mí, y no titubearon mis rodillas.
37 Jag förföljde mina fiender och hann upp dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
Perseguido he mis enemigos, y alcancélos, y no volví hasta acabarlos.
38 Jag slog dem, så att de icke mer kunde resa sig; de föllo under mina fötter.
Helos herido, y no podrán levantarse: cayeron debajo de mis pies.
39 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
Pues me ceñiste de fortaleza para la pelea; has agobiado mis enemigos debajo de mí.
40 Mina fiender drev du på flykten för mig, och dem som hatade mig förgjorde jag.
Y dísteme la cerviz de mis enemigos, y destruí á los que me aborrecían.
41 De ropade, men det fanns ingen som frälste; till HERREN, men han svarade dem icke.
Clamaron, y no hubo quien salvase: [aun] á Jehová, mas no los oyó.
42 Och jag stötte dem sönder till stoft för vinden, jag kastade ut dem såsom orenlighet på gatan.
Y molílos como polvo delante del viento; esparcílos como lodo de las calles.
43 Du räddade mig ur folkets strider, du satte mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
Librásteme de contiendas de pueblo: pusísteme por cabecera de gentes: pueblo que yo no conocía, me sirvió.
44 Vid blotta ryktet hörsammade de mig; främlingar visade mig underdånighet.
Así que hubo oído, me obedeció; los hijos de extraños me mintieron;
45 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; med bävan övergåvo de sina borgar.
Los extraños flaquearon, y tuvieron miedo desde sus encerramientos.
46 HERREN lever! Lovad vare min klippa, och upphöjd vare min frälsnings Gud!
Viva Jehová, y sea bendita mi roca; y ensalzado sea el Dios de mi salud:
47 Gud, som har givit mig hämnd och tvingat folken under mig;
El Dios que me da las venganzas, y sujetó pueblos á mí.
48 du som har befriat mig från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
Mi libertador de mis enemigos: hicísteme también superior de mis adversarios; librásteme de varón violento.
49 Fördenskull vill jag tacka dig bland hedningarna, HERRE, och lovsjunga ditt namn.
Por tanto yo te confesaré entre las gentes, oh Jehová, y cantaré á tu nombre.
50 Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
El cual engrandece las saludes de su rey, y hace misericordia á su ungido, á David y á su simiente, para siempre.
