Psaltaren 112

1 Halleluja! Säll är den man som fruktar HERREN och har sin stora lust i hans bud.

Mutendereze Mukama! Alina omukisa omuntu atya Katonda, era asanyukira ennyo mu mateeka ge.

2 Hans efterkommande skola bliva väldiga på jorden; de redligas släkte skall varda välsignat.

Abaana be baliba ba kitiibwa mu nsi; omulembe gw’abalongoofu guliweebwa omukisa.

3 Gods och rikedom skall finnas i hans hus, och hans rättfärdighet består evinnerligen.

Ennyumba ye enejjulanga ebintu n’obugagga obungi; era anaabanga mutuukirivu ennaku zonna.

4 För de redliga går han upp såsom ett ljus i mörkret, nådig och barmhärtig och rättfärdig.

Ne mu kizikiza, ekitangaala kyakira omulongoofu, alina ekisa, n’oyo alina okusaasira, era omutuukirivu.

5 Väl den som är barmhärtig och giver lån, den som stöder all sin sak på rätt!

Omuntu oyo agabira abeetaaga, era tawolera magoba, era akola emirimu gye gyonna n’obwenkanya, alifuna ebirungi.

6 Ty han skall icke vackla till evig tid; den rättfärdige skall vara i evig åminnelse.

Omutuukirivu talinyeenyezebwa, era anajjukirwanga ennaku zonna.

7 För ont budskap fruktar han icke; hans hjärta är frimodigt, det förtröstar på HERREN.

Amawulire amabi tegaamutiisenga, kubanga omutima gwe munywevu gwesiga Mukama.

8 Hans hjärta är fast, det fruktar icke, till dess han får se med lust på sina ovänner.

Omutima gwe guteredde, tewali ky’anaatyanga, era oluvannyuma alitunuulira abalabe be n’amaaso ag’obuwanguzi.

9 Han utströr, han giver åt de fattiga, hans rättfärdighet förbliver evinnerligen; hans horn skall varda upphöjt med ära.

Agabidde abaavu bye beetaaga; mutuukirivu ebbanga lyonna; era bonna banaamussangamu ekitiibwa.

10 Den ogudaktige skall se det och harmas; han skall bita sina tänder samman och täras bort. Vad de ogudaktiga önska bliver till intet.

Omubi anaabirabanga ebyo, n’asunguwala, n’aluma abugigi, naye nga talina kya kukola. Okwegomba kw’ababi tekuubengako kye kubagasa.