< Psaltaren 116 >

1 Jag har HERREN kär, ty han hör min röst och mina böner.
Mukama mmwagala, kubanga awulidde eddoboozi lyange n’okwegayirira kwange.
2 Ja, han har böjt sitt öra till mig; i hela mitt liv skall jag åkalla honom.
Kubanga ateze okutu kwe gye ndi, kyennaavanga mmukoowoola ebbanga lyonna lye ndimala nga nkyali mulamu.
3 Dödens band omvärvde mig, och dödsrikets ångest grep mig; jag kom i nöd och bedrövelse. (Sheol h7585)
Emiguwa gy’okufa gyansiba, n’okulumwa okw’emagombe kwankwata; ne nzijula ennaku nnyingi n’okutya. (Sheol h7585)
4 Men jag åkallade HERRENS namn: "Ack HERRE, rädda min själ."
Ne ndyoka nkoowoola erinnya lya Mukama nti, “Ayi Mukama, ndokola.”
5 HERREN är nådig och rättfärdig, vår Gud är barmhärtig.
Mukama wa kisa, era mutuukirivu; Katonda waffe ajjudde okusaasira.
6 HERREN bevarar de enfaldiga; jag var i elände, och han frälste mig.
Mukama alabirira abantu abaabulijjo; bwe nnali mu buzibu obunene, n’andokola.
7 Vänd nu åter till din ro, min själ, ty HERREN har gjort väl mot dig.
Wummula ggwe emmeeme yange, kubanga Mukama abadde mulungi gy’oli.
8 Ja, du har räddat min själ från döden, mitt öga från tårar, min fot ifrån fall;
Kubanga ggwe, Ayi Mukama, owonyezza omwoyo gwange okufa, n’amaaso gange ogawonyezza okukaaba; n’ebigere byange n’obiwonya okwesittala,
9 jag skall få vandra inför HERREN i de levandes land.
ndyoke ntambulirenga mu maaso ga Mukama mu nsi ey’abalamu.
10 Jag tror, ty därför talar jag, jag som var storligen plågad,
Nakkiriza kyennava njogera nti, “Numizibbwa nnyo.”
11 jag som måste säga i min ångest: "Alla människor äro lögnaktiga."
Ne njogera nga nterebuse nti, “Abantu bonna baliraba.”
12 Huru skall jag vedergälla HERREN alla hans välgärningar mot mig?
Mukama ndimusasula ntya olw’ebirungi bye ebingi bwe bityo by’ankoledde?
13 Jag vill taga frälsningens bägare och åkalla HERRENS namn.
Nditoola ekikompe eky’obulokozi, ne nkoowoola erinnya lya Mukama.
14 Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn.
Ndituukiriza obweyamo bwange eri Mukama, mu maaso g’abantu be bonna.
15 Dyrt aktad i HERRENS ögon är hans frommas död.
Okufa kw’abatukuvu ba Mukama kwa muwendo nnyo eri Mukama.
16 Ack HERRE, jag är ju din tjänare, jag är din tjänare, din tjänarinnas son; du har lossat mina band.
Ayi Mukama, onsumuluddeko ebyansiba n’onfuula wa ddembe, nange nnaakuweerezanga ennaku zonna.
17 Dig vill jag offra lovets offer, och HERRENS namn vill jag åkalla.
Ndiwaayo ekiweebwayo eky’okwebaza, ne nkoowoola erinnya lya Mukama.
18 Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn,
Ndituukiriza obweyamo bwange eri Mukama, mu maaso g’abantu be bonna,
19 i gårdarna till HERRENS hus, mitt i dig, Jerusalem. Halleluja!
mu mpya z’ennyumba ya Mukama; wakati wo, ggwe Yerusaalemi. Mutendereze Mukama.

< Psaltaren 116 >