Ordspråksboken 8
1 Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.
Doth not wisdom call? And understanding give forth her voice?
2 Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.
At the head of high places by the way, Between the paths she hath stood,
3 Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:
At the side of the gates, at the mouth of the city, The entrance of the openings, she crieth aloud,
4 Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.
'Unto you, O men, I call, And my voice [is] unto the sons of men.
5 Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.
Understand, ye simple ones, prudence, And ye fools, understand the heart,
6 Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.
Hearken, for noble things I speak, And the opening of my lips [is] uprightness.
7 Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.
For truth doth my mouth utter, And an abomination to my lips [is] wickedness.
8 Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.
In righteousness [are] all the sayings of my mouth, Nothing in them is froward and perverse.
9 De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.
All of them [are] plain to the intelligent, And upright to those finding knowledge.
10 Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.
Receive my instruction, and not silver, And knowledge rather than choice gold.
11 Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.
For better [is] wisdom than rubies, Yea, all delights are not comparable with it.
12 Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.
I, wisdom, have dwelt with prudence, And a knowledge of devices I find out.
13 Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.
The fear of Jehovah [is] to hate evil; Pride, and arrogance, and an evil way, And a froward mouth, I have hated.
14 Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.
Mine [is] counsel and substance, I [am] understanding, I have might.
15 Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.
By me kings reign, and princes decree righteousness,
16 Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.
By me do chiefs rule, and nobles, All judges of the earth.
17 Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.
I love those loving me, And those seeking me earnestly do find me.
18 Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.
Wealth and honour [are] with me, Lasting substance and righteousness.
19 Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.
Better [is] my fruit than gold, even fine gold, And mine increase than choice silver.
20 På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,
In a path of righteousness I cause to walk, In midst of paths of judgment,
21 till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.
To cause my lovers to inherit substance, Yea, their treasures I fill.
22 HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.
Jehovah possessed me — the beginning of His way, Before His works since then.
23 Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.
From the age I was anointed, from the first, From former states of the earth.
24 Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten
In there being no depths, I was brought forth, In there being no fountains heavy [with] waters,
25 Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,
Before mountains were sunk, Before heights, I was brought forth.
26 när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.
While He had not made the earth, and out-places, And the top of the dusts of the world.
27 När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,
In His preparing the heavens I [am] there, In His decreeing a circle on the face of the deep,
28 när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,
In His strengthening clouds above, In His making strong fountains of the deep,
29 när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --
In His setting for the sea its limit, And the waters transgress not His command, In His decreeing the foundations of earth,
30 då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;
Then I am near Him, a workman, And I am a delight — day by day. Rejoicing before Him at all times,
31 jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.
Rejoicing in the habitable part of His earth, And my delights [are] with the sons of men.
32 Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.
And now, ye sons, hearken to me, Yea, happy are they who keep my ways.
33 Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.
Hear instruction, and be wise, and slight not.
34 Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag håller vakt vid dörrposterna i mina portar.
O the happiness of the man hearkening to me, To watch at my doors day by day, To watch at the door-posts of my entrance.
35 Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.
For whoso is finding me, hath found life, And bringeth out good-will from Jehovah.
36 Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.
And whoso is missing me, is wronging his soul, All hating me have loved death!
