Ordspråksboken 21
1 Konungars hjärtan äro i HERRENS hand såsom vattenbäckar: han leder dem varthelst han vill.
Kè a wa a se tankou kanal dlo nan men SENYÈ a; Li vire l kote Li vle.
2 Var man tycker sin väg vara den rätta, men HERREN är den som prövar hjärtan.
Chemen a yon moun bon nan pwòp zye li; men SENYÈ a peze kè yo.
3 Att öva rättfärdighet och rätt, det är mer värt för HERREN än offer.
SENYÈ a pito ladwati ak lajistis plis pase sakrifis.
4 Stolta ögon och högmodigt hjärta -- de ogudaktigas lykta är dem till synd.
Zye ki leve wo ak kè ki plen ògèy; lanp a mechan yo se peche.
5 Den idoges omtanke leder allenast till vinning, men all fikenhet allenast till förlust.
Plan a dilijan an mennen byen si, vè avantaj; men tout moun ki aji san reflechi va, san dout, vin pòv.
6 De skatter som förvärvas genom falsk tunga, de äro en försvinnande dunst och hasta till döden.
Ranmase anpil byen ak lang k ap bay manti se yon vapè k ap sove ale, k ap kouri dèyè lanmò.
7 De ogudaktigas övervåld bortrycker dem själva, eftersom de icke vilja göra vad rätt är.
Vyolans a mechan yo va trennen yo fè yo pati, akoz yo refize aji ak jistis.
8 En oärlig mans väg är idel vrånghet, men en rättskaffens man handla redligt
Chemen a yon moun koupab kwochi; men pou sila ki san tach la, kondwit li dwat.
9 Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.
Li pi bon pou viv nan ti kwen sou twati a pase nan yon kay ak yon fanm k ap fè kont tout tan.
10 Den ogudaktiges själ har lust till det onda; hans nästa finner ingen barmhärtighet hos honom.
Nanm a mechan an vle mal; vwazen li an pa twouve gras nan zye l.
11 Straffar man bespottaren, så bliver den fåkunnige vis: och undervisar man den vise, så inhämtar han kunskap.
Lè mokè a vin pini, moun san konprann nan vin saj; men lè moun saj la enstwi, li resevwa konesans.
12 Den Rättfärdige giver akt på den ogudaktiges hus, han störtar de ogudaktiga i olycka.
Lè sila ki dwat, pran an konsiderasyon kay mechan an, afè mechan an vin detwi nèt.
13 Den som tillsluter sitt öra för den armes rop, han skall själv ropa utan att få svar.
Sila ki fèmen zòrèy li a kri aflije a, va vin kriye pou kont li, men li p ap jwenn repons.
14 En hemlig gåva stillar vrede och en skänk i lönndom våldsammaste förbittring.
Yon kado vèse an sekrè kalme fachez, e yon anba tab ki glise rive, bese gwo kòlè.
15 Det är den rättfärdiges glädje att rätt skipa, men det är ogärningsmännens skräck.
Aplike lajistis se yon plezi pou moun dwat; men se yon gwo laperèz pou malfektè inikite yo.
16 Den människa som far vilse ifrån förståndets väg, hon hamnar i skuggornas krets.
Yon nonm egare ki kite chemen bon konprann nan, va jwenn repo nan asanble mò yo.
17 Den som älskar glada dagar varder fattig; den som älskar vin och olja bliver icke rik.
Sila ki renmen plezi, va vin pòv; sila ki renmen diven ak lwil, p ap janm rich.
18 Den ogudaktige varder given såsom lösepenning för den rättfärdige, och den trolöse sättes i de redligas ställe.
Mechan an se yon ranson pou moun dwat yo; e sila ki fè trèt la pou sila ki kanpe janm.
19 Bättre är att bo i ett öde land än med en trätgirig och besvärlig kvinna.
Li pi bon pou rete nan dezè pase viv ak yon fanm k ap agase moun tout tan.
20 Dyrbara skatter och salvor har den vise i sin boning, men en dåraktig människa förslösar sitt gods.
Gen bèl trezò ak lwil nan abitasyon a moun saj la; men, moun san konprann nan vale tout.
21 Den som far efter rättfärdighet och godhet, han finner liv, rättfärdighet och ära.
Sila ki swiv ladwati ak fidelite a jwenn lavi, ladwati ak lonè.
22 En vis man kan storma en stad full av hjältar och bryta ned det fäste som var dess förtröstan.
Yon nonm saj monte sou miray vil pwisan, e fè tonbe sitadèl la ki te bay yo konfyans.
23 Den som besvarar sin mun och sin tunga han bevarar sitt liv för nöd.
Sila ki veye bouch li ak lang li pwoteje nanm li kont gwo twoub.
24 Bespottare må den kallas, som är fräck och övermodig, den som far fram med fräck förmätenhet.
Ògèy, Monte Tèt Wo, Mokè; men tit a sila ki aji nan ògèy ak ensolans yo.
25 Den lates begärelse för honom till döden, i det att hans händer icke vilja arbeta.
Se volonte a parese a ki fè l mouri, paske men li refize travay;
26 Den snikne är alltid full av snikenhet; men den rättfärdige giver och spar icke.
Gen moun tout lajounen kap anvi yon bagay, pandan moun dwat yo ap vèse bay san rete.
27 De ogudaktigas offer är en styggelse; mycket mer, när det frambäres i skändligt uppsåt.
Sakrifis a mechan yo abominab; se konbyen anplis, lè l pote ak movèz fwa.
28 Ett lögnaktigt vittne skall förgås; men en man som hör på får allt framgent tala.
Yon fo temwen va peri; men sila ki koute verite a va pale ak letènite.
29 En ogudaktig man uppträder fräckt; men den redlige vandrar sina vägar ståndaktigt.
Moun mechan an afiche yon figi brav; men pou moun ladwati a, chemen li an sèten.
30 Ingen vishet, intet förstånd, intet råd förmår något mot HERREN.
Nanpwen sajès, ni bon konprann, ni konsèy kont SENYÈ a.
31 Hästar rustas ut för stridens dag, men från HERREN är det som segern kommer.
Cheval la prepare pou jou batay la; men viktwa a se nan men SENYÈ a.
