< Ordspråksboken 19 >

1 Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
Better is the poor that walketh in his integrity, than one of perverse lips, who is a fool.
2 Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
Also in the want of knowledge in the soul there is nothing good; and he that hasteneth with his feet misseth the right path.
3 En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
The folly of a man perverteth his way, and against the Lord will his heart rage.
4 Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
Wealth bringeth many friends; but the poor becometh separated from his [only] friend.
5 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
A false witness shall not remain unpunished, and he that uttereth lies shall not escape.
6 Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
Many will entreat the favor of the liberal man; and every one is the friend to him that bestoweth gifts.
7 Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
All the brothers of the poor hate him: how much more do his friends go far away from him! he pursueth [their] promises; but these are [all] that he hath.
8 Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
He that getteth intelligence loveth his own soul: he that guardeth understanding will find happiness.
9 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
A false witness shall not remain unpunished, and he that uttereth lies shall perish.
10 Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
Delicacy is not seemly for a fool: much less for a servant to have rule over princes.
11 Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
It is intelligence in man to be slow in his anger, and it is his glory to pass over a transgression.
12 En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
Like the roaring of a young lion is the wrath of a king: as dew upon the herbs is his favor.
13 En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
A calamity unto his father is a foolish son; and a continual dropping are the quarrels of a wife.
14 Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
House and wealth are an inheritance from fathers; but from the Lord [cometh] an intelligent wife.
15 Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
Slothfulness casteth [man] into a deep sleep; and an indolent soul will suffer hunger.
16 Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
He that observeth the commandment guardeth his own soul: but he that disregardeth [directing] his ways [aright] shall die.
17 Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
He lendeth unto the Lord that is liberal to the poor, and his good deed will he repay unto him.
18 Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
Chastise thy son, for there is hope; and let not thy soul spare [him] for his crying.
19 Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
A man of great fury must suffer punishment; for if thou deliver him, thou must still do it again.
20 Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
Hear counsel, and accept correction, in order that thou mayest be wise in thy latter end.
21 Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
There are many thoughts in a man's heart; but the counsel of the Lord alone will stand firm.
22 Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
The longing of a man is [to exercise] his kindness; and a poor man is better than a liar.
23 HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
The fear of the Lord leadeth unto life: and he [that hath it] shall abide satisfied; he shall not be visited with evil.
24 Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
When a slothful man hath hidden his hand in the dish, then will he not even bring it back to his mouth.
25 Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
Smite a scorner, and the simple will become prudent; and if one that hath understanding be admonished, he will understand knowledge.
26 Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
He that plundereth his father, and chaseth away his mother, is a son that bringeth shame and dishonor.
27 Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
Cease, my son, to hear the instruction that causeth [thee] to err from the sayings of knowledge.
28 Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
An ungodly witness scorneth at justice, and the mouth of the wicked swalloweth mischief.
29 Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.
Punishments are prepared for scorners, and stripes for the back of fools.

< Ordspråksboken 19 >