< Matteus 21 >
1 När de nu nalkades Jerusalem och kommo till Betfage vid Oljeberget, då sände Jesus åstad två lärjungar
Lorsqu’ils approchèrent de Jérusalem, et furent arrivés à Bethphagé, vers le mont des Oliviers, Jésus envoya deux de ses disciples,
2 och sade till dem: "Gån in i byn som ligger mitt framför eder, så skolen I strax finna en åsninna stå där bunden och en fåle bredvid henne; lösen dem och fören dem till mig.
en leur disant: « Allez au village qui est devant vous; vous trouverez aussitôt une ânesse attachée et un ânon avec elle; détachez-les, et amenez-les-moi.
3 Och om någon säger något till eder, så skolen I svara: 'Herren behöver dem'; då skall han strax släppa dem."
Et si l’on vous dit quelque chose, répondez que le Seigneur en a besoin, et à l’instant on les laissera aller. »
4 Detta har skett, för att det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten som sade:
Or ceci arriva, afin que s’accomplît la parole du prophète:
5 "Sägen till dottern Sion: 'Se, din konung kommer till dig, saktmodig, ridande på en åsna, på en arbetsåsninnas fåle.'"
« Dites à la fille de Sion: Voici que ton roi vient à toi plein de douceur, assis sur une ânesse et sur un ânon, le petit de celle qui porte le joug. »
6 Och lärjungarna gingo åstad och gjorde såsom Jesus hade befallt dem
Les disciples allèrent donc et firent ce que Jésus leur avait commandé.
7 och ledde till honom åsninnan och fålen; och de lade sina mantlar på denne, och han satte sig därovanpå.
Ils amenèrent l’ânesse et l’ânon, mirent dessus leurs manteaux, et l’y firent asseoir.
8 Och folkskaran, som var mycket stor, bredde ut sina mantlar på vägen; men somliga skuro kvistar av träden och strödde på vägen.
Le peuple en grand nombre étendit ses manteaux le long de la route; d’autres coupaient des branches d’arbres et en jonchaient le chemin.
9 Och folket, både de som gingo före honom och de som följde efter, ropade och sade: "Hosianna Davids son! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn. Hosianna i höjden!"
Et toute cette multitude, en avant de Jésus et derrière lui, criait: « Hosanna au fils de David! Béni soit celui qui vient au nom du Seigneur! Hosanna au plus haut des cieux! »
10 När han så drog in i Jerusalem, kom hela staden i rörelse, och man frågade: "Vem är denne?"
Lorsqu’il entra dans Jérusalem, toute la ville fut en émoi; on disait: « Qui est-ce? »
11 Och folket sade: "Det är Jesus, profeten, från Nasaret i Galileen."
Et le peuple répondait: « C’est Jésus le prophète, de Nazareth en Galilée. »
12 Och Jesus gick in i helgedomen. Och han drev ut alla dem som sålde och köpte i helgedomen, och han stötte omkull växlarnas bord och duvomånglarnas säten.
Jésus étant entré dans le temple, chassa tous ceux qui vendaient et achetaient dans le temple; il renversa les tables des changeurs et les sièges de ceux qui vendaient les colombes,
13 Och han sade till dem: "Det är skrivet: 'Mitt hus skall kallas ett bönehus.' Men I gören det till en rövarkula."
et leur dit: « Il est écrit: Ma maison sera appelée une maison de prière, et vous en faites une caverne de voleurs. »
14 Och blinda och halta kommo fram till honom i helgedomen, och han botade dem.
Des aveugles et des boiteux vinrent à lui dans le temple, et il les guérit.
15 Men när översteprästerna och de skriftlärde sågo de under som han gjorde, och sågo barnen som ropade i helgedomen och sade: "Hosianna Davids son!", då förtröt detta dem;
Mais les Princes des prêtres et les scribes, voyant les miracles qu’il faisait, et les enfants qui criaient dans le temple et disaient: « Hosanna au fils de David, » s’indignèrent,
16 och de sade till honom: "Hör du vad dessa säga?" Då svarade Jesus dem: "Ja; haven I aldrig läst: 'Av barns och spenabarns mun har du berett dig lov'?"
et ils lui dirent: « Entendez-vous ce qu’ils disent? — Oui, leur répondit Jésus; n’avez-vous jamais lu: De la bouche des enfants et de ceux qui sont à la mamelle, vous vous êtes préparé une louange? »
17 Därefter lämnade han dem och gick ut ur staden till Betania och stannade där över natten.
Et les ayant laissés là, il sortit de la ville, et s’en alla dans la direction de Béthanie, où il passa la nuit en plein air.
18 När han sedan på morgonen gick in till staden igen, blev han hungrig.
Le lendemain matin, comme il retournait à la ville, il eut faim.
19 Och då han fick se ett fikonträd vid vägen, gick han fram till det, men fann intet därpå, utom allenast löv. Då sade han till det: "Aldrig någonsin mer skall frukt växa på dig." Och strax förtorkades fikonträdet. (aiōn )
Voyant un figuier près du chemin, il s’en approcha; mais il n’y trouva que des feuilles, et il lui dit: « Que jamais aucun fruit ne naisse de toi! » Et à l’instant le figuier sécha. (aiōn )
20 När lärjungarna sågo detta, förundrade de sig och sade: "Huru kunde fikonträdet så i hast förtorkas?"
A cette vue, les disciples dirent avec étonnement: « Comment a-t-il séché en un instant? »
21 Då svarade Jesus och sade till dem: "Sannerligen säger jag eder: Om I haven tro och icke tvivlen, så skolen I icke allenast kunna göra sådant som skedde med fikonträdet, utan I skolen till och med kunna säga till detta berg: 'Häv dig upp och kasta dig i havet', och det skall ske.
Jésus leur répondit: « En vérité, je vous le dis, si vous avez de la foi et que vous n’hésitiez point, non seulement vous ferez comme il a été fait à ce figuier; mais quand même vous diriez à cette montagne: Ote-toi de là et jette-toi dans la mer, cela se ferait.
22 Och allt vad I med tro bedjen om i eder bön, det skolen I få."
Tout ce que vous demanderez avec foi dans la prière, vous l’obtiendrez. »
23 När han därefter hade kommit in i helgedomen, trädde översteprästerna och folkets äldste fram till honom, där han undervisade; och de sade: "Med vad myndighet gör du detta? Och vem har givit dig sådan myndighet?"
Étant entré dans le temple, comme il enseignait, les Princes des prêtres et les Anciens s’approchèrent de lui et lui dirent: « De quel droit faites-vous ces choses, et qui vous a donné ce pouvoir? »
24 Jesus svarade och sade till dem: "Också jag vill ställa en fråga till eder; om I svaren mig på den, så skall ock jag säga eder med vad myndighet jag gör detta".
Jésus leur répondit: « Je vous ferai, moi aussi, une question, et, si vous y répondez, je vous dirai de quel droit je fais ces choses:
25 Johannes' döpelse, varifrån var den: från himmelen eller från människor?" Då överlade de med varandra och sade: "Om vi svara: 'Från himmelen', så frågar han oss: 'Varför trodden I honom då icke?'
Le baptême de Jean, d’où était-il? du ciel, ou des hommes? » Mais ils faisaient en eux-mêmes cette réflexion:
26 Men om vi svara: 'Från människor', då måste vi frukta för folket, ty alla hålla de Johannes för en profet."
« Si nous répondons: Du ciel, il nous dira: Pourquoi donc n’avez-vous pas cru en lui? Et si nous répondons: Des hommes, nous avons à craindre le peuple: car tout le monde tient Jean pour un prophète. »
27 De svarade alltså Jesus och sade: "Vi veta det icke." Då sade ock han till dem: "Så säger icke heller jag eder med vad myndighet jag gör detta.
Ils répondirent à Jésus: « Nous ne savons. — Et moi, dit Jésus, je ne vous dis pas non plus de quel droit je fais ces choses. »
28 Men vad synes eder? En man hade två söner. Och han kom till den förste och sade: 'Min son, gå i dag och arbeta i vingården.'
« Mais que vous en semble? Un homme avait deux fils; s’adressant au premier, il lui dit: Mon fils, va travailler aujourd’hui à ma vigne.
29 Han svarade och sade: 'Jag vill icke'; men efteråt ångrade han sig och gick.
Celui-ci répondit: Je ne veux pas; mais ensuite, touché de repentir, il y alla.
30 Och han kom till den andre och sade sammalunda. Då svarade denne och sade: 'Ja, herre'; men han gick icke,
Puis, s’adressant à l’autre, il lui fit le même commandement. Celui-ci répondit: J’y vais, seigneur; et il n’y alla point.
31 Vilken av de två gjorde vad fadern ville?" De svarade: "Den förste." Jesus sade till dem: "Ja, sannerligen säger jag eder: Publikaner och skökor skola förr gå in i Guds rike än I.
Lequel des deux a fait la volonté de son père? — Le premier, » lui dirent-ils. Alors Jésus: « Je vous le dis en vérité, les publicains et les courtisanes vous devancent dans le royaume de Dieu.
32 Ty Johannes kom och lärde eder rättfärdighetens väg, och I trodden honom icke, men publikaner och skökor trodde honom. Och fastän I sågen detta, ångraden I eder icke heller efteråt, så att I trodden honom.
Car Jean est venu à vous dans la voie de la justice, et vous n’avez pas cru en lui; mais les publicains et les courtisanes ont cru en lui, et vous, qui avez vu cela, vous ne vous êtes pas encore repentis pour croire en lui.
33 Hören nu en annan liknelse: En husbonde planterade en vingård, och han satte stängsel omkring den och högg ut ett presskar därinne och byggde ett vakttorn; därefter lejde han ut den åt vingårdsmän och for utrikes.
« Écoutez une autre parabole. Il y avait un père de famille qui planta une vigne. Il l’entoura d’une haie, y creusa un pressoir et y bâtit une tour; et l’ayant louée à des vignerons, il partit pour un voyage.
34 När sedan frukttiden nalkades, sände han sina tjänare till vingårdsmännen för att uppbära frukten åt honom.
Quand vint le temps des fruits, il envoya aux vignerons ses serviteurs pour recevoir le produit de sa vigne.
35 Men vingårdsmännen togo fatt på hans tjänare, och en misshandlade de, en annan dräpte de, en tredje stenade de.
Les vignerons s’étant saisis de ses serviteurs, battirent l’un, tuèrent l’autre et lapidèrent le troisième.
36 Åter sände han åstad andra tjänare, flera än de förra, men de gjorde med dem sammalunda.
Il envoya de nouveau d’autres serviteurs en plus grand nombre que les premiers, et ils les traitèrent de même.
37 Slutligen sände han till dem sin son, ty han tänkte: 'De skola väl hava försyn för min son.'
Enfin il leur envoya son fils, en disant: ils respecteront mon fils.
38 Men när vingårdsmännen fingo se hans son, sade de till varandra: 'Denne är arvingen; kom, låt oss dräpa honom, så få vi hans arv.'
Mais quand les vignerons virent le fils, ils se dirent entre eux: Voici l’héritier; venez, tuons-le, et nous aurons son héritage.
39 Och de togo fatt på honom och förde honom ut ur vingården och dräpte honom.
Et s’étant saisis de lui, ils le jetèrent hors de la vigne et le tuèrent.
40 När nu vingårdens herre kommer, vad skall han då göra med de vingårdsmännen?"
Maintenant, lorsque le maître de la vigne viendra, que fera-t-il à ces vignerons? »
41 De svarade honom: "Eftersom de hava illa gjort, skall han illa förgöra dem, och vingården skall han lämna åt andra vingårdsmän, som giva honom frukten, när tiden därtill är inne."
Ils lui répondirent: « Il frappera sans pitié ces misérables, et louera sa vigne à d’autres vignerons, qui lui en donneront les fruits en leur temps. »
42 Jesus sade till dem: "Ja, haven I aldrig läst i skrifterna: 'Den sten som byggningsmännen förkastade. den har blivit en hörnsten; av Herren har den blivit detta, och underbar är den i våra ögon'?
Jésus leur dit: « N’avez-vous jamais lu dans les Écritures: La pierre qu’ont rejetée ceux qui bâtissaient, est devenue le sommet de l’angle? C’est le Seigneur qui a fait cela, et c’est un prodige à nos yeux. —
43 Därför säger jag eder att Guds rike skall tagas ifrån eder, och givas åt ett folk som bär dess frukt."
C’est pourquoi je vous dis que le royaume de Dieu vous sera ôté et qu’il sera donné à un peuple qui en produira les fruits.
Celui qui tombera sur cette pierre se brisera, et celui sur qui elle tombera sera écrasé. »
45 Då nu översteprästerna och fariséerna hörde hans liknelser, förstodo de att det var om dem som han talade.
Les Princes des prêtres et les Pharisiens ayant entendu ces paraboles, comprirent que Jésus parlait d’eux.
46 Och de hade gärna velat gripa honom, men de fruktade för folket, eftersom man höll honom för en profet.
Et ils cherchaient à se saisir de lui; mais ils craignaient le peuple, qui le regardait comme un prophète.