Markus 4
1 Och han begynte åter undervisa vid sjön. Och där församlade sig en stor hop folk omkring honom. Därför steg han i en båt; och han satt i den ute på sjön, under det att allt folket stod på land utmed sjön.
Once again He began to teach beside the sea. And a large crowd was gathered to Him, so that He got into the boat and sat down, out on the water, while the whole crowd was on the land, at the water's edge.
2 Och han undervisade dem mycket i liknelser och sade till dem i sin undervisning:
Then He began teaching them many things by parables and said to them in His teaching:
3 "Hören! En såningsman gick ut för att så.
“Listen! Yes, a sower went out to sow.
4 Då hände sig, när han sådde, att somt föll vid vägen, och fåglarna kommo och åto upp det.
And it happened, as he sowed, that some seed fell along the path, and the birds came and devoured it.
5 Och somt föll på stengrund, där det icke hade mycket jord, och det kom strax upp, eftersom det icke hade djup jord;
Some fell on the rocky area where it did not have much soil, and it sprang up quickly because it had no depth of soil.
6 men när solen hade gått upp, förbrändes det, och eftersom det icke hade någon rot, torkade det bort.
But upon the sun's rising it was scorched, and because it had no root it was withered up.
7 Och somt föll bland törnen, och törnena sköto upp och förkvävde det, så att det icke gav någon frukt.
And some fell among the thorns, and the thorns grew up and smothered it, and it yielded no fruit.
8 Men somt föll i god jord, och det sköt upp och växte och gav frukt och bar trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt."
And some fell into the good ground, and coming up and growing it started to produce fruit—yielding thirty times as much, sixty times as much, even a hundred times as much.”
9 Och han tillade: "Den som har öron till att höra, han höre."
Then He said, “He who has ears to hear, let him hear!”
10 När han sedan hade dragit sig undan ifrån folket, frågade honom de tolv, och med dem de andra som följde honom, om liknelserna.
But when He was alone, those who were around Him, with the twelve, asked Him about the parable.
11 Då sade han till dem: "Åt eder är Guds rikes hemlighet given, men åt dem som stå utanför meddelas alltsammans i liknelser,
So He said to them: “To you it has been given to know the mystery of the Kingdom of God; but to those who are outside, everything is being given in parables,
12 för att de 'med seende ögon skola se, och dock intet förnimma, och med hörande öron höra, och dock intet förstå, så att de icke omvända sig och undfå förlåtelse'."
so that: ‘Seeing they may see, and not perceive; and hearing they may hear, and not understand; so that they should not return and their sins be forgiven them.’”
13 Sedan sade han till dem: "Förstån I icke denna liknelse, huru skolen I då kunna fatta alla de andra liknelserna? --
Then He said to them: “Don't you understand this parable? How then will you understand all the parables?
14 Vad såningsmannen sår är ordet.
The sower sows the Word.
15 Och att säden såddes vid vägen, det är sagt om dem i vilka ordet väl bliver sått, men när de hava hört det, kommer strax Satan ock tager bort ordet som såddes i dem.
These are the ones where the Word is sown along the path: as soon as they hear it, Satan comes and takes away the Word that was sown in their hearts.
16 Sammalunda förhåller det sig med det som sås på stengrunden: det är sagt om dem, som när de få höra ordet, väl strax taga emot det med glädje,
Similarly, these are the ones sown on the rocky area: as soon as they hear the Word they receive it with joy,
17 men icke hava någon rot i sig, utan bliva beståndande allenast till en tid; när sedan bedrövelse eller förföljelse påkommer för ordets skull, då komma de strax på fall.
but since they have no root in themselves they are temporary—when oppression or persecution comes because of the Word, they quickly fall away.
18 Annorlunda förhåller det sig med det som sås bland törnena: det är sagt om dem som väl höra ordet,
And these are the ones sown among the thorns: they hear the Word,
19 men låta tidens omsorger och rikedomens bedrägliga lockelse, och begärelser efter andra ting, komma därin och förkväva ordet, så att det bliver utan frukt. (aiōn g165)
but the worries of this age, the deceitfulness of wealth, and the undue desires for other things come in and smother the Word, and it becomes unfruitful. (aiōn g165)
20 Men att det såddes i den goda jorden, det är sagt om dem som både höra ordet och taga emot det, och som bära frukt, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt."
And these are the ones sown on the good ground: such people hear the Word, welcome it and produce fruit—thirty times as much, sixty times as much, even a hundred times as much.”
21 Och han sade till dem: "Icke tager man väl fram ett ljus, för att det skall sättas under skäppan eller under bänken; man gör det ju, för att det skall sättas på ljusstaken.
Also He said to them: “The lamp is not brought to be put under a box or under a bed, is it? Is it not to be placed on its stand?
22 Ty intet är fördolt, utom för att det skall bliva uppenbarat; ej heller har något blivit undangömt, utom för att det skall komma i dagen.
For there is no ‘hidden’ that may not be exposed, nor has anything been concealed but that it should come to light.
23 Om någon har öron till att höra, så höre han."
If anyone has ears to hear, let him hear!”
24 Och han sade till dem: "Akten på vad I hören. Med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder, och ännu mer skall bliva eder tilldelat.
Then He said to them: “Pay attention to what you hear. With the same measure you use it will be measured to you in return; and to you who hear, more will be added.
25 Ty den som har, åt honom skall varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har."
Because whoever has, to him more will be given; whoever does not have, even what he has will be taken away from him.”
26 Och han sade: "Så är det med Guds rike, som när en man sår säd i jorden;
He also said: “The Kingdom of God is as if a man should scatter the seed on the ground
27 och han sover, och han vaknar, och nätter och dagar gå, och säden skjuter upp och växer i höjden, han vet själv icke huru.
and should sleep and get up night and day, and the seed should sprout and grow, he himself does not know how.
28 Av sig själv bär jorden frukt, först strå och sedan ax, och omsider finnes fullbildat vete i axet.
All by itself the earth produces fruit: first a shoot, then a head of grain, then full grain in the head.
29 När så frukten är mogen, låter han strax lien gå, ty skördetiden är då inne."
But as soon as the grain is ready, he sends in the sickle, because the harvest has come.”
30 Och han sade: "Vad skola vi likna Guds rike vid, eller med vilken liknelse skola vi framställa det?
Again He said: “To what shall we compare the Kingdom of God, or with what sort of parable should we illustrate it?
31 Det är såsom ett senapskorn, som när det lägges ned i jorden, är minst av alla frön på jorden;
It is like a mustard seed, that when it is sown on the ground is the smallest of all such seeds,
32 men sedan det är nedlagt, skjuter det upp och bliver störst bland alla kryddväxter och får så stora grenar, att himmelens fåglar kunna bygga sina nästen i dess skugga."
yet when it is sown, it grows up and becomes larger than all the garden herbs and produces big branches, so that the birds of the air are able to rest in its shade.”
33 I många sådana liknelser förkunnade han ordet för dem, efter deras förmåga att fatta det;
It was with many such parables that He was speaking the word to them, as they were able to hear it.
34 och utan liknelse talade han icke till dem. Men för sina lärjungar uttydde han allt, när de voro allena.
But apart from a parable He did not speak to them; privately, however, He would explain everything to His disciples.
35 Samma dag, om aftonen, sade han till dem: "Låt oss fara över till andra stranden."
On the same day, when evening had come, He said to them, “Let us go across to the other side.”
36 Så läto de folket gå och togo honom med i båten, där han redan förut var; och jämväl andra båtar följde med honom.
Since He was already in the boat, they took off with Him, leaving the crowd behind (other little boats were also with Him).
37 Då kom en häftig stormvind, och vågorna slogo in i båten, så att båten redan begynte fyllas.
Well a strong cyclonic wind came up, such that the waves beat into the boat, so that it was already filling up.
38 Men han själv låg i bakstammen och sov, lutad mot huvudgärden. Då väckte de honom och sade till honom: "Mästare, frågar du icke efter att vi förgås?"
But He was on the poop deck, sleeping on the cushion; so they awakened Him and said to Him, “Teacher, don't you care that we are perishing?”
39 När han så hade vaknat, näpste han vinden och sade till sjön: "Tig, var stilla." Och vinden lade sig, och det blev alldeles lugnt.
Then, having been awakened, He rebuked the wind and said to the sea, “Shut up; be muzzled!” So the wind stopped and there was a complete calm.
40 Därefter sade han till dem: "Varför rädens I? Haven I ännu ingen tro?"
And He said to them: “Why are you so afraid? How is it that you have no faith?”
41 Och de hade blivit mycket häpna och sade till varandra: "Vem är då denne, eftersom både vinden och sjön äro honom lydiga?"
They were terrified and started saying to one another, “Who can this be, that even the wind and the sea obey Him!?”
