Markus 10
1 Och han stod upp och begav sig därifrån, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område. Och mycket folk församlades åter omkring honom, och åter undervisade han dem, såsom hans sed var.
Jesu den siedi laa kaanu ki gadi Jude diena nni Jedena kpenu puoli po; bi niba gɔ den taani o kani kuli boncianla. O den tundiba nani wani n li maani ki tiendi maama.
2 Då ville några fariséer snärja honom, och de trädde fram och frågade honom om det vore lovligt för en man att skilja sig från sin hustru.
Falisi niba den cua o kani, bua dia u diagu yeni yaa baali n tie ne: «li cabi ke o ja n ñani o den pua?»
3 Men han svarade och sade till dem: "Vad har Moses bjudit eder?"
Ke o ŋmiaba. «Moyisi den maadi be li po?»
4 De sade: "Moses tillstadde att en man fick skriva skiljebrev åt sin hustru och så skilja sig från henne."
Ke bi yedi: «Moyisi den maadi ke o ja yeni n teni o pua yaa tili waani ke o ñani o ki cabi o.»
5 Då sade Jesus till dem: "För edra hjärtans hårdhets skull skrev han åt eder detta bud.
Li den tie i kangbadima po i Ke Moyisi bili i po laa maama.»
6 Men redan vid världens begynnelse 'gjorde Gud dem till man och kvinna'.
Ama n cilima nni yogunu, U Tienu den tagi ja yeni o pua.
7 'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder.
U Tienu den tagi ja yeni o pua. Li yaa po i, Ke o ja baa ña ki ŋa o na yeni o ba ki taani yeni o pua,
8 Och de tu skola varda ett kött.' Så äro de icke mer två, utan ett kött.
Ke ban taani ki tua gbannandi yendi, lanwani baa ji tie bilie kaa, bi ji tie yendo.
9 Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja."
Yeni, U Tienu n taani yaala, nisaalo n daa paadi
10 När de sedan hade kommit hem, frågade hans lärjungar honom åter om detsamma.
Ban pundi deni, bi ŋɔdikaaba den buali o laa maama nima nni.
11 Och han svarade dem: "Den som skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott mot henne.
Ke o maadi ba ne: «yua ñani o pua ki gɔ ki taa potɔ tieni n conconma ki mani laa pua po.
12 Och om en hustru skiljer sig från sin man och tager sig en annan man, då begår hon äktenskapsbrott.
O pua mɔ yaa ñani ki ña o calo, ki kuni ja tɔ, tieni n conconma i
13 Och man bar fram barn till honom, för att han skulle röra vid dem; men lärjungarna visade bort dem.
Lanwani bi niba den cuoni yeni o kani ab Yeni li mɔni n maadi i,
14 När Jesus såg detta, blev han misslynt och sade till dem: "Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
u baculi kan ba kua U Tienu diema
15 Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin."
Lanwani ke o gaa a bila o nuu nni ki maani o nuu bi po ki gaali bi ba ki yadi o yediŋanma bi po.
16 Och han tog dem upp i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.
Jesu den yedi o: «Be yaa po i ke a yeni nni mɔno? Nilo baa kuli ki ñani li yaa tie U T
17 När han sedan begav sig åstad för att fortsätta sin väg, skyndade en man fram och föll på knä för honom och frågade honom: "Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?" (aiōnios g166)
wan den fii ki ba gadi liiga, ke o nilo sani ki cua o kani, ki gbaani o nintuali, ki bualo: «canba mɔno n baa tieni ledi ki baa ki kua U Tienu diema nni ki baa yaa miadi kan gbeni?» (aiōnios g166)
18 Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.
19 Buden känner du: 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Du skall icke undanhålla någon vad honom tillkommer', Hedra din fader och din moder.'"
A bani U Tienu bali maama: “daa kpaa nilo, daa tiendi mi conconma, daa su, daa pua, i faama a lielo po, daa janmidi a lielo yen taani ki tiendi yaala, ke yaa cɔlini a ba yeni a na.
20 Då svarade han honom: "Mästare, allt detta har jag hållit från min ungdom."
Ke o ja yeni: «canba, n cɔlini li kuli daa tie naciema i.»
21 Då såg Jesus på honom och fick kärlek till honom och sade till honom: "Ett fattas dig: gå bort och sälj allt vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig."
ke Jesu yedi o: «bonyenli n pɔdi a. Kuadi a piama kuli ki teni li ligi taliginba. Yeni, a baa baa ŋalmani tanpoli po ki ŋɔdi nni.»
22 Men han blev illa till mods vid det talet och gick bedrövad bort, ty han hade många ägodelar.
Ama o pali den wadi yeni li maama ke o siedi ki
23 Då såg Jesus sig omkring och sade till sina lärjungar: "Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!"
Jesu den nɔnli ki diidi o ŋɔdikaaba: «Li paa o piado po yeni wan laa U Tienu diema»
24 Men lärjungarna häpnade vid hans ord. Då tog Jesus åter till orda och sade till dem: "Ja, mina barn, huru svårt är det icke att komma in i Guds rike!
ke li lidi o ŋɔdikaaba. Ke Jesu gɔ yedi ba! «N bila, U Tienu diema nni kuama paa hali boncianla!»
25 Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike."
Li paa o ŋalmandaano po ki cie u yodiyuogu n baa kua u kpalipiemu bonli nni.
26 Då blevo de ännu mer häpna och sade till varandra: "Vem kan då bliva frälst?"
ke li liidi bi ŋɔdikaaba ke bi ji maadi yeni bi lieba. «ŋmaa n baa fidi ki baa mi faamima?»
27 Jesus såg på dem och sade: "För människor är det omöjligt, men icke för Gud, ty för Gud är allting möjligt."
Jesu den diidi ba ki yedi: «li paa o nilo po i ama laa paa U Tienu po kelima bonli kuli tie faala U Tienu kani.»
28 Då tog Petrus till orda och sade till honom: "Se, vi hava övergivit allt och följt dig."
Ke Pieri ji cili ki maadi yeni o: «diidi tinba ti ŋaa tin pia yaala kuli ki ŋɔdi a.»
29 Jesus svarade: "Sannerligen säger jag eder: Ingen som för min och evangelii skull har övergivit hus, eller bröder eller systrar, eller moder eller fader, eller barn, eller jordagods,
Ke Jesu yedi o: «N maadi yeni i mɔni yua ŋaa o deni; o ninjaba; o ninsiaba; o na nba; o ba nba; o bidi bii o tinga min yeni o labaaliŋama po.
31 Men många som äro de första skola bliva de sista, medan de sista bliva de första."
Ama yaaba n den liidi, bi tɔba baa juodi, ki yaaba n juodi n kua liiga.
32 Och de voro på vägen upp till Jerusalem. Och Jesus gick före dem, och de gingo där bävande; och de som följde med dem voro uppfyllda av fruktan. Då tog han åter till sig de tolv och begynte tala till dem om vad som skulle övergå honom:
Ban bo do Jelusalema, Ke Jesu kua liiga ke ti jawaandi kua yaaba n bo ŋɔa o puoli. Lanwani Jesu den paadi yeni o piiga n ŋɔdikaaliediba ki maadi ba yaala n cuoni o po.
33 "Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden och överlämna honom åt hedningarna,
«Cingi mani tin do Jelusalema ne, bi baa kuadi o nilo biga saligidanba yeni li balimaama danba po ke ban cagini o ki kpaga u
34 och dessa skola begabba honom och bespotta honom och gissla honom och döda honom; men tre dagar därefter skall han uppstå igen."
Bi baa laa u, ki cidi o po ti ñansɔndi o po ki piagi o yeni a gbana ki cedi ban kpaga u ama danataa daali i o ba fii.»
35 Då trädde Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, fram till honom och sade till honom: "Mästare, vi skulle vilja att du läte oss få vad vi nu tänka begära av dig."
Jaka yeni San sebede bila bo nangini ki yedi: «canba, ti bua ŋa. Tieni ti po tin baa mia yaala kuli.»
36 Han frågade dem: "Vad viljen I då att jag skall låta eder få?"
Ke Jesu yedi ba: «i bua min tieni i po be?»
37 De svarade honom: "Låt den ene av oss i din härlighet få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra."
Ke bi maadi o: «cabi ti tin taani ki kali yeni a a kpiagidi nni yendo a jienu poo lielo a ganu po.»
38 Men Jesus sade till dem: "I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag dricker, eller genomgå det dop som jag genomgår?"
Ama Jesu den guani ki jiini ba: «i bani yin miadi yaala, i baa fidi ki ñu fala baliga ñinma yaala ke n baa ñu, bii i baa fidi ki wuli fala ñinma yaala ke baa wuli i?»
39 De svarade honom: "Det kunna vi." Då sade Jesus till dem: "Ja, den kalk jag dricker skolen I få dricka, och det dop jag genomgår skolen I genomgå,
Ke bi maadi o: «ti dagidi yeni tin fidi.» Ke Jesu maadi ba: «Fala bagili ñinma i baa fidi ki ñu ki bia wuli.
40 men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt."
Ama yaala n tie ki kali nujienu po bii nuganu po, la tie min kaa n teni i, ama li tie yaaba yapo ke lan kani den bogini.»
41 När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på Jakob och Johannes.
Bi ŋɔdikaaba piga n gbadi, ke bi pali biidi Jaka yeni san po.
42 Då kallade Jesus dem till sig och sade till dem: "I veten att de som räknas för folkens furstar uppträda mot dem såsom herrar, och att deras mäktige låta dem känna sin myndighet.
Ke Jesu yini bi kuli o kani ki maadi: i bani ke ban nua yaaba ke bi tie i buoli liiga yaaba yeni bi maadi ba, ke o paalu danba mo die ba.
43 Men så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,
Ama i yaa siiga, lan daa tie yeni. Yua n bua wan tua niciamo wan yaa tia i tuonsɔnlo.
44 och den som vill vara främst bland eder, han vare allas dräng.
Yua mɔ bua ki gaa liiga n tua i kuli yaa yonbo.
45 Också Människosonen har ju kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många."
kelima o nisaalo bija ki cua ki bua ban yaa sɔni o po ka, ama ki wani mono n yaa suani tianba po, ki gɔ puni o miali ki kpe ki da ki faabi bi niba bonciala.»
46 Och de kommo till Jeriko. Men när han åter gick ut ifrån Jeriko, följd av sina lärjungar och en ganska stor hop folk, satt där vid vägen en blind tiggare, Bartimeus, Timeus' son.
Jesu yeni u ŋɔdikaaba pundi Jeliko dogu nni. Ban ba ŋa Jeliko yeni o ŋɔdikaaba niba boncianla den ŋɔdi o, Batime bija, den tie juanmo ki ka o sankunu ki miadi.
47 När denne hörde att det var Jesus från Nasaret, begynte han ropa och säga: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig."
Wan den gbadi ke Nasaleti Jesu kpendi u sani po, ke kpandi ki yigini: «Jesu, Davidi, bijua gbadi n po mi ninñima!»
48 Och många tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: "Davids son, förbarma dig över mig."
Niba boncianla den fu yeni o juanmo, ki maadi ke wan suoni. Ama ke o ŋanmi ki kpaandi ki pugini: «Davidi bijua, gbadi n o mi ninñiima.»
49 Då stannade Jesus och sade: "Kallen honom hit." Och de kallade på den blinde och sade till honom: "Var vid gott mod, stå upp; han kallar dig till sig."
Jesu den gbagi ki sedi ki yedi ke ban cua yeni o. Ke bi yeni o juanmo yeni ki yedi o, paagi a pali: «Fii ki sedi! o yi ŋa»
50 Då kastade han av sig sin mantel och stod upp med hast och kom fram till Jesus.
Ke o taa o liadi cianla ki lunni, ki fii yenma ki cua Jesu kani.
51 Och Jesus talade till honom och sade: "Vad vill du att jag skall göra dig?" Den blinde svarade honom: "Rabbuni, låt mig få min syn."
Ke Jesu ŋmiani o ke yedi a bua mintieni a po be yo?» ke o juanmo yedi: «canba, n bua min guani ki nɔnli.»
52 Jesus sade till honom: "Gå; din tro har hjälpt dig." Och strax fick han sin syn och följde honom på vägen.
ke Jesu maadi o: «yaa caa, a dandanli paagi a.» Li yogunu mɔno ke o nɔnli ki ji ŋua Jesu.
