Lukas 1
1 Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,
Bi niba boncianla jagi ke ban diani, ki togdi ya bontienkaala n tieni ti siiga nni,
2 i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,
ti kpaagi yaaba n tie kasiednba leni bi nuni hali micilma, ki tua U Tienu maama tuonsɔla.
3 så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,
Lan wani, n mo kali, ki jagi, ki buali, ki bandi bonŋanla yaali n tieni hali mi cilma, ki ba diani, ki togdi a leni mi kpaagma, fini, n buado leni n nicɔlnka Teofili.
4 så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.
Yeni, a ba bandi ŋan ga ya bangima mɔmɔni cain.
5 På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' "dagsavdelning". Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.
herodi ṅ bo tie Jude badciamo ya yogu, salga yidka bo ye, ki yi Sakali, ki tie Abia salga yidkaaba cagli yua. O denpua bo tie Aron puolŋuanu, ki yi Elisabeti
6 De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.
Bi kuli bo tie nitegnkaaba U Tienu nintuali; bi kuli bo cɔlni U Tienu ñɔmabona, leni o yobdaano bali maama kuli, kaa pia kpiadma.
7 Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.
Bi bo ki pia biga kelima Elisabeti bo tie ŋɔlga, ke bani bilie kuli ji bo podi o.
8 Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,
Dayeli, Sakali den yidi salga U Tienu dieli nni, li den tie bi cagli salga yidma yogu i;
9 hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.
bi den cɔlni salga yidkaaba danbogda, ki lugdi o ke wan kua salga yidkaanu, ki ŋubni li ŋubli.
10 Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.
Li ŋubli salga yidma yognu, ku niwulgu kuli den se niipo, ki jaandi.
11 Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.
O diedo maleki den ludi o, ki legdi, ki sedi li ŋubli salga binbinli jienu po.
12 Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.
Sakali ṅ la o, o yama ṅ pudi, ti jawaandi ṅ cuo o.
13 Men ängeln sade till honom: "Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.
Ama, maleki ṅ maadi o: “Da jie, Sakali, ki dugni, U Tienu gbadi a jaandi. A denpua Elisabeti ba punbi, ki mali a po bonjaga, ŋan yini o Jan.
14 Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.
O ba tua a po pamancianli, ke bi niba boncianla ba mangi bi pala o madi po.
15 Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.
O ba tua niciamo O Diedo nintuali. O kan ñu daamɔngu, ki nan buali daapaama. O ba ya gbie leni U Tienu foŋanma, ki da ŋaani mi biima.
16 Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.
Isayeli yaaba boncianla ba guani O Diedo, bi tienu kani.
17 Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk."
O ba sɔni o tuonli ki dudi U Tienu nunbu nni leni Elia fuoma leni o paaciamu, ki cedi bibaanba leni bi bila ṅ guani ki mangi leni bi yaba, ki todi yaaba n ki tie nicɔlnkaaba, ban togdi bi nitegnkaaba maalma, ki ji bobni, ki tua ya nibuolu n ye U Tienu po.
18 Då sade Sakarias till ängeln: "Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder."
Sakali ṅ buali maleki: “Be n ba teni min bandi? Kelima mini nba n ciandi, ke n denpua mo podi boncianla”.
19 Ängeln svarade och sade till honom: "Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.
Maleki ṅ guani ki jiini o: Mini n tie Gabiyeli, ki ye U Tienu kani, ki tuuni o po. Wani n sɔni nni ke min caa u tondu, ki pa ŋa ya laabaalŋamo ne.
20 Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas."
Lanwani, lan ba tieni maama n ne: A ba tua muulo, ki kan fidi ki maadi, hali ki tuoni ya daali ke min puni a ya laabaalŋamo ne yogu ba pundi, lan tieni ki dudi.
21 Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;
Lan kuli ṅ den tie ya yognu, bi niba den guu Sakali, ke li pagi ba leni wan waagi salga binbinli dieli nni.
22 och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.
Wan ji den ñani, o ji den kan fidi ki maadi leni li nitaanli. Bi ji den bandi ke o la bonlegdikaali salga binbinli dieli nni. Wani ji den tua muulo, ki ji maadi leni o nui.
23 Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.
Wan gbeni o salga yidma dana, ke o guani, ki kuni o denpo.
24 Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;
Lan tieni danaba, o denpua Elisabeti ṅ punbi, ki tieni ŋmaali mu, ki ye deni, kaa ña. O den maadi o pali nni,
25 och hon sade: "Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den."
“Ne tie O Diedo tuonli i. O diidi nni leni mi yanbuama, ki piini yaali n den tie n po fee, bi niba kuli siiga.
26 I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,
ŋmaali luoba ṅ pendi, Elisabeti tugpunbdi puoli, U Tienu ṅ sɔni maleki Gabyeli Galile dociamu nni, ke bi yi li dogu Nasareti.
27 till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.
jifaano kani, ke o tie ja cikpenga, ke bi yi o Josefi, ke o tie o badciamo, Davidi puolŋuanu. Li jifaano den yi Maari.
28 Och ängeln kom in till henne och sade: "Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig."
Maleki ṅ kua o kani, ki yedi o: “Mangi a pali, fini yua ke U Tienu cabi a o ŋanbili; O Diedo ye leni a.”
29 Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.
Mari yama ṅ yagi boncianla, li maama po; wan buali o pali nni lan ya fuodi niima nni.
30 Då sade ängeln till henne: "Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.
Maleki ṅ maadi o: Da jie, Maari, kelima U Tienu n cabi a o ŋanbili.
31 Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.
Yaali n ba tieni n ne: Li kan kandi dana, a ba punbi, ki mali bonjaga, ki yini o Jesu.
32 Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.
O ba tua niciamo, ban yini o “Tanpojoma Tienu Bijua” O Diedo U Tienu ba teni o o yaja, o badciamo Dafidi badkpagli.
33 Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara." (aiōn g165)
O ba diedi ya buolu n ñani Jakobo kani hali ya yogu n ki pia juodma. (aiōn g165)
34 Då sade Maria till ängeln: "Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man."
Maari ṅ maadi maleki, li ba tieni ledi, kelima n tie powandiali i, n ki bani ja?
35 Ängeln svarade och sade till henne: "Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.
Maleki ṅ guani ki jiini o, “U Tienu foŋanma ba jiidi a po, ke Tanpojoma Tienu paaciamu ṅ fibni a leni o junjungu. Lan ya po i, ke bi ba yini ŋan ba mali ya biga U Tienu Biga.
36 Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.
Diidi, a kpiilo Elisabeti mo punbi, ki guu bonjaga yeni wan ciandi maama kuli, ke bi tua ke o ji kan baa biga; o ji ye o ŋmaaluobidi n yeni.
37 Ty för Gud kan intet vara omöjligt."
Kelima U Tienu ki pia wan gbali yaala.
38 Då sade Maria: "Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt." Och ängeln lämnade henne.
Maari ṅ maadi: “N tie O Diedo tuonsɔnlo i, ŋan yedi nni yaala ṅ tieni ki dudi nani lan buali maama. Ke maleki ñani ki ŋa o.
39 En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.
Li ki waagi ke Maari fii, ki ŋmaa tonma, ki gedi Jude juana dociamu nni.
40 Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.
Ki kua Sakali deni, ki fuondi Elisabeti.
41 När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande
Wan gbadi Maari fuondi ya yognu, ke o biga yugi ki ciidi o tugu nni, ke Elisabeti gbie leni U Tienu foŋanma.
42 och brast ut och ropade högt och sade: "Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!
Ke o fiini u nialu, ki kpaandi, ki yedi: “A baa mi yedŋanma bi puoba kuli siiga, ke a tugu nni biga mo gbie leni mi yedŋanma.
43 Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?
Be n teni ke n dagdi yeni li seli, ke O Diedo naa cua n kani ki bua la nni.
44 Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.
Kelima diidi min gbadi ke a fuondi nni ya yognu, ke n biga jeli leni li pamanli n tugu nni.
45 Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren."
U yenyienŋamu (mi yedŋama) ye leni fini yua n dugi ke U Tienu ṅ sɔni a po ya tondu ba tieni ki dudi”
46 Då sade Maria: "Min själ prisar storligen Herren,
Lan yognu, Ke Maari yedi: “N naano yiini O Diedo kpiagdi.
47 och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.
Ke n yantiali mangdi li pali, O Diedo U Tienu, n candaano po.
48 Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.
Kelima o tuo ki tibni ki diidi mini talga, o tuonsɔnlo. Lan ya po, lan fii lan faa, leni yogu kuli, bi ba yini nni o cabŋandaano.
49 Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn.
Kelima U Tienu, U Paaciamu daano tieni n po yaali n yabi.
50 Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.
O ŋanma ba tandi nifiima ṅ tuu nifiima yaaba n cɔlni o po.
51 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.
O tandi o nuu leni u paaciamu, ki yadi yaaba ya pala n gbie leni ti japaadi'
52 Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt;
O tudi ki jiini bi paadanba bi badkpaga po. ki nan duoni talganba.
53 hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.
O gbieni a konkonba leni a bonŋana, ki nan deli ki yaani bi ŋalmandanba i nuukuomi.
54 Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet
Nn, O puni Isayeli, mi todma o pakɔnli kuli po, ki waani o ŋanma ya nibuolu n tie o tuonsɔnba po.
(Nani wan bo niani ti yajanba) Abalahama leni o puolŋuani hali ya yogu n ki pia gbenma. (aiōn g165)
56 Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.
Maari kali leni Elisabeti nani ŋmaali taa yeni, ki guani ki kuni o denpo
57 Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.
Elisabeti madi ji bo nagi n yeni, ke o mali bonjaga.
58 Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.
O kuantalieba leni o kpiiba den bandi O Diedo ṅ tieni o po ya ŋanbli. ki tieni u badu leni o, ki waani bi pamanli ṅ dagdi maama.
59 Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.
O madi n ́pendi daaniili daali, ban cua ki ba kuani ki canpandga ku kɔnciagu. Bi den bua ban yini ki biga “Sakali” nani o báa n ́yi maama,
60 Men hans moder tog till orda och sade: "Ingalunda; han skall heta Johannes."
ama ke o naá jiini ki maadi, “N N, O baa yi Jan i.”
61 Då sade de till henne: "I din släkt finnes ju ingen som har det namnet."
Ama ke bi maadi o, “Nilo ki ye i diegu nni ki gaani lan ya yeli”
62 Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.
Lan wani, ke bi buali bibáa mi muulma nni, wan bua yini ki biga maama.
63 Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: "Johannes är hans namn." Och alla förundrade sig.
O báa ń buali, ban teni o ki kpagdiankaaga (walga), wan diani ya lanbona ne, “O yeli tie Jan.” Lan tua bi kuli ya po pagili.
64 Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.
Lan yognu liga, o ñɔbu ń mubdi, o lanbu ń tabdi. Wan ji ya maadi, ki kpiagdi U Tienu.
65 Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.
Ti jawaandi den cuo yaaba n den gaani ki lindi ba. Li laabaali den yadi i kaani kuli, Jude juana dogi nni.
66 Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: "Vad månde väl varda av detta barn?" Också var ju Herrens hand med honom.
Yaaba n den gbadi li maama den maadi: “Ya biga ne ba tua be?” kelima U Tienu den ye leni o.
67 Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:
Sakali ki biga báa den gbie leni U Tienu foŋanma, ke o pua sawali, ki yedi:
68 "Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning,
Dondi mani O Diedo, Isayeli tienu, kelima, o todi o buolu, ki faabi u.
69 och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,
Ti ya po, o candaano yua n gbie leni u paaciamu mali o tuonsɔnlo, o badciamo Dafidi puolŋuani siiga.
Wan den sɔni o sawalpuaba yaaba n gbie leni U Tienu foŋanma, ke bi niani ti yajanba yaala hali mi cilma, tieni ki dudi. (aiōn g165)
71 Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand,
Ke o ba faabi ti ti yibalinba nui nni, leni ti nantieba gbanmanu kani.
72 och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund,
O tie bonli kuli ke li wangi o ŋancianma ti yajanba po, ki gɔa ki tiadi o n̄ɔnianu.
73 vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,
Wan den niani ti yaja, Abalahama yaali tieni ki dudi.
74 Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand,
O poli ke o ya fie ti ti yibalinba nui nni, o ba cabi ti ki nunmanga, tin ya jaandi o kaa jie
75 ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.
Ki tuuni o tuona, ki tie o buolŋamu, ki tie nitegnkaaba o nintuali daali kuli ti yenyienu nni.
76 Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom,
Nn, Ke fini, ki biñidga, bi ba yini a Tanpojoma sawalpualo, kelima, a ba ga sanliiga, ki cuoni U Tienu nintuali, ki bobni o sanu
77 till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna.
Ki teni o buolu ń bandi ke U Tienu puni u mi faabma, ki tieni u tuonbiidi po sugli.
78 Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden,
Kelima ti tienu gbie leni ti niñinpadi leni mi ŋanma. Lanyapo, ku yenpudkaagu ba ña tanpoli, ki yendi ti po.
79 för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg."
Ki yendi yaaba kuli n ye li biigli nni leni mi kuuma junjungu nni, ki pegdi ti taaŋmaadi mi yanduanma (li yanŋaali) sanu po
80 Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.
Ki biga den yabdi, ke o yantiali mo paagdi ki pugdi. O den ti juodi ki ye ki tinkuonga nni i, hali yeni ya yogu ke o ti legdi ki waani o yuli Isayeli buolu po.
