Lukas 13
1 Vid samma tid kommo några och berättade för honom om de galiléer vilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer.
Pacindico bantu bambi balikubapo balamwambila Yesu makani a bantu baku Galileya abo Pilato mbwalashina mung'anda ya Lesa nekusankanya milopa yabo pamilumbo njobalikubenga kuli Lesa.
2 Då svarade han och sade till dem: "Menen I att dessa galiléer voro större syndare än alla andra galiléer, eftersom de fingo lida sådant?
Lino Yesu walabakumbuleti, “Sena mulayeyengeti abo ba Galileya balashininwa balikuba baipa kupita ba Galileya bambi bonse?
3 Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås.
Sobwe! Lino ndamwambilingeti na mubule kusanduka kubwipishi bwenu nenjamwe nimukafweti basa.
4 Eller de aderton som dödades, när tornet i Siloam föll på dem, menen I att de voro mer brottsliga än alla andra människor som bo i Jerusalem?
Nomba abo bantu likumi nebasanu ne batatu lwalabawila lubumbu lutali lwa ku Siloamu, mulayeyengeti balikuba baipa kupita bantu bonse balikwikala mu Yelusalemu?
5 Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås."
Sobwe! Nsombi namubule kusanduka kubwipishi bwenu nenjamwe nimukafwe eti basa.”
6 Och han framställde denna liknelse: "En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård; och han kom och sökte frukt därpå, men fann ingen.
Kayi Yesu walabambila mukoshanyo uwu, “Kwalikuba muntu naumbi walikukute citondo ca mukuyu calikuba mulibala lya minyansa. Bumbi busuba walaya kucitondo kuya kubonako nkuyu, nsombi liya kushicanako.
7 Då sade han till vingårdsmannen: 'Se, nu i tre år har jag kommit och sökt frukt på detta fikonträd, utan att finna någon. Hugg bort det. Varför skall det därjämte få utsuga jorden?'
Lino walambila musebenshi eti, ‘Bona nibyaka bitatu nkanjisa kuno kuyanda nkuyu kumukuyu uyu, nsombi nkankute kucanapo. Lino citeme cilonongelenga cani bulongo’
8 Men vingårdsmannen svarade och sade till honom: 'Herre, låt det stå kvar också detta år, för att jag under tiden må gräva omkring det och göda det;
Nomba nendi walakumbuleti, ‘Mwami ulekeni kwacaka cino conka. Nindubambilile cena nekubika mboleshi.
9 kanhända skall det så till nästa å bära frukt. Varom icke, så må du då hugga bort det.'"
Mpani nicikekate bisepo mwakali. Nsombi na cikabule kwikata mukaciteme.’”
10 När han en gång på sabbaten undervisade i en synagoga,
Lino pabusuba bumbi bwa Sabata, Yesu walikwiyisha mung'anda yakupaililamo.
11 var där en kvinna som i aderton år hade varit besatt av en sjukdomsande, och hon var så hopkrumpen, att hon alls icke kunde räta upp sin kropp.
Mung'anda umo mwalikuba mutukashi walikuba ne mishimu yaipa walapenga kwa byaka likumi ne bisanu ne bitatu. Walikwenda kali wakotama, nkalikucikosha kololoka nambi pang'ana.
12 Då nu Jesus fick se henne, kallade han henne till sig och sade till henne "Kvinna, du är fri ifrån din sjuk dom",
Lino Yesu mpwalabona mutukashi uyo walamwambileti, “Mutukashi, ulasungululwa kubulwashi bwakobe.”
13 och han lade därvid händerna på henne. Och strax rätade hon upp sig och prisade Gud.
Lino Yesu walabika makasa akendi pali endiye, popelapo walololoka nekutatika kulumbaisha Lesa.
14 Men det förtröt synagogföreståndaren att Jesus på sabbaten botade sjuka; och han tog till orda och sade till folket: "Sex dagar finnas, på vilka man bör arbeta. På dem mån I alltså komma och låta bota eder, men icke på sabbatsdagen.
Lino mukulene wa ng'anda ya kupaililamo walakalala cepa mpwalaboneti Yesu lashiliki muntu pa busuba bwa Sabata. Lino walambila bantu eti, “Kuli masuba asanu ne bumo ngotwelela kusebensa mbuli ncocalembwa mumilawo. Neco mwisenga kushilikwa mumasubayo, kufunyakowa pa busuba bwa Sabata Sobwe.”
15 Då svarade Herren honom och sade: "I skrymtare, löser icke var och en av eder på sabbaten sin oxe eller åsna från krubban och leder den bort för att vattna den?
Lino Mwami Yesu walamukumbuleti, “Amwe mobantu omukute kwamba mbyomutenshi, niyani mulikoto wela kubula kucalwila musune nambi mbongolo yakendi ne kuya kwinwisha menshi pa busuba bwa Sabata?
16 Och denna kvinna, en Abrahams dotter, som Satan har hållit bunden nu i aderton år, skulle då icke hon på sabbatsdagen få lösas från sin boja?"
Nomba uyo mutukashi mwana wa mumukowa wa Abulahamu uyo Satana ngwalasunga kwa byaka likumi ne bisanu ne bitatu, sena nkelela kusungululwa pa busuba bwa Sabata?”
17 När han sade detta, blygdes alla hans motståndare; och allt folket gladde sig över alla de härliga gärningar som gjordes av honom.
Yesu mpwalambeco balwani bakendi balanyumfwa nsoni, nsombi bantu bonse balasangalala pabintu byonse byaina bikankamanisha mbyalensa.
18 Så sade han då: "Vad är Guds rike likt, ja, vad skall jag likna det vid?
Yesu walepusheti, “Anu bwami bwa Lesa bulyeti cani? Nomba ngandibukoshanisha necani?
19 Det är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin trädgård, och det växer och bliver ett träd, och himmelens fåglar bygga sina nästen på dess grenar."
Bwakoshana ne luseke lwa mastadi ulo muntu ndwalabyala mulibala mwakendi. Mpolwalamena nekukula, calaba citondo cinene kayi ne bikeni byalabambilamo bisangala mumisampi yaco.”
20 Ytterligare sade han: "Vad skall jag likna Guds rike vid?
Kayi Yesu walepusheti, “Anu Bwami bwa Lesa ngandibukoshanisha necani?
21 Det är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat."
Bulyeti cikufufumusha shinkwa, ico mutukashi ncalasankanya ne bunga wakwana bikopo bitatu, kushikila byonse byalafutumuka.”
22 Och han vandrade från stad till stad och från by till by och undervisade folket, under det att han fortsatte sin färd till Jerusalem.
Yesu mpalikuba pabulwendo bwakuya ku Yelusalemu, walenda muminshi kaya kwiyisha.
23 Och någon frågade honom: "Herre, är det allenast få som bliva frälsta?" Då svarade han dem:
Lino umbi muntu walepusha Yesu eti, “Mwami, sena ni bang'ana beti bakapuluke?” Yesu walakumbuleti,
24 "Kämpen för att komma in genom den trånga dörren; ty många, säger jag eder, skola försöka att komma in och skola dock icke förmå det.
“Kamweleshani cangofu kwingila pacishinga cing'ana pakwinga ndamwambilingeti bantu bangi nibakeleshe kwingila, nsombi nteshi bakacikoshe.
25 Om husbonden har stått upp och tillslutit dörren, och I sedan kommen och ställen eder därutanför och klappen på dörren och sägen: 'Herre, låt upp för oss', så skall han svara och säga till eder: 'Jag vet icke varifrån I ären.'
Lino mwine ng'anda nakanyamuke nekucala kucishinga. Lino amwe mwemana pansa nimukatatike kukonkosha ne kwambeti, ‘Kamutucalwilako.’ Nsombi nendi nakamukumbuleti, ‘Kandimwinshi nkomulafumini.’
26 Och I skolen då säga: 'Vi hava ju ätit och druckit med dig, och du har undervisat på våra gator.'
Lino nimukatatike kwambeti, ‘Pasa twalikulya ne kunwa pamo nenjamwe kayi mwalikwiyisha muminshi yetu.’
27 Men han skall svara: 'Jag säger eder: Jag vet icke varifrån I ären; gån bort ifrån mig, alla I ogärningsmän.'
Nsombi nakamwambileti kandimwinshi nkomulafumininga, fumani apa mwense babwipishi.
28 Där skall då bliva gråt och tandagnisslan, när I fån se Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike, men finnen eder själva utkastade.
Lino nimukalile nekukokota meno, nimukabone Abulahamu ne Isaki ne Yakobo kayi ne bashinshimi bonse kabali mu Bwami bwa Lesa, nsombi amwe kamuli pansa.
29 Ja, människor skola komma från öster och väster, från norr och söder och bliva bordsgäster i Guds rike.
Bantu nibakafume kucwe ne kumboshi ne kumusansa ne kunyika, kwisa kwikala nekulya mu Bwami bwa Lesa.
30 Och se, då skola somliga som äro de sista bliva de första, och somliga som äro de första bliva de sista.
Lino abo balikunyuma nibakabe kuntangu naboyo balikuntangu nibakabe kunyuma.”
31 I samma stund kommo några fariséer fram och sade till honom: "Begiv dig åstad bort härifrån; ty Herodes vill dräpa dig."
Pacindi ico Bafalisi bambi balesa kuli Yesu nekumwambileti, “Kamufumani kuno, mwenga kumusena umbi pakwinga Helode layandanga kumushina.”
32 Då svarade han dem: "Gån och sägen den räven, att jag i dag och i morgon driver ut onda andar och botar sjuka, och att jag först på tredje dagen är färdig.
Nsombi Yesu walakumbuleti, “Kamuyani mumwambile uyo mwaba eti, ‘Ndafunyunga mishimu yaipa ne kushilika bantu lelo ne lilo. Lino pabusuba bwa butatu ninkapwishe incito yakame.’
33 Men jag måste vandra i dag och i morgon och i övermorgon, ty det är icke i sin ordning att en profet förgöres annorstädes än i Jerusalem. --
Necikabeco ndelela kuba pa bulwendo lelo, ne lilo kayi ne busuba bwakonkapo, pakwinga nkacainapo mushinshimi kushinwa kumbi, nsombi ku Yelusalemu.”
34 Jerusalem, Jerusalem, du som dräper profeterna och stenar dem som äro sända till dig! Huru ofta har jag icke velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar! Men haven icke velat.
“Obe Yelusalemu, Yelusalemu, weshikushina bashinshimi nekupwaya mabwe bantu abo Lesa mbwalatuma kuli njobe. Lingi ndalikuyanda kubunganya bantu mbuli ncoikute kwinsa inkuku pakufukatila twana twayo mumapapamino, nsombi obe walakana.”
35 Se, edert hus skall komma att stå övergivet. Men jag säger eder: I skolen icke se mig, förrän den tid kommen, då I sägen: 'Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.'
Neco ng'anda ya Lesa inene iyi nikabe matongo. Ndamwambilingeti nteshi mukambonepo kayi kushikila mukambeti, “Walelekwa uyo lesanga mulina lya Mwami Lesa.”
