Lukas 19
1 Och han kom in i Jeriko och gick fram genom staden.
Yesu walengila mu Yeliko, nekupitilila.
2 Där fanns en man, vid namn Sackeus, som var förman för publikanerna och en rik man.
Mu Yeliko mopelomo mwalikuba muntu wali kukwiweti Zakeyo. Walikuba shikusonkesha misonko mukulene, kayi walikuba mubile.
3 Denne ville gärna veta vem som var Jesus och ville se honom, men han kunde det icke för folkets skull, ty han var liten till växten.
Walikuyandishisha kubona Yesu ncabele nomba walikuba mufupi, walalilwa kumubona pakwinga bantu balafulisha.
4 Då skyndade han i förväg och steg upp i ett mullbärsfikonträd för att få se honom, ty han skulle komma den vägen fram.
Neco walafwambila kuntangu ne kutanta mu citondo ca mukuyu kwambeti amubone, pakwinga Yesu empalikupitila popelapo.
5 När Jesus nu kom till det stället, såg han upp och sade till honom: "Sackeus, skynda dig ned, ty i dag måste jag gästa i ditt hus."
Yesu mpwalashika pamusenapo walalanga kwilu nekumwambileti, “Zakeyo, fwambana seluka pakwinga ndelela kuya kwikala kung'anda yakobe lelo.”
6 Och han skyndade sig ned och tog emot honom med glädje.
Lino Zakeyo walaseluka cakufwambana nekutambula Yesu mwakukondwa.
7 Men alla som sågo det knorrade och sade: "Han har gått in för att gästa hos en syndare."
Lino bantu bonse balabonako, balatatika kudandaula ne kwambeti, “Kamubonani muntu uyu lenga kwikala kung'anda ya muntu mwipishi.”
8 Men Sackeus trädde fram och sade till Herren: "Herre, hälften av mina ägodelar giver jag nu åt de fattiga; och om jag har utkrävt för mycket av någon, så giver jag fyradubbelt igen.
Nomba Zakeyo walanyamuka nekwambila Mwami eti, “Mwami, kamubonani, ninkape buboni bwakame kupa bapenshi. Na ndalamanta kantu kumuntu munshila yabula kwelela, ndimubweshele mankanda ana.”
9 Och Jesus sade om honom: "I dag har frälsning vederfarits detta hus, eftersom också han är en Abrahams son.
Yesu walamwambileti, “Lelo kupuluka kulesa mung'anda ino, pakwinga muntu uyu neye nimwanendi Abulahamu.
10 Ty Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat."
Neco Mwana Muntu walesa kuyandaula nekupulusha bataika.”
11 Medan de hörde härpå, framställde han ytterligare en liknelse, eftersom han var nära Jerusalem och de nu menade att Guds rike strax skulle uppenbaras.
Bantu kabacinyumfwa mbyalikwamba Yesu, walapitilisha kayi kubambila mukoshano pakwinga balashika pepi ku Yelusalemu. Nomba bantu bali kabayeyeti Bwami bwa Lesa buli pepi kwisa.
12 Han sade alltså: "En man av förnämlig släkt tänkte fara bort till ett avlägset land för att utverka åt sig konungslig värdighet; sedan skulle han komma tillbaka.
Lino walambeti, “Kwalikuba muntu, walikuba walemekwa uyo walaya kucishi ca kutali kuya kupewa bwami nekubwelela kayi.
13 Och han kallade till sig tio sin tjänare och gav dem tio pund och sade till dem: 'Förvalten dessa, till dess jag kommer tillbaka.'
Katanaya walakuwa basebenshi bakendi nekupa mali a golide likumi ku musebenshi umo ne umo” Nekubambileti, “kamwinsanga makwebo mpaka nkabwele.”
14 Men hans landsmän hatade honom och sände, efter hans avfärd, åstad en beskickning och läto säga: 'Vi vilja icke att denne skall bliva konung över oss."
Lino bantu mbwalikwikala nabo mucishi umo nkabali kumuyanda, neco balatuma ntumwi kuya kucishico akwambeti, “Afwe nkatulayandanga muntu uyo kuba mwami wetu.”
15 När han sedan kom tillbaka, efter att hava utverkat åt sig den konungsliga värdigheten, lät han kalla till sig de tjänare åt vilka han hade givit penningarna, ty han ville veta vad var och en genom sin förvaltning hade förvärvat.
“Necikabeco muntu uyo walaya kupewa bwami busa, lino mpwalabwela kwabo, walakuwa basebenshi bakendi abo mbwalapa mali kwambeti, bamwambile bwili mbwacanapo umo ne umo.”
16 Då kom den förste fram och sade: 'Herre, ditt pund har givit i vinst tio pund.'
Lino musebenshi mutanshi walesa walambeti, “Nkambo pamali ngomwalampa ndacaninipo bwili bwa mali ali likumi.”
17 Han svarade honom: 'Rätt så, du gode tjänare! Eftersom du har varit trogen i en mycket ringa sak, skall du få makt och myndighet över tio städer.'
Lino mwami wakendi walamwambileti, “Ulenshi cena, Omusebenshi waina! Pakwinga walashomeka mubintu bing'ana nube weshikwendelesha minshi ili likumi.”
18 Därefter kom den andre i ordningen och sade: 'Herre, ditt pund har avkastat fem pund.'
Neye musebenshi wabubili walesa walambeti, “Mwami pamali asanu ngomwalampa ndacaninipo bwili bwa mali ali asanu.”
19 Då sade han jämväl till denne: 'Så vare ock du satt över fem städer.'
Mwami walamwambileti, “Obe nube weshikwendelesha minshi isanu.”
20 Och den siste kom fram och sade: 'Herre, se här är ditt pund; jag har haft det förvarat i en duk.
Lino musebenshi naumbi walesa walambeti, “Mwami, mali enu ndalasunga pakakwisa.
21 Ty jag fruktade för dig, eftersom du är en sträng man; du vill taga upp vad du icke har lagt ned, och skörda vad du icke har sått.'
Ndalatina pakwinga mobakalu, mukute kutambula byabula byenu nekutebula mbyomwabula kubyala.”
22 Han sade till honom: 'Efter dina egna ord vill jag döma dig, du onde tjänare. Du visste alltså att jag är en sträng man, som vill taga upp vad jag icke har lagt ned, och skörda vad jag icke har sått?
Mwami wakendi walakumbuleti, “Obe musebenshi waipa! Lino ninkutoteke kwelana ne maswi ngolamba. Ucishi kwambeti ndemukalu, nkute kumanta byabula byakame nekutebula mpondabula kubyala.
23 Varför satte du då icke in mina penningar i en bank? Då hade jag, när jag kom hem, fått uppbära dem med ränta.'
Nomba uliya kubikila cani ku banki mali akame, kwambeti pakubwelela ncane bwili?”
24 Och han sade till dem som stodo vid hans sida: 'Tagen ifrån honom hans pund, och given det åt den som har de tio punden.'
“Lino walambila balikubapo eti, ‘Mulamuneni mali ayo mupe ukute mali likumi.’
25 De sade till honom: 'Herre, han har ju redan tio pund.'
Balo balambeti, ‘Mwami, uyo ukute kendi mali ali likumi.’
26 Han svarade: 'Jag säger eder: Var och en som har, åt honom skall varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.
Nsombi mwami walakumbuleti, ndamwambilinga ukute kantu nakabikilwepo nabimbi, nsombi uyo ukute kang'ana nibakamunyongomone nako konse kankute.
27 Men dessa mina ovänner, som icke ville hava mig till konung över sig, fören dem hit huggen ned dem här inför mig."
Lino balwani bakame abo bali kuyandeti ame ntaba mwami wabo, kamubaleta kuno mubashine kambonako!”
28 Sedan Jesus hade sagt detta, gick han framför de andra upp mot Jerusalem.
Yesu mpwalapwisha kwambeco, walabatangunina kuya ku Yelusalemu.
29 När han då nalkades Betfage och Betania, vid det berg som kallas Oljeberget, sände han åstad två av lärjungarna
Mpwalashika pepi ne minshi ya Betifagi ne Betaniya pepi ne mulundu wa maolifi walatuma beshikwiya bakendi babili,
30 och sade: "Gån in i byn som ligger här mitt framför. Och när I kommen ditin, skolen I finna en åsnefåle stå där bunden, som ingen människa någonsin har suttit på, lösen den och fören den hit.
Nekubambileti, “Kamuyani mumunshi usa ngomulabononga. Mwashika, nimucane mwana wambongolo kali wasungwa uyo utana utantwapo kendi ne bantu, muye mumusungulule, mumulete kuno.
31 Och om någon frågar eder varför I lösen den skolen I svara så: 'Herren behöver den.'"
Na umbi muntu amwipusheti, ‘Mulamusungulilinga cani’ Mumwambileti, ‘Mwami ukute nendi incito.’”
32 Och de som hade blivit utsända gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem.
Nicakubinga beshikwiya babili basa balaya kucana mbuli ncalabamba Yesu.
33 Och när de löste fålen, frågade ägaren dem: "Varför lösen I fålen?"
Mpobali kusungulula mbongolo, bene balepusheti, “Nomba mulamusungulwilinga cani?”
34 De svarade: "Herren behöver den."
Nabo balakumbuleti, “Mwami ukute nendi incito.”
35 Och de förde fålen till Jesus och lade sina mantlar på den och läto Jesus sätta sig därovanpå.
Lino balatwala mbongolo kuli Yesu, nekutatika kuyansa byakufwala byabo pelu nekumutantikapo Yesu.
36 Och där han färdades fram bredde de ut sina mantlar under honom på vägen.
Lino Yesu mpwalikuya kali watanta mbongolo, bantu balayansa byakufwala byabo munshila kulesha bulemu kulyendiye.
37 Och då han var nära foten av Oljeberget, begynte hela lärjungaskaran i sin glädje att med hög röst lova Gud för alla de kraftgärningar som de hade sett;
Mpwalashika pepi neku Yelusalemu mwinshi mwa mulundu wa maolifi, likoto linene lya beshikwiya bali kabamukonkela balatatika kukondwa. Kayi balumbaisha Lesa ne maswi a pelu pacebo ca incito ya ngofu njobalabona.
38 och de sade: "Välsignad vare han som kommer, konungen, i Herrens namn. Frid vare i himmelen och ära i höjden!"
Balambeti, “Walelekwa Mwami uyo lesanga mulina lya Lesa. Lumuno kwilu ne bulemu bube kuli Lesa.”
39 Och några fariséer som voro med i folkhopen sade till honom: "Mästare, förbjud dina lärjungar att ropa så."
Lino Bafalisi nabambi balikuba mulikoto balambila Yesu eti, “Bashikwiyisha, kamwambilani beshikwiya benu bamwene.”
40 Men han svarade och sade: "Jag säger eder: Om dessa tiga, skola stenarna ropa."
Yesu walakumbuleti, “Ndamwambilinga na aba bamwene, mabwe nawo nawolobeshe.”
41 Då han nu kom närmare och fick se staden, begynte han gråta över den
Lino Yesu mpwalashika pepi nekubona Yelusalemu, walalila.
42 och sade: "O att du i dag hade insett, också du, vad din frid tillhör! Men nu är det fördolt för dina ögon.
Walambeti, “Na obe newalenshiba lelo, bintu byeshikuleta lumuno! Nsombi nkobishi pakwinga menso akobe nkela kubibona.
43 Ty den tid skall komma över dig, då dina fiender skola omgiva dig med belägringsvall och innesluta dig och tränga dig på alla sidor.
Necikabeco nicikashike cindi balwani bakobe mpoti bakakushinguluke nekukushinkila konse konse.
44 Och de skola slå ned dig till jorden, tillika med dina barn, som äro i dig, och skola icke lämna kvar i dig sten på sten, därför att du icke aktade på den tid då du var sökt."
Nibakakumwayaule nekushina bantu bakobe bonse. Nteshi bakashiye libwe pelu palinendi, pakwinga uliyawa kwishiba cindi Lesa ncalesa akukupulusha.”
45 Och han gick in i helgedomen och begynte driva ut dem som sålde därinne;
Yesu walengila mu Ng'anda ya Lesa nekutatika kutandanyamo abo bali kabolisha mukati mulubuwa lwa Ng'anda ya Lesa,
46 och han sade till dem: "Det är skrivet: 'Och mitt hus skall vara ett bönehus.' Men I haven gjort det till en rövarkula."
walabambileti, “Calembwa Mumabala a Lesa kwambeti, ‘Ng'anda yakame nikakwiweti Ng'anda yakupaililamo.’ Nsombi amwe mulaisandulu kuba ng'anda mwakuyubila bakapondo!”
47 Och han undervisade var dag i helgedomen. Och översteprästerna och de skriftlärde och folkets förnämste män sökte efter tillfälle att förgöra honom;
Lino Yesu walikeyisha lyonse mu Ng'anda ya Lesa. Nomba bamakulene beshimilumbo, beshikwiyisha Milawo ne batangunishi ba Bayuda balikuyanda kumushina,
48 men de kunde icke finna någon utväg därtill, ty allt folket höll sig till honom och hörde honom.
Lino balabula cakwinsa pakwinga bantu bonse balikuba nendi cindi conse kwambeti banyumfwe maswi akendi.
