Johannes 8
1 Och Jesus gick ut till Oljeberget.
Jesu den gedi olifi tiidi juali po.
2 Men i dagbräckningen kom han åter till helgedomen.
Ku siŋaapanpangu nni, ke o go guani ku jaandiegu nni, ke bi niba kuli cua o kani, ke o tundi ba.
3 Då förde översteprästerna och fariséerna dit en kvinna som hade blivit beträdd med äktenskapsbrott; och när de hade lett henne fram,
Yiko gbanbanda yeni farisienba ń cua yeni ya pua ke bi ludi o, ke o conbi.
4 sade de till honom: "Mästare, denna kvinna har på bar gärning blivit beträdd med äktenskapsbrott.
Ban seni o pua yeni, bi niba kuli siiga, ki maadi Jusu: “Canbáa, ti ludi o pua ne ke o conbi, ke ti cuo o.
5 Nu bjuder Moses i lagen att sådana skola stenas. Vad säger då du?"
Moyiisi yedi o yiko tili nni ke li dagdi ke ban lugdi ya puoba n tieni yeni a tana: ke fini mo, a yedi be?
6 Detta sade de för att snärja honom, på det att de skulle få något att anklaga honom för. Då böjde Jesus sig ned och skrev med fingret på jorden.
Bi den maadi yeni, ki bua ban bigni o, ki fidi ki jalgi o. Ama Jesu den tibni, ki dangi yeni o nubili tinga nni.
7 Men när de stodo fast vid sin fråga, reste han sig upp och sade till dem: "Den av eder som är utan synd, han kaste första stenen på henne."
Ban den li ŋua ki buali o yeni i, ke o yaadi ki sedi, ki yedi ba: «I siiga, yua n ki pia tuonbiadi ń kpia ki lugdi o li tanli.
8 Sedan böjde han sig åter ned och skrev på jorden.
Ki guani ki tibni, ki dangi tinga nni.
9 När de hörde detta, gingo de ut, den ene efter den andre, först de äldsta, och Jesus blev lämnad allena med kvinnan, som stod där kvar.
Ban gbadi Jesu maama, bi yantiali den jalgi ba, ban ji ya yadi yendo yendo, ki cili bi nikpelo ki ban yadi ki gbeni; Jesu ji den ye o baba i, yeni o pua, ke o se wan bi se naani.
10 Då såg Jesus upp och sade till kvinnan: "Var äro de andra? Har ingen dömt dig?"
Jesu ń yaadi ki sedi, o ji ki la bá niyendo, kase o pua yeni baba, wan buali o: «Pua, yaaba n bi jalgi a yeni ye le i? Obá ki buni ki cuo ŋa, aa?
11 Hon svarade: "Herre, ingen." Då sade han till henne: "Icke heller jag dömer dig. Gå, och synda icke härefter."]
O den jiini: “N Diedo, obá kuli.” Jesu ń maadi o: «N mo ki buni ki cuo ŋa; ya caa, ki ji da sɔni tuonbiadi.»
12 Åter talade Jesus till dem och sade: "Jag är världens ljus; den som följer mig, han skall förvisso icke vandra i mörkret, utan skall hava livets ljus."
Jesu go den maadi bi niba, ki yedi: «Mini n tie ŋanduna yenyenma; yua n ŋua nni kan cuoni biigli nni, ama o ba baa li miali yenyenma.
13 Då sade fariséerna till honom: "Du vittnar om dig själv; ditt vittnesbörd gäller icke."
Lanyapo, farisienba ń yedi o: “A tiendi kasiedi a yuceli po; a kasiedi ki tie kasiedi mɔno.
14 Jesus svarade och sade till dem: "Om jag än vittnar om mig själv, så gäller dock mitt vittnesbörd, ty jag vet varifrån jag har kommit, och vart jag går; men I veten icke varifrån jag kommer, eller vart jag går.
Jesu den guani ki jiini ba: «Bá n n ya tiendi n yuli po kasiedi, n kasiedi tie mɔmɔni, kelima n bani min ñani naani ki caa naani; ama yinba ki bani min ñani naani, ki buali min caa naani.
15 I dömen efter köttet; jag dömer ingen.
Yinba jiagi ti buudi yeni ti gbannandi maalma i; mini nan ki jiagi nilobá buudi.
16 Och om jag än dömer, så är min dom en rätt dom, ty jag är därvid icke ensam, utan med mig är han som har sänt mig.
N ya jia buudi mo, n bujiali tiegi, kelima mii ye n baba, ama Báa yua n sɔni nni, ye yeni nni.
17 I eder lag är ju ock skrivet att vad två människor vittna, det gäller såsom sant.
Bi diani i yiko tili nni, ke niba lie kasiedi tie mɔmɔni;
18 Här är nu jag som vittnar om mig; om mig vittnar också Fadern, som har sänt mig.
N tiendi n po kasiedi, ke n Báa yua n sɔni nni mo tiendi n po kasiedi.
19 Då sade de till honom: "Var är då din Fader?" Jesus svarade: "I kännen varken mig eller min Fader. Om I känden mig, så känden I ock min Fader."
Ban buali o: “A báa ye le? Jesu ń jiini: «I ki bani nni ki buali n Báa. I ya bi bani nni, i bi baa bani n Báa mo.
20 Det var på det ställe där offerkistorna stodo som han talade dessa ord, medan han undervisade i helgedomen; men ingen bar hand på honom, ty hans stund var ännu icke kommen.
Jesu den maadi lanya maama, ki tundi ba ku jaandiegu nni, ban den bilgi naani bi ŋalmani, ama obá naa den cuo o, kelima o yognu daa den pundi.
21 Åter sade han till dem: "Jag går bort, och I skolen då söka efter mig; men I skolen dö i eder synd. Dig jag går, dit kunnen I icke komma."
Jesu go den yedi ba: «N caa n yeni, i ba lingi nni, i ba kpe i tuonbiadi nni, i kan fidi ki cua min caa naani.
22 Då sade judarna: "Icke vill han väl dräpa sig själv, eftersom han säger: 'Dit jag går, dit kunnen I icke komma'?"
Lanyapo, juufinba ń maadi: “O bua kpa o bá yo oo, nani wan yedi: «I kan fidi ki cua min caa naani?”
23 Men han svarade dem: "I ären härnedifrån, jag är ovanifrån; I ären av denna världen, jag är icke av denna världen.
Wan maadi ba: «I tie tinga yaaba i, mini tie tanpoli yua i. yinba tie ŋanduna ne yaaba i, mini ki tie ŋanduna ne yua ka.
24 Därför sade jag till eder att I skullen dö i edra synder; ty om I icke tron att jag är den jag är, så skolen I dö i edra synder."
Lanyapo i ke n maadi yi ke i ba kpe yeni i tuonbiadi; kelima i ya ki dugi min tie yua po, i ba kpe yeni i tuonbiadi.
25 Då frågade de honom: "Vem är du då?" Jesus svarade dem: "Det som jag redan från begynnelsen har uttalat för eder.
Ban buali o: “A tie ŋma i? “Jesu ń jiini ba: «Min yedi yaama hali mi cilma yeni.»
26 Mycket har jag ännu att tala och att döma i fråga om eder. Men han som har sänt mig är sannfärdig, och vad jag har hört av honom, det talar jag ut inför världen."
N pia a bona boncianli ki ba maadi i po, ki go jia ti buudi yeni yi li po. ama yua n sɔni nni tie mɔmɔndaano, ke min maadi ya maama ŋanduna nni ne tie min gbadi o kani ya maama i.”
27 Men de förstodo icke att det var om Fadern som han talade till dem.
Bi naa den gbadi ke o maadi Báa (U Tienu) ya maama i.
28 Då sade Jesus: "När I haven upphöjt Människosonen, då skolen I första att jag är den jag är, och att jag icke gör något av mig själv, utan talar detta såsom Fadern har lärt mig.
Lanwani i, Jesu ń maadi ba: «I ya ti fiini ki seni o nisaalo Bijua, lanyognu i ba bandi min tie yua, ke n ki tie libá kuli n yuceli po, ama n maadi ki dugni n Báa ń tundi nni maama i.”
29 Och han som har sänt mig är med mig; han har icke lämnat mig allena, eftersom jag alltid gör vad honom behagar."
Yua n sɔni nni ye yeni nni; waa ŋa nni n baba, kelima yognu kuli, n tie yaali n mani o po.
30 När han talade detta, kommo många till tro på honom.
Nani Jesu ń den maadi lan ya maama yeni, bi niba boncianla den dugi o po.
31 Då sade Jesus till de judar som hade satt tro till honom: "Om I förbliven i mitt ord, så ären I i sanning mina lärjungar;
Wan yedi Juufinba yaaba n den dugi o po yeni: «I ya tuo ki ŋua n maama, i tie n ŋɔdkaaba yeni i mɔni;
32 Och I skolen då förstå sanningen, och sanningen skall göra eder fria."
I ba bandi i mɔmɔni, i mɔmɔni ń faabi yi.
33 De svarade honom: "Vi äro Abrahams säd och hava aldrig varit trälar under någon. Huru kan du då säga: 'I skolen bliva fria'?"
Bi den guani ki jiini o: “Ti tie Abalahama puolŋuani i, hali tin ye, ti naa tua nilo yonbi; li ba ga ledi ŋan maadi ke ti bi ba faabi ti?”
34 Jesus svarade dem: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Var och en som gör synd, han är syndens träl.
Jesu ń guani ki jiini ba: «I mɔmɔni, i mɔmɔni n maadi yi ya nilo n tiendi ti tuonbiadi kuli tie ti tuonbiadi yonbo
I bani ke yonbo ki tie yua n baa tundi ki ye ku diegu nni ka; ama ku diegu nni bijua wani tie ku diegu nni yua i, hali yognu kuli. (aiōn g165)
36 Om nu Sonen gör eder fria, så bliven i verkligen fria.
Lanwani i, Bijua ya faabi yi, i ba baa mi fuoma (i ba yali i bá) yeni i mɔni.
37 Jag vet att I ären Abrahams säd; men I stån efter att döda mig, eftersom mitt ord icke får någon ingång i eder.
N bani ke i tie Abalahama puoli ŋuani; ama i lingi ke yin kpa nni kelima min maadi ya maama naa kua i pala nni.
38 Jag talar vad jag har sett hos min Fader; så gören ock I vad I haven hört av eder fader."
N maadi min la yaali n Báa kani i; ama yinba tie yin gbadi yaali i mo ya báa kani i.
39 De svarade och sade till honom: "Vår fader är ju Abraham." Jesus svarade till dem: "Ären I Abrahams barn, så gören ock Abrahams gärningar.
Ban jiini o: “Ti báa tie Abalahama.” Jesu ń yedi ba: «I ya bi tie Abalahama bila, i bi baa tuuni Abalahama tuona i.»
40 Men nu stån I efter att döda mig, en man som har sagt eder sanningen, såsom jag har hört den av Gud. Så handlade icke Abraham.
Mɔlane, i lingi ke yin kpa nni, mini yua n maadi yi i mɔni, ke n gbadi U Tienu kani i, Abalahama naa den tieni yeni.
41 Nej, I gören eder faders gärningar." De sade till honom: "Vi äro icke födda i äktenskapsbrott. Vi hava Gud till fader och ingen annan."
I tuuni i báa tuona i. Ban jiini o: “Tii tie conconbila ka; ti pia báa yendo i, U Tienu.”
42 Jesus svarade dem: "Vore Gud eder fader, så älskaden I ju mig, ty från Gud har jag utgått, och från honom är jag kommen. Ja, jag har icke kommit av mig själv, utan det är han som har sänt mig.
Jesu ń maadi ba: «U Tienu ya bi tie i Báa, i bi baa bua nni, kelima n ñani U Tienu kani i, ki cua; n ki cua n yuceli po ka, ama wani n sɔni nni.»
43 Varför fatten I då icke vad jag talar? Jo, därför att I icke 'stån ut med' att höra på mitt ord.
Li tieni ledi i, ke i ki gbia n maama? Kelima i kan fidi ki cengi n maama.
44 I haven djävulen till eder fader, och vad eder fader har begär till, det viljen i göra. Han har varit en mandråpare från begynnelsen, och i sanningen står han icke, ty sanning finnes icke i honom. När han talar lögn, då talar han av sitt eget, ty han är en lögnare, ja, lögnens fader.
I báa n tie setaani, ke i lingi ke yin tieni i báa yanbuama. O tie nikpalo hali mi cilma, o naa ŋua i mɔmɔni sanu, kelima i mɔmɔni ki ye o niinni. O ya pua mi tofaama, o maadi yeni o yantiali; kelima o tie tofaadaano, ki go tie mi tofaama báa.
45 Men mig tron I icke, just därför att jag talar sanning.
Nani min maadi i mɔmɔni yeni, i naa dugi n po.
46 Vilken av eder kan överbevisa mig om någon synd? Om jag alltså talar sanning, varför tron I mig då icke?
I siiga nni, ŋma ba fidi ki waani n tuonbiadi? To. n ya maadi i mɔmɔni i, be nan cedi ke i ki dugi n po?
47 Den som är av Gud, han lyssnar till Guds ord; och det är därför att I icke ären av Gud som I icke lyssnen därtill.
Yua n ñani U Tienu kani, cengi U Tienu maama. I ki cengi, kelima i ki ñani U Tienu kani ka.
48 Judarna svarade och sade till honom: "Hava vi icke rätt, då vi säga att du är en samarit och är besatt av en ond ande?"
Juufinba ń jiini ki maadi o: “Tii pia i mɔni yeni tin maadi ke a tie Samari yua aa, ke ki cicibiadga ŋua ŋa aa?”
49 Jesus svarade: "Jag är icke besatt av någon ond ande; fastmer hedrar jag min Fader. I åter skymfen mig.
Jesu ń jiini: «Cicibiadga ki ŋua mini; min kpiagdi n Báa yeli, ke yinba nan fanbdi nni.
50 Men jag söker icke min egen ära; en finnes dock som söker den och som dömer.
N ki lingi n yuli po kpiagdi ka, yua n ye ki lingi n kpiagdi, wani n go jiagi ti buudi.
51 Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som håller mitt ord, han skall aldrig någonsin se döden." (aiōn g165)
I mɔmɔni, i mɔmɔni, n maadi yi, yua n ŋua n maama, o kan kpe palbu. (aiōn g165)
52 Judarna sade till honom: "Nu förstå vi att du är besatt av en ond ande. Abraham har dött, så ock profeterna, och likväl säger du: 'Den som håller mitt ord, han skall aldrig någonsin smaka döden.' (aiōn g165)
Juufinba ń maadi o: “Mɔla wani i, ti ji bandi ke ki cicibiadga ŋua ŋa. Abalahama kpe, bi sawalpuaba mo kpe, ke fini nan yedi ke yua ga a maama kan kpe palbu. (aiōn g165)
53 Icke är väl du förmer än vår Fader Abraham? Och han har ju dött. Profeterna hava också dött. Till vem gör du då dig själv?"
A cie ti báa Abalahama yua n kpe yo oo? Bi sawalpuaba moko kpe. A tama ke a tie ŋma i?
54 Jesus svarade: "Om jag själv ville skaffa mig ära, så vore min ära intet; men det är min Fader som förlänar mig ära, han som I säger vara eder Gud.
Jesu ń jiini: «N ya kpiagdi n yuli, n yudandi tie fanma. N Báa n kpiagdi nni, yin maadi yua ke o tie i tienu yeni,
55 Dock, I haven icke lärt känna honom, men jag känner honom; och om jag sade att jag icke kände honom, så bleve jag en lögnare likasom I; men jag känner honom och håller hans ord.
ama ke i nan ki bani o. Min wani bani o; n ya bi maadi ke n ki bani o, n bi baa tie nani yinba, tofaadaano. Ama n bani o, ki kubi o maama.
56 Abraham, eder fader, fröjdade sig över att han skulle få se min dag. Han fick se den och blev glad."
I báa Abalahama den mangi o pali yeni wan ba la n daali dɔgdima; o la li, ke li tua o po pamancianli.
57 Då sade judarna till honom: "Femtio år gammal är du icke ännu, och Abraham har du sett!"
Juufinba ń maadi o: “A dá ki pundi bina piimu, ki nan la Abalahama bii!
58 Jesus sade till dem: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Förrän Abraham blev till, är jag."
Jesu ń maadi ba: «I mɔmɔni, i mɔmɔni, n maadi yi, hali ke Abalahama daa bo ye, n bo ye.
59 Då togo de upp stenar för att kasta på honom. Men Jesus gömde sig undan och gick sedan ut ur helgedomen.
Lanya maama po, bi den taa a tana ki ba lugdi o; ama Jesu den wuoni ki ñani ku jaandiegu nni.
