Job 38

1 Och HERREN svarade Job ur stormvinden och sade:

Et l’Éternel répondit à Job du milieu du tourbillon, et dit:

2 Vem är du som stämplar vishet såsom mörker, i det att du talar så utan insikt?

Qui est celui-ci qui obscurcit le conseil par des discours sans connaissance?

3 Omgjorda nu såsom ej man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.

Ceins tes reins comme un homme, et je t’interrogerai et tu m’instruiras!

4 Var var du, när jag lade jordens grund? Säg det, om du har ett så stort förstånd.

Où étais-tu quand j’ai fondé la terre? Déclare-le-moi, si tu as de l’intelligence.

5 Vem har fastställt hennes mått -- du vet ju det? Och vem spände sitt mätsnöre ut över henne?

Qui lui a établi sa mesure, – si tu le sais? Ou qui a étendu le cordeau sur elle?

6 Var fingo hennes pelare sina fästen, och vem var det som lade hennes hörnsten,

Sur quoi ses bases sont-elles assises, ou qui a placé sa pierre angulaire,

7 medan morgonstjärnorna tillsammans jublade och alla Guds söner höjde glädjerop?

Quand les étoiles du matin chantaient ensemble, et que tous les fils de Dieu éclataient de joie?

8 Och vem satte dörrar för havet, när det föddes och kom ut ur moderlivet,

Et qui a renfermé la mer dans des portes, quand elle rompit [les bornes] et sortit de la matrice,

9 när jag gav det moln till beklädnad och lät töcken bliva dess linda,

Quand je fis de la nuée son vêtement, et de l’obscurité ses langes;

10 när jag åt det utstakade min gräns och satte bom och dörrar därför,

Quand je lui découpai ses limites et lui mis des barres et des portes,

11 och sade: "Härintill skall du komma, men ej vidare, här skola dina stolta böljor lägga sig"?

Et que je dis: Tu viendras jusqu’ici et tu n’iras pas plus loin, et ici s’arrêtera l’orgueil de tes flots?

12 Har du i din tid bjudit dagen att gry eller anvisat åt morgonrodnaden dess plats,

As-tu, de ta vie, commandé au matin? As-tu montré à l’aube du jour sa place,

13 där den skulle fatta jorden i dess flikar, så att de ogudaktiga skakades bort därifrån?

Pour qu’elle saisisse les bords de la terre, et que les méchants en soient secoués?

14 Då ändrar den form såsom leran under signetet, och tingen stå fram såsom klädda i skrud;

Elle se change comme l’argile d’un sceau, et [toutes choses] se présentent parées comme d’un vêtement;

15 då berövas de ogudaktiga sitt ljus, och den arm som lyftes för högt brytes sönder.

Et leur lumière est ôtée aux méchants, et le bras levé est cassé.

16 Har du stigit ned till havets källor och vandrat omkring på djupets botten?

Es-tu allé aux sources de la mer, et t’es-tu promené dans les profondeurs de l’abîme?

17 Hava dödens portar avslöjat sig för dig, ja, såg du dödsskuggans portar?

Les portes de la mort se sont-elles découvertes à toi? Et as-tu vu les portes de l’ombre de la mort?

18 Har du överskådat jordens vidder? Om du känner allt detta, så låt höra.

Ton regard a-t-il pénétré jusque dans les vastes espaces de la terre? Dis-le, si tu connais tout cela.

19 Vet du vägen dit varest ljuset bor, eller platsen där mörkret har sin boning,

Où est le chemin vers le séjour de la lumière? et les ténèbres, où est leur place?

20 så att du kan hämta dem ut till deras gräns och finna stigarna som leda till deras hus?

Pour que tu les prennes à leur limite, et que tu connaisses les sentiers de leur maison?

21 Visst kan du det, ty så tidigt blev du ju född, så stort är ju dina dagars antal!

Tu le sais, car tu étais né alors, et le nombre de tes jours est grand!

22 Har du varit framme vid snöns förrådshus? Och haglets förrådshus, du såg väl dem

Es-tu allé aux trésors de la neige, et as-tu vu les trésors de la grêle,

23 -- de förråd som jag har sparat till hemsökelsens tid, till stridens och drabbningens dag?

Que j’ai mis en réserve pour le temps de la détresse, pour le jour du combat et de la guerre?

24 Vet du vägen dit varest ljuset delar sig, dit där stormen sprider sig ut över jorden?

Par quel chemin se distribue la lumière, et le vent d’orient se répand-il sur la terre?

25 Vem har åt regnflödet öppnat en ränna och banat en väg för tordönets stråle,

Qui a découpé des canaux aux torrents de pluie, et un chemin à l’éclair des tonnerres,

26 till att sända regn över länder där ingen bor, över öknar, där ingen människa finnes,

Pour faire pleuvoir sur une terre où il n’y a personne, sur le désert où il n’y a pas d’hommes;

27 till att mätta ödsliga ödemarker och giva växt åt gräsets brodd?

Pour rassasier les lieux désolés et déserts, pour faire germer les pousses de l’herbe?

28 Säg om regnet har någon fader, och vem han är, som födde daggens droppar?

La pluie a-t-elle un père? ou qui engendre les gouttes de la rosée?

29 Ur vilken moders liv är det isen gick fram, och vem är hon som födde himmelens rimfrost?

Du sein de qui sort la glace? et le frimas des cieux, qui l’enfante?

30 Se, vattnet tätnar och bliver likt sten, så ytan sluter sig samman över djupet.

Devenues pierre, les eaux se cachent, et la surface de l’abîme se prend.

31 Knyter du tillhopa Sjustjärnornas knippe? Och förmår du att lossa Orions band?

Peux-tu serrer les liens des Pléiades, ou détacher les cordes d’Orion?

32 Är det du som, när tid är, för himmelstecknen fram, och som leder Björninnan med hennes ungar?

Fais-tu sortir les signes du zodiaque en leurs saisons, et mènes-tu la grande Ourse avec ses filles?

33 Ja, förstår du himmelens lagar, och ordnar du dess välde över jorden?

Connais-tu les lois des cieux, ou établis-tu leur empire sur la terre?

34 Kan du upphöja din röst till molnen och förmå vattenflöden att övertäcka dig?

Peux-tu élever ta voix vers les nuages, en sorte que des torrents d’eau te couvrent?

35 Kan du sända ljungeldar åstad, så att de gå, så att de svara dig: "Ja vi äro redo"?

As-tu lancé la foudre, en sorte qu’elle soit allée et t’ait dit: Me voici?

36 Vem har lagt vishet i de mörka molnen, och vem gav förstånd åt järtecknen i luften?

Qui a mis la sagesse dans les reins, ou qui donna l’intelligence à l’esprit?

37 Vem håller med sin vishet räkning på skyarna? Och himmelens läglar, vem häller ut dem,

Qui a compté les nuages dans [sa] sagesse? et qui verse les outres des cieux,

38 medan mullen smälter såsom malm och jordkokorna klibbas tillhopa?

Quand la poussière coule comme du métal en fusion et que les mottes se soudent entre elles?

39 Är det du som jagar upp rov åt lejoninnan och stillar de unga lejonens hunger,

Est-ce toi qui chasses la proie pour la lionne, et qui rassasies l’appétit des lionceaux,

40 när de trycka sig ned i sina kulor eller ligga på lur i snåret?

Quand ils sont couchés dans leurs tanières [et] se tiennent aux aguets dans leur fourré?

41 Vem är det som skaffar mat åt korpen, när hans ungar ropar till Gud, där de sväva omkring utan föda?

Qui prépare au corbeau sa pâture quand ses petits crient à Dieu [et] qu’ils errent sans nourriture?