Job 36
1 Vidare sade Elihu:
És folytatta Elíhú és mondta:
2 Bida ännu litet, så att jag får giva dig besked, ty ännu något har jag att säga till Guds försvar.
Várj reám egy kicsit, hadd közöljem veled, mert még van Isten mellett mondani valóm.
3 Min insikt vill jag hämta vida ifrån, och åt min skapare vill jag skaffa rätt.
Messzünnen hozom tudásomat és alkotómnak adok igazat.
4 Ja, förvisso skola mina ord icke vara lögn; en man med fullgod insikt har du framför dig.
Mert valóban, szavaim nem hazugság, teljes tudású van szemben veled.
5 Se, Gud är väldig, men han försmår dock ingen, han som är så väldig i sitt förstånds kraft.
Lám, Isten hatalmas, de kit sem vet meg, észerőre hatalmas.
6 Den ogudaktige låter han ej bliva vid liv, men åt de arma skaffar han rätt.
Nem hagyja életben a gonoszt, s a szegényeknek jogát megadja.
7 Han tager ej sina ögon från de rättfärdiga; de få trona i konungars krets, för alltid låter han dem sitta där i höghet.
Nem vonja el az igaztól szemeit, sőt királyok mellé, a trónra ültette őket örökre, hogy kimagasodtak.
8 Och om de läggas bundna i kedjor och fångas i eländets snaror,
S ha bilincsekkel vannak megkötve, ha megfogatnak a nyomorúság köteleivel:
9 så vill han därmed visa dem vad de hava gjort, och vilka överträdelser de hava begått i sitt högmod;
megmondja nekik cselekedetüket és bűntetteiket, hogy hősködtek;
10 han vill då öppna deras öra för tuktan och mana dem att vända om ifrån fördärvet.
megnyitja fülüket a feddésnek és azt mondja, hogy térjenek meg a jogtalanságtól.
11 Om de då höra på honom och underkasta sig, så få de framleva sina dagar i lycka och sina år i ljuvlig ro.
Ha hallgatnak rá és szolgálják őt, jólétben töltik el végig napjaikat és éveiket kellemetességben;
12 Men höra de honom ej, så förgås de genom vapen och omkomma, när de minst tänka det.
de ha nem hallgatnak reá, fegyver által tűnnek el s kimúlnak megismerés híján.
13 Ja, de som med gudlöst hjärta hängiva sig åt vrede och icke anropa honom, när han lägger dem i band,
S az istentelen szívűek haragot táplálnak, nem esedeznek, midőn megkötözte őket.
14 deras själ skall i deras ungdom ryckas bort av döden, och deras liv skall dela tempelbolares lott.
Ifjúkorban kell elhalnia lelküknek és életüknek a ledérek között.
15 Genom lidandet vill han rädda den lidande, och genom betrycket vill han öppna hans öra.
Kiszabadítja a nyomorgót nyomorúsága által s a szorongatás által megnyitja fülüket.
16 Så sökte han ock draga dig ur nödens gap, ut på en rymlig plats, där intet trångmål rådde; och ditt bord skulle bliva fullsatt med feta rätter.
Kicsábít téged is a szükség szájából, tág térre, melynek helyén nincs szorongás, s a mi rászáll asztalodra, tele van zsiradékkal.
17 Men nu bär du till fullo ogudaktighetens dom; ja, dom och rättvisa hålla dig nu fast.
De ha a gonosz ítéletével vagy tele, ítélet és törvény megragadnak téged.
18 Ty vrede borde ej få uppegga dig under din tuktans tid, och huru svårt du än har måst plikta, borde du ej därav ledas vilse.
Bizony, ne csábítson el téged a harag tömérdekségével és a váltság bősége ne hajlítson el.
19 Huru kan han lära dig bedja, om icke genom nöd och genom allt som nu har prövat din kraft?
Hát szorongás nélkül rendezze-e segítségedet s az erőszak minden megfeszítése nélkül?
20 Du må ej längta så ivrigt efter natten, den natt då folken skola ryckas bort ifrån sin plats.
Ne áhítsd az éjéjszakát, midőn népek tűnnek el helyükről.
21 Tag dig till vara, så att du ej vänder dig till vad fördärvligt är; sådant behagar dig ju mer än att lida.
Őrizkedjél, ne fordulj jogtalanság felé, mert ezt inkább választottad a nyomorúságnál.
22 Se, Gud är upphöjd genom sin kraft. Var finnes någon mästare som är honom lik?
Lám, Isten felmagasztosul erejében; ki olyan oktató, mint ő!
23 Vem har föreskrivit honom hans väg, och vem kan säga: "Du gör vad orätt är?"
Ki kéri számon tőle útját, s ki mondja: jogtalanságot műveltél!
24 Tänk då på att upphöja hans gärningar, dem vilka människorna besjunga
Gondolj rá, hogy magasztald művét, melyet szemléltek férfiak;
25 och som de alla skåda med lust, de dödliga, om de än blott skönja dem i fjärran.
mind az emberek néztek rá, a halandó messziről tekinti.
26 Ja, Gud är för hög för vårt förstånd, hans år äro flera än någon kan utrannsaka.
Lám, Isten magasztos, nem ismerjük meg, éveinek száma ki nem kutatható.
27 Se, vattnets droppar drager han uppåt, och de sila ned såsom regn, där hans dimma går fram;
Mert felvonja a víznek cseppjeit, hogy az ő köde számára tisztuljanak esővé,
28 skyarna gjuta dem ut såsom en ström, låta dem drypa ned över talrika människor.
melyet folyatnak a fellegek, csurgatnak a sok emberre.
29 Ja, kan någon fatta molnens utbredning, braket som utgår från hans hydda?
Avagy értik-e a felhő terjedelmeit, sátrának robaját?
30 Se, sitt ljungeldsljus breder han ut över molnen, och själva havsgrunden höljer han in däri.
Lám, magára terítette fényét s ráborította a tenger gyökereit,
31 Ty så utför han sina domar över folken; så bereder han ock näring i rikligt mått.
mert velök ítél népeket, eleséget ád busásan.
32 I ljungeldsljus höljer han sina händer och sänder det ut mot dem som begynna strid.
Kezeire fényt borított s kirendelte azt a támadó ellen.
33 Budskap om honom bär hans dunder; själva boskapen bebådar hans antåg.
Hirdet róla az ő dörgése, a csorda is a keletkező viharról.
