Job 31
1 Ett förbund slöt jag med mina ögon: aldrig skulle jag skåda efter någon jungfru.
« Nasalaki boyokani elongo na miso na ngai ete nalula elenge mwasi te.
2 Vilken lott finge jag eljest av Gud i höjden, vilken arvedel av den Allsmäktige därovan?
Pamba te, libula nini Nzambe akoki kobongisela ngai wuta na likolo? Libonza nini Nkolo-Na-Nguya-Nyonso akoki kotindela ngai wuta na likolo?
3 Ofärd kommer ju över de orättfärdiga, och olycka drabbar ogärningsmän.
Boni, pasi ezali mpo na bato mabe te? Kobebisama ezali mpo na bato oyo basalaka masumu te?
4 Ser icke han mina vägar, räknar han ej alla mina steg?
Amoni banzela na ngai te? Atangi matambe na ngai nyonso te?
5 Har jag väl umgåtts med lögn, och har min fot varit snar till svek?
Soki natambolaki na lokuta to litambe na ngai elandaki nzela mabe,
6 Nej, må jag vägas på en riktig våg, så skall Gud förnimma min ostrafflighet.
tika ete Nzambe ameka ngai na emekelo ya sembo, mpe akomona ete ngai nasali mabe te.
7 Hava mina steg vikit av ifrån vägen, har mitt hjärta följt efter mina ögon, eller låder vid min händer en fläck?
Soki matambe na ngai ebimaki na nzela na Ye, soki motema na ngai etambolisamaki kolanda miso na ngai, soki maboko na ngai ekomaki mbindo,
8 Då må en annan äta var jag har sått, och vad jag har planterat må ryckas upp med roten.
tika ete bato mosusu balia biloko oyo ngai naloni, mpe tika ete nkona na ngai epikolama!
9 Har mitt hjärta låtit dåra sig av någon kvinna, så att jag har stått på lur vid min nästas dörr?
Soki motema na ngai ekosamaki na mwasi to soki natalaki na makanisi mabe ekuke ya mozalani na ngai,
10 Då må min hustru mala mjöl åt en annan, och främmande män må då famntaga henne.
tika ete mwasi na ngai atutela moto mosusu ble mpe tika ete mibali mosusu basangisa na ye nzoto.
11 Ja, sådant hade varit en skändlighet, en straffbar missgärning hade det varit,
Pamba te elingaki kozala likambo ya soni, mpe lisumu ya boye ebongi na esambiselo ya basambisi.
12 en eld som skulle förtära intill avgrunden och förhärja till roten all min gröda.
Ezali moto oyo ezali kozikisa kino na kobebisama mpe ekoki kobebisa bomengo na ngai nyonso.
13 Har jag kränkt min tjänares eller tjänarinnas rätt, när de hade någon tvist med mig?
Soki nasalelaki na bosembo te bawumbu na ngai ya mibali mpe ya basi tango bazwaki ngai mabe,
14 Vad skulle jag då göra, när Gud stode upp, och när han hölle räfst, vad kunde jag då svara honom?
nakosala nini soki Nzambe asambisi ngai? Nakopesa eyano nini tango akotuna ngai ndenge nini nabandaki kosala?
15 Han som skapade mig skapade ju och dem i moderlivet, han, densamme, har berett dem i modersskötet.
Ezalaki Ye te oyo asalaki ngai kati na libumu ya mama na ngai nde asalaki bango? Ngai na bango, tozalaki lolenge moko te kati na mabumu ya bamama na biso?
16 Har jag vägrat de arma vad de begärde eller låtit änkans ögon försmäkta?
Soki nakokisaki te posa ya mobola to soki nalembisaki miso ya mwasi oyo akufisa mobali,
17 Har jag ätit mitt brödstycke allena, utan att den faderlöse och har fått äta därav?
soki nabombaki lipa na ngai mpo na ngai moko to nakabolaki yango te na bana bitike,
18 Nej, från min ungdom fostrades han hos mig såsom hos en fader, och från min moders liv var jag änkors ledare.
—nzokande wuta bolenge na ngai, nazalaki kobokola bana bitike lokola tata na bango; mpe wuta mbotama na ngai, nazalaki kolakisa nzela na mwasi oyo akufisa mobali—
19 Har jag kunnat se en olycklig gå utan kläder, se en fattig ej äga något att skyla sig med?
soki namonaki mobola kokufa na kozanga bilamba to moto akelela kozanga bilamba,
20 Måste ej fastmer hans länd välsigna mig, och fick han ej värma sig i ull av mina lamm?
bongo motema na ye epambolaki ngai te na ndenge nazipaki ye na bilamba oyo ewutaki na bibwele na ngai,
21 Har jag lyft min hand mot den faderlöse, därför att jag såg mig hava medhåll i porten?
soki natombolaki loboko na ngai mpo na kosala mwana etike mabe, wana nayebaki ete nazali na nguya liboso ya basambisi,
22 Då må min axel lossna från sitt fäste och min arm brytas av ifrån sin led.
tika ete loboko na ngai elongwa na lipeka na ngai to ebukana!
23 Jag måste då frukta ofärd ifrån Gud och skulle stå maktlös inför hans majestät.
Pamba te nazalaki kobanga etumbu ya Nzambe, mpe nakokaki te kosala eloko liboso ya lokumu na Ye.
24 Har jag satt mitt hopp till guldet och kallat guldklimpen min förtröstan?
Soki natiaki elikya na ngai na wolo to nalobaki na wolo ya kitoko: ‹ Ozali ekimelo na ngai, ›
25 Var det min glädje att min rikedom blev så stor, och att min hand förvärvade så mycket?
soki nasepelaki na ebele ya bozwi na ngai, bomengo oyo maboko na ngai esalaki,
26 Hände det, när jag såg solljuset, huru det sken, och månen, huru härligt den gick fram,
soki natalaki moyi na kongenga na yango to sanza kotambola na nkembo,
27 att mitt hjärta hemligen lät dåra sig, så att jag med handkyss gav dem min hyllning?
soki motema na ngai ekosamaki na nkuku, mpe maboko na ngai epesaki yango beze ya lokumu,
28 Nej, också det hade varit en straffbar missgärning; därmed hade jag ju förnekat Gud i höjden.
wana elingaki lisusu kozala mbeba oyo ebongi na esambiselo ya basambisi, pamba te nalingaki kowangana Nzambe oyo azali na Likolo.
29 Har jag glatt mig åt min fiendes ofärd och fröjdats, när olycka träffade honom?
Soki nasepelaki na pasi ya monguna na ngai to nagangaki na esengo na likama oyo ekomelaki ye,
30 Nej, jag tillstadde ej min mun att synda så, ej att med förbannelse begära hans liv.
soki napesaki nzela na monoko na ngai ete esala lisumu na kosenga kufa ya monguna na ngai na nzela ya maloba ya kolakela mabe;
31 Och kan mitt husfolk icke bevittna att envar fick mätta sig av kött vid mitt bord?
soki bato ya libota na ngai balobaka te: ‹ Nani oyo atondaki te na misuni ya banyama ya Yobo? ›
32 Främlingen behövde ej stanna över natten på gatan, mina dörrar lät jag stå öppna utåt vägen.
Soki mopaya moko te alalaki libanda, pamba te ekuke na ngai ezalaki ya kofungwama tango nyonso mpo na moleki nzela,
33 Har jag på människovis skylt mina överträdelser och gömt min missgärning i min barm,
soki nabombaki lisumu na ngai ndenge Adamu asalaki to nabombaki yango na motema na ngai,
34 av fruktan för den stora hopen och av rädsla för stamfränders förakt, så att jag teg och ej gick utom min dörr?
pamba te nabangaki bato mpe nabangaki ete mabota etiola ngai, yango wana nakangaki monoko mpe nakokaki kobima libanda te!
35 Ack att någon funnes, som ville höra mig! Jag har sagt mitt ord. Den Allsmäktige må nu svara mig; ack att jag finge min vederparts motskrift!
Ah, soki nazalaki ata na moto oyo akokaki koyoka ngai! Yango nde sik’oyo liloba na ngai ya suka. Tika ete Nkolo-Na-Nguya-Nyonso ayanola ngai! Tika ete moto oyo afundi ngai akoma na mokanda makambo oyo afundeli ngai!
36 Sannerligen, jag skulle då bära den högt på min skuldra, såsom en krona skulle jag fästa den på mig.
Solo, nalingaki komema yango na lipeka na ngai, nalingaki kolata yango lokola motole,
37 Jag ville då göra honom räkenskap för alla mina steg, lik en furste skulle jag då träda inför honom.
nalingaki kotalisa Ye makambo nyonso oyo nasalaki, nalingaki kopusana pene na Ye lokola mokambi.—
38 Har min mark höjt rop över mig, och hava dess fåror gråtit med varandra?
Soki mabele na ngai eboyi ngai, soki mikala na yango elelaki,
39 Har jag förtärt dess gröda obetald eller utpinat dess brukares liv?
soki naliaki bambuma na yango na ofele to soki natungisaki bankolo na yango,
40 Då må törne växa upp för vete, och ogräs i stället för korn. Slut på Jobs tal.
tika ete banzube ebima na esika ya ble, mpe matiti mabe ebima na esika ya orje. » Oyo nde suka ya maloba ya Yobo.
