Jesaja 13
1 Detta är en utsaga om Babel, vad som uppenbarades för Jesaja, Amos' son.
Babylon kawng pongah Amoz capa Isaiah mah hnuk ih hmuen loe,
2 Resen upp ett baner på ett kalt berg, ropen högt till dem; viften med handen att de må draga in genom de mäktiges portar.
maesang nuiah kahni to payang ah loe, nihcae to hang thui ah; angraengnawk ih khongkha thungah akun o thai hanah, ban hoiah kawk oh.
3 Jag själv har bådat upp mina invigda, ja, kallat mina hjältar till mitt vredesverk, min stolta skara, som jublar.
Ka ciimsak ih kaminawk to ka kawk moe, palung ka phuihaih akoepsak hanah, ka lensawkhaih ah anghoe kami, thacak misatuh kaminawk doeh ka kawk boeh.
4 Hör, det larmar på bergen såsom av ett stort folk. Hör, det sorlar av riken med hopade hednafolk. HERREN Sebaot mönstrar sin krigarskara.
Maenawk nui ih lok loe kanoih parai kaminawk oh lok baktiah oh! Prae kaminawk nawnto amkhuenghaih lok to oh! Angraeng Sithaw loe misatuk hanah misatuh kaminawk to pakhueng boeh.
5 Ifrån fjärran land komma de, ifrån himmelens ända, HERREN och hans vredes redskap, för att fördärva hela jorden.
Angraeng hoi anih palungphuihaih maiphawnawk loe prae to phraek boih hanah, kangthla parai prae, van boenghaih hoiah angzoh o.
6 Jämren eder, ty nära är HERRENS dag; såsom våld från den Allsvåldige kommer den.
Angraeng ih ani loe zoi boeh pongah, qah oh; to ani loe Thacak Angraeng khae hoi kangzo amrohaih baktiah om tih.
7 Därför sjunka alla händer ned, och alla människohjärtan förfäras.
Hae tiah oh pongah kami ih bannawk loe thazok o boih tih, kami ih palungthinnawk doeh tui ah amkaw boih tih.
8 Man förskräckes, man gripes av ångest och kval, ja, våndas såsom en barnaföderska. Häpen stirrar den ene på den andre; röda såsom eldslågor äro deras ansikten.
Zithaih mah nihcae to ayaw khoep ueloe, nathaih hoi palungsethaih to tong o tih; nongpata caa oh tom nathuem ih kana baktiah kana panoek o tih; nihcae loe maeto hoi maeto dawnraihaih hoiah angkhen o tih, nihcae ih mikhmai loe hmai kamngaeh baktiah om tih.
9 Se, HERRENS dag kommer, gruvlig och med förgrymmelse och med vredesglöd, för att göra jorden till en ödemark och utrota syndarna som där bo.
Khenah, Angraeng ih ani loe angzo tih boeh, to ani loe ni kasae, kanung parai palungphuihaih niah om tih; athung ih kaminawk to anih mah paduek tih.
10 Ty himmelens stjärnor och stjärnbilder sända ej mer ut sitt ljus, solen går mörk upp, och månens ljus skiner icke.
Van ih cakaehnawk hoi a taengah kaom hmuennawk doeh aang o mak ai boeh; tacawt tahang ni loe ving ueloe, khrah doeh aang mak ai boeh.
11 Jag skall hemsöka jordens krets för dess ondska och de ogudaktiga för deras missgärning; jag skall göra slut på de fräckas övermod och slå ned våldsverkarnas högmod.
Sethaih pongah long hae ka thuitaek moe, angmacae sakpazaehaih pongah kasae kaminawk to ka thuitaek han; poeksang kaminawk amoekhaih to ka boengsak moe, hmawsaeng kaminawk ih amoekhaih doeh atlim ah ka pakhrak pae tathuk han.
12 Jag skall göra en man mer sällsynt än fint guld, en människa mer sällsynt än guld från Ofir.
Kami to kaciim suitui pongah atho om kue ah ka sak moe, sui hoiah sak ih Ophir pongah doeh atho ka ohsak kue han.
13 Därför skall jag komma himmelen att darra, och jorden skall bäva och vika från sin plats -- genom HERREN Sebaots förgrymmelse, på hans glödande vredes dag.
Misatuh kaminawk ih Angraeng palungphuihaih ni, kanung parai anih palungphuihaih niah, van to ka huenh han, long loe a ohhaih ahmuen hoiah angthui ving tih.
14 Och likasom jagade gaseller och en hjord som ingen samlar vända de då hem, var och en till sitt folk, och fly, var och en till sitt land.
Prae kaminawk loe patom ih sakhi baktih, toepkung om ai tuu baktiah, kami boih angmah ih kaminawk khaeah amlaem o ueloe, angmacae ohhaih prae ah cawn o tih.
15 Men envar som upphinnes bliver genomborrad, och envar som gripes faller för svärd.
Hnuk ih kaminawk to tayae hoi thun o ueloe, naeh ih kaminawk boih doeh sumsen hoiah hum o tih.
16 Deras späda barn krossas inför deras ögon, deras hus plundras, och deras kvinnor skändas.
A caanawk loe angmacae mikhnuk ah long to va o haih ueloe, imnawk to phrae pae o tih, a zunawk doeh muk pae o tih.
17 Ty se, jag vill uppväcka mot dem mederna, som akta silver för intet och icke fråga efter guld.
Khenah, tangka to tiah doeh kapoek ai, sui doeh dawncang ai, Median kaminawk to nihcae tuk hanah misa kang thawksak han.
18 Deras bågar skola fälla de unga männen, med frukten i moderlivet hava de intet förbarmande, och barnen skona de icke.
Nihcae mah thendoengnawk to kalii hoiah kaat o tih; tapen kangtha nawktanawk doeh tahmen o mak ai, nihcae loe nawktanawk tahmenhaih mik roe tawn o mak ai.
19 Och det skall gå med Babel, rikenas krona, kaldéernas ära och stolthet, likasom när Gud omstörtade Sodom och Gomorra.
Siangpahrang ukhaih praenawk thungah lensawk, Babylon, Khaldia kaminawk amoekhaih loe, Sithaw mah phraek ih Sodom hoi Gomorrah vangpui baktiah om boih tih boeh.
20 Aldrig mer skall det bliva bebyggt, från släkte till släkte skall det ligga obebott; ingen arab skall där slå upp sitt tält, ingen herde lägra sig där med sin hjord.
To vangpui thungah mi doeh khosah o mak ai, a caanawk dung khoek to to ah kami om mak ai boeh; Arab kaminawk mah doeh to ahmuen ah kahni im sah o mak ai, tuu toepkungnawk mah doeh to ahmuen ah tuu toephaih im to sah o mak ai.
21 Nej, öknens djur skola lägra sig där, och dess hus skola fyllas av uvar; strutsar skola bo där, och gastar skola hoppa där.
Toe praezaek ih kasan moinawk ni to ahmuen ah om o tih, nihcae ih imthung loe tasuinawk hoiah koi o tih; to ah bukbuhnawk to om o ueloe, satharnawk doeh to ah amhai o tih.
22 Schakaler skola tjuta i dess palatser och ökenhundar i praktbyggnaderna. Snart kommer dess tid; dess dagar skola ej fördröjas.
Nihcae ohhaih imsang hoiah taw uinawk to uuk o tih, kahoih parai siangpahrang imthung ah doeh tasuinawk ni om o tih boeh; to baktih atue loe zoi boeh, to ani loe akra mak ai boeh.
