< 1 Mosebok 50 >

1 Då föll Josef ned över sin faders ansikte och grät över honom och kysste honom.
Pea tōmapeʻe ʻa Siosefa ki he mata ʻo ʻene tamai, ʻo tangi kiate ia, mo uma kiate ia.
2 Och Josef bjöd läkarna som han hade i sin tjänst att de skulle balsamera hans fader; och läkarna balsamerade Israel.
Pea fekau ʻe Siosefa ki heʻene kau tangata faitoʻo, ke nau fakatolongaʻi ʻene tamai; pea naʻe fakatolonga ʻa ʻIsileli ʻe he kau faitoʻo.
3 Därtill åtgingo fyrtio dagar; så många dagar åtgå nämligen för balsamering. Och egyptierna begräto honom i sjuttio dagar.
Pea naʻe fai ʻae ʻaho ʻe fāngofulu koeʻuhi ko ia; he ko hono ngaahi ʻaho ia kiate kinautolu ʻoku fakatolongaʻi; pea naʻe tangi ʻae kakai ʻIsipite ʻi he ʻaho ʻe fitungofulu koeʻuhi ko ia.
4 Men när gråtodagarna efter honom voro förbi, talade Josef till Faraos husfolk och sade: "Om jag har funnit nåd för edra ögon, så framfören till Farao dessa mina ord:
Pea ʻi he hili ʻae ngaahi ʻaho fakamamahi, naʻe lea ʻa Siosefa ki he fale ʻo Felo, ʻo pehē, “Ko eni, kapau kuo u lelei ʻi homou ʻao, ʻoku ou kole kiate kimoutolu ke mou lea ʻi he ʻao ʻo Felo, ʻo pehē,
5 Min fader har tagit en ed av mig och sagt: 'När jag är död, begrav mig då i den grav som jag har låtit gräva åt mig i Kanaans land.' Så låt mig nu fara ditupp och begrava min fader; sedan skall jag komma tillbaka igen."
Naʻe puleʻi au ʻe heʻeku tamai ke u fuakava, ʻo pehē, Vakai, teu mate: pea te ke tanu au ʻi he faʻitoka naʻaku ngaohi maʻaku ʻi he fonua ko Kēnani. Pea ko eni ʻoku ou kole kiate koe, tuku ke u ʻalu ʻo tanu ʻeku tamai, pea te u toe haʻu.”
6 Farao svarade: "Far ditupp och begrav din fader, efter den ed som han har tagit av dig."
Pea naʻe pehē ʻe Felo, “Ke ke ʻalu ʻo tanu hoʻo tamai, ʻo hangē ko e fuakava naʻa ne fekau ke ke fai.”
7 Då for Josef upp för att begrava sin fader, och med honom foro alla Faraos tjänare, de äldste i hans hus och alla de äldste i Egyptens land,
Pea naʻe ʻalu ʻa Siosefa ke tanu ʻene tamai; pea naʻe ʻalu mo ia ʻae kau matāpule kotoa pē ʻa Felo, mo e kau mātuʻa ʻo hono fale, mo e kau mātuʻa ʻo ʻIsipite,
8 därtill allt Josefs husfolk och hans bröder och hans faders husfolk; allenast sina kvinnor och barn, och sina får och fäkreatur lämnade de kvar i landet Gosen.
Pea mo e fale kotoa pē ʻo Siosefa, mo hono ngaahi tokoua, mo e fale ʻo ʻene tamai; ko e nau tamaiki, mo e nau fanga manu, mo e nau fanga sipi, naʻa nau tuku pe ʻi he fonua ko Koseni.
9 Och med honom foro ditupp både vagnar och ryttare; och det var en mycket stor skara.
Pea naʻe ʻalu mo ia ʻae ngaahi saliote, mo e kau tangata heka hoosi; ko e kakai tokolahi ʻaupito.
10 När de nu kommo till Goren-Haatad, på andra sidan Jordan, höllo de där en mycket stor och högtidlig dödsklagan, och han anställde en sorgefest efter sin fader i sju dagar.
Pea naʻa nau hoko ki he hahaʻanga uite ʻi ʻEtati, ʻaia ʻoku ʻituʻa Sioatani, pea nau tangi ai ʻi he tangi lahi mo fakamamahi: pea naʻa ne fai ʻae tangi ki heʻene tamai ʻi he ʻaho ʻe fitu.
11 Och när landets inbyggare, kananéerna, sågo sorgefesten i Goren-Haatad, sade de: "Det är en högtidlig sorgefest som egyptierna här hålla." Därav fick stället namnet Abel-Misraim; det ligger på andra sidan Jordan.
Pea kuo mamata ʻe he kakai ʻoe fonua, ʻaia ko e kakai Kēnani, ki he tangi ʻi he potu ʻi ʻEtati, pea nau lea ʻo pehē, “Ko e tangi fakamamahi eni, ki he kakai ʻIsipite;” ko ia naʻe ui ai hono hingoa ʻo ia ko ʻEpelimisilemi, ʻaia ʻoku ʻituʻa Sioatani.
12 Och hans söner gjorde med honom såsom han hade bjudit dem:
Pea naʻe fai ʻe hono ngaahi foha kiate ia, ʻo hangē ko ʻene fekau.
13 hans söner förde honom till Kanaans land och begrovo honom i grottan på åkern i Makpela, den åker som Abraham hade köpt till egen grav av hetiten Efron, gent emot Mamre.
He naʻe fata ia ʻe hono ngaahi foha ki he fonua ko Kēnani, ʻo nau tanu ia ʻi he ʻana ʻi he ngoue ko Makipila ʻoku hanga ki Mamili, ʻaia naʻe fakatau maʻana ʻe ʻEpalahame, mo e ngoue ko e tanuʻanga, meia ʻEfilone ʻoe faʻahinga ʻo Heti.
14 Och sedan Josef hade begravit sin fader, vände han tillbaka till Egypten med sina bröder och alla dem som hade farit upp med honom för att begrava hans fader.
Pea naʻe toe liu mai ʻa Siosefa ki ʻIsipite, hili ʻae tanu ʻo ʻene tamai, ʻaia mo hono ngaahi tokoua, mo kinautolu kotoa pē naʻe ʻalu mo ia ke tanu ʻene tamai.
15 Men när Josefs bröder sågo att deras fader var död, tänkte de: "Kanhända skall Josef nu bliva hätsk mot oss och vedergälla oss allt det onda som vi hava gjort mot honom."
Pea kuo mamata ʻe he ngaahi tokoua ʻo Siosefa, kuo pekia ʻa ʻenau tamai, naʻa nau pehē, “E fehiʻa nai ʻa Siosefa kiate kitautolu, mo totongi kiate kitautolu ʻae kovi kotoa pē naʻa tau fai kiate ia.”
16 Därför sände de bud till Josef och läto säga: "Din fader bjöd oss så före sin död:
Pea naʻa nau fekau ʻae tokotaha ke ʻalu kia Siosefa ʻo lea pehē, naʻe fekau ʻe hoʻo tamai ʻi heʻene kei moʻui, ʻo pehē,
17 'Så skolen I säga till Josef: Käre, förlåt dina bröder vad de hava brutit och syndat, i det att de hava handlat så illa mot dig.' Förlåt alltså nu din faders Guds tjänare vad de hava brutit." Och Josef grät, när de läto säga detta till honom.
“Te mou lea pehē kia Siosefa, ‘ʻOku ou kole ni kiate koe, fakamolemole ʻae kovi ʻa ho ngaahi tokoua mo ʻenau fai hala;’ he naʻa nau fai kovi kiate koe: pea ko eni, ʻoku mau kole kiate koe, fakamolemole ʻae hia ʻae kau tamaioʻeiki ʻae ʻOtua ʻo hoʻo tamai.” Pea naʻe tangi ʻa Siosefa ʻi heʻenau lea kiate ia.
18 Sedan kommo ock hans bröder själva och föllo ned för honom och sade: "Se, vi vilja vara tjänare åt dig."
Pea ʻalu hono ngaahi tokoua ʻo foʻohifo ʻi hono ʻao; ʻo nau lea pehē, “Vakai mai, ko hoʻo kau tamaioʻeiki ʻakimautolu.”
19 Men Josef sade till dem: "Frukten icke. Hållen I då mig för Gud?
Pea pehēange ʻe Siosefa kiate kinautolu, “ʻOua te mou manavahē; he ko e fetongi au ʻoe ʻOtua?
20 I tänkten ont mot mig, men Gud har tänkt det till godo, för att låta det ske, som nu har skett, och så behålla mycket folk vid liv.
Ka ko kimoutolu, naʻa mou mahalo kovi kiate au, ka naʻe puleʻi ia ʻe he ʻOtua ke lelei, koeʻuhi ke fakahoko ʻaia ʻoku fai he ʻaho ni, ke fakahaofi ʻae moʻui ʻae kakai tokolahi.
21 Frukten därför nu icke; jag skall försörja eder och edra kvinnor och barn." Och han tröstade dem och talade vänligt med dem.
Pea ko eni, ke ʻoua naʻa mou manavahē; he te u tauhi ʻakinautolu mo hoʻomou tamaiki.” Pea naʻa ne fakafiemālieʻi ʻakinautolu, ʻo lea ʻofa kiate kinautolu.
22 Och Josef bodde kvar i Egypten med sin faders hus; och Josef blev ett hundra tio år gammal.
Pea naʻe nofo ʻa Siosefa ʻi ʻIsipite, ʻa ia, mo e fale ʻo ʻene tamai; pea ko e moʻui ʻa Siosefa ko e taʻu ʻe teau, mo e taʻu ʻe hongofulu.
23 Och Josef fick se Efraims barn till tredje led; också av Makir, Manasses son, föddes barn i Josefs sköte.
Pea naʻe mamata ʻa Siosefa ki he fānau ʻa ʻIfalemi, ko e toʻutangata ʻe tolu ko e fānau foki ʻa Mekili ko e foha ʻo Manase, naʻe ʻomi ʻo tuku ki he funga tui ʻo Siosefa.
24 Och Josef sade till sina bröder: "Jag dör, men Gud skall förvisso se till eder, och föra eder upp från detta land till det land som han med ed har lovat åt Abraham, Isak och Jakob."
Pea naʻe pehē ʻe Siosefa ki hono ngaahi tokoua, “Teu mate au; pea ko e moʻoni ʻe ʻaʻahi ʻae ʻOtua kiate kimoutolu, ʻo ʻave ʻakimoutolu mei he fonua ni, ki he fonua naʻa ne fuakava ki ai kia ʻEpalahame, mo ʻAisake, pea mo Sēkope.”
25 Och Josef tog en ed av Israels barn och sade: "När nu Gud ser till eder, fören då mina ben härifrån."
Pea naʻe fai kia Siosefa ʻae fuakava ʻe he fānau ʻa ʻIsileli, ʻo pehē, “Ko e moʻoni ʻe ʻaʻahi ʻae ʻOtua kiate kimoutolu, pea te mou fetuku hoku ngaahi hui mei heni.”
26 Och Josef dog, när han var ett hundra tio år gammal. Och man balsamerade honom, och han lades i en kista, i Egypten.
Pea naʻe pekia ai ʻa Siosefa, kuo teau taʻu, mo e taʻu ʻe hongofulu hono motuʻa: pea naʻa nau fakatolongaʻi ia, pea nau ai ia ki he puha ʻi ʻIsipite.

< 1 Mosebok 50 >