Galaterbrevet 3

1 I oförståndige galater! Vem har så dårat eder, I som dock haven fått Jesus Kristus målad för edra ögon såsom korsfäst?

Aw amthu Kalati kaminawk, thinglam nuiah takhing o ih Jesu Kri to nangcae khae kamtueng ah ka thuih moe, mik hoiah na hnuk o boeh, toe loktang lok tang han ai ah, mi mah maw ang doi o?

2 Allenast det vill jag att I skolen svara mig på: Kom det sig av laggärningar att I undfingen Anden, eller kom det sig därav att I lyssnaden i tro?

Nangcae khae hoi hae lok maeto khue ni thaih han ka koeh, kaalok pazuihaih rang hoiah maw Muithla na hnuk o, to tih ai boeh loe tanghaih lok thaihaih rang hoiah?

3 Ären I så oförståndiga? I, som haven begynt i Anden, viljen I nu sluta i köttet?

Hae tih khoek to maw nam thu o? Muithla hoiah toksak amtong o boeh to mah, vaihi taksa koehhaih bangah maw na koep o lat han?

4 Haven I då upplevat så mycket förgäves -- om det nu verkligen har varit förgäves?

Tidoeh avang ai ah maw paroeai patang na khang o, tidoeh avang ai tanglang ah maw oh boeh?

5 Alltså, att han som förlänade eder Anden och utförde kraftgärningar bland eder gjorde detta, kom det sig av laggärningar eller därav att I lyssnaden i tro,

Nangcae khaeah Muithla paekkung, dawnrai hmuennawk sahkung loe, kaalok pazuihaih rang hoiah maw to toknawk to a sak, to tih ai boeh loe tanghaih lok thaihaih rang hoiah?

6 i enlighet med det ordet: "Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet"?

To baktih toengah Abraham mah Sithaw to tang pongah, a tanghaih to toenghaih ah tapom pae.

7 Så mån I nu veta att de som låta det bero på tro, de äro Abrahams barn.

Tanghaih tawn kaminawk loe, Abraham ih caa ah oh o, tito panoek oh.

8 Och eftersom skriften förutsåg att det var av tro som hedningarna skulle bliva rättfärdiggjorda av Gud, så gav den i förväg åt Abraham detta glada budskap: "I dig skola alla folk varda välsignade."

Sithaw panoek ai kaminawk loe Sithaw tanghaih rang hoiah toenghaih hnu o tih, tiah Cabu mah hnukcoek boeh, Nang rang hoiah acaeng kaminawk boih tahamhoihaih hnu o tih, tiah tamthanglok hoih to Abraham khaeah thuih pae coek boeh.

9 Alltså bliva de som låta det bero på tro välsignade tillika med Abraham, honom som trodde.

To pongah tanghaih tawn kaminawk loe, tanghaih tawn Abraham hoi nawnto tahamhoihaih hnu o tih.

10 Ty alla de som låta det bero på laggärningar, de äro under förbannelse. Det är nämligen skrivet: "Förbannad vare var och en som icke förbliver vid allt som är skrivet i lagens bok, och icke gör därefter."

Kaalok toksakhaih thungah kaom kaminawk boih loe, tangoenghaih thungah oh o; sak koi kaom, kaalok thungah tarik ih loknawk boih pazui poe ai kaminawk loe, tangoenghaih hnuk o, tiah tarik ih oh.

11 Och att ingen i kraft av lag bliver rättfärdig inför Gud, det är uppenbart, eftersom det heter: "Den rättfärdige skall leva av tro."

Toe mi kawbaktih doeh kaalok rang hoiah Sithaw hmaa ah toenghaih hnu thai ai, tiah amtueng: katoeng kami loe tanghaih hoiah hing tih, tiah lok to oh.

12 Men i lagen beror det icke på tro; tvärtom heter det: "Den som gör efter dessa stadgar skall leva genom dem."

Kaalok loe tanghaih ih na ai ni: toe kaalok pazui kami loe pazuihaih rang hoiah hing tih.

13 Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse för vår skull. Det är ju skrivet: "Förbannad är var och en som är upphängd på trä."

Thing pongah bang ih kami boih loe tangoenghaih tongh kami ah oh, tiah tarik ih oh: Kri loe aicae hanah tangoenghaih tongh moe, kaalok tangoenghaih thung hoiah aicae to akrang boeh.

14 Vi friköptes, för att den välsignelse som hade givits åt Abraham skulle i Jesus Kristus komma också hedningarna till del, så att vi genom tron skulle undfå den utlovade Anden.

Kri Jesu rang hoiah Abraham tahamhoihhaih Gentelnawk khaeah phak thai hanah, tanghaih rang hoiah ni lokkamhaih Muithla to a hnu o tih.

15 Mina bröder, jag vill taga ett exempel från vad som gäller bland människor. Icke ens när fråga är om en människas testamentsförordnande, kan någon upphäva det eller lägga något därtill, sedan det en gång har vunnit gällande kraft.

Nawkamyanawk, kaminawk khosakhaih dan baktiah lok kang thuih o; kami lokmaihaih mataeng doeh caksak boeh loe, mi mah doeh phrae ai, thap doeh thap vai ai, to tiah ni hae hmuen doeh oh.

16 Nu gåvos löftena åt Abraham, så ock åt hans "säd". Det heter icke: "och åt dem som komma av din säd", såsom när det talas om många; utan det heter, såsom när det talas om en enda: "och åt din säd", vilken är Kristus.

Abraham hoi anih ih atii khaeah ni lokkamhaih loe sak. Cabu mah kami pop thuihaih baktiah, atiinawk, tiah thui ai; toe kami maeto khaeah ni, nang ih atii, tiah thuih; to kami loe Kri ni.

17 Vad jag alltså vill säga är detta: Ett förordnande som Gud redan hade givit gällande kraft kan icke genom en lag, som utgavs fyra hundra trettio år därefter, hava blivit ogiltigt, så att löftet därmed har gjorts om intet.

Ka thuih koehhaih loe hae tiah oh; Kri ah Sithaw mah caksak ih lokmaihaih to, saning cumvai pali, quithumto laemh pacoengah paek ih kaalok mah phrae thai mak ai, lokkamhaih doeh azom pui ah om mak ai.

18 Om det nämligen vore på grund av lag som arvet skulle undfås, så vore det icke på grund av löfte. Men åt Abraham har Gud skänkt det genom ett löfte.

Kaalok rang hoiah qawktoephaih om nahaeloe, lokkamhaih hoiah om mak ai boeh: toe lokkamhaih rang hoiah ni Sithaw mah Abraham khaeah qawktoephaih to paek.

19 Vartill tjänade då lagen? Jo, på det att överträdelserna skulle komma i dagen, blev den efteråt given, för att gälla till dess att "säden" skulle komma, han åt vilken löftet hade blivit givet; och den utgavs genom änglar och överlämnades i en medlares hand.

To tiah nahaeloe kaalok loe tih avanghaih maw oh? Sakpazaehaih pop pongah ni lokkamhaih ah kaom kami khae hoi ih atii angzo ai karoek to, paek thap ah oh; to kaalok loe van kaminawk rang hoiah laicaeh maeto ban ah paek.

20 Men den som är medlare är icke medlare för allenast en enda. Men Gud är en.

To laicaeh loe kami maeto khue han om ai; toe Sithaw loe maeto ni.

21 Är då lagen emot Guds löften? Bort det! Om en lag hade blivit given, som kunde göra levande, då skulle rättfärdigheten verkligen komma av lagen.

Kaalok mah Sithaw lokkamhaih to aek maw? Aek ai: kaalok mah hinghaih paek thai nahaeloe, toenghaih doeh kaalok rang hoiah angzo tih boeh.

22 Men nu har skriften inneslutit alltsammans under synd, för att det som var utlovat skulle, av tro på Jesus Kristus, komma dem till del som tro.

Toe Jesu Kri tanghaih rang hoiah lokkamhaih to tangcaanawk khaeah paek thai hanah, Cabu mah kaminawk boih zaehaih thungah suek.

23 Men förrän tron kom, voro vi inneslutna under lagen och höllos i förvar under den, i förbidan på den tro som en gång skulle uppenbaras.

Toe aicae mah hnukkhuem ah kamtueng han koi tanghaih to a tawnh o thai hanah, tanghaih angzo ai naah, aicae loe kaalok ukhaih thungah ni a oh o.

24 Så har lagen blivit vår uppfostrare till Kristus, för att vi skola bliva rättfärdiga av tro.

To pongah tanghaih rang hoiah toenghaih a hnuk o thai hanah, kaalok loe aicae Kri khaeah caeh haih, patukkung ah ni oh.

25 Men sedan tron har kommit, stå vi icke mer under uppfostrare.

Toe tanghaih angzoh pacoengah loe, patukkung maeto ih ban thungah a om o ai boeh.

26 Alla ären I Guds barn genom tron, i Kristus Jesus;

Kri Jesu tanghaih rang hoiah nangcae loe Sithaw ih caa ah ni na oh o boih.

27 ty I alla, som haven blivit döpta till Kristus, haven iklätt eder Kristus.

Kri ah tuinuem kaminawk boih loe, Kri to laihaw ah nang khuk o boeh.

28 Här är icke jude eller grek, här är icke träl eller fri, här är icke man och kvinna: alla ären I ett i Kristus Jesus.

Kri ah loe Judah kami, Grik kami, misong, loih kami, nongpa, nongpata tito om ai, Kri Jesu ah maeto ah ni na oh o boih.

29 Hören I nu Kristus till, så ären I därmed ock Abrahams säd, arvingar enligt löftet.

Kri ih kami ah na oh o nahaeloe, Abraham ih atii ah na oh o moe, lokkamhaih baktih toengah qawktoep kami ah na oh o.