Apostlagärningarna 2
1 När sedan pingstdagen var inne, voro de alla församlade med varandra.
And during the arriving of the day of Pentecost they were (all *N(k)O*) (together *N(K)O*) in the one [place].
2 Då kom plötsligt från himmelen ett dån, såsom om en våldsam storm hade dragit fram; och det uppfyllde hela huset där de sutto.
And came suddenly out of heaven a sound like [the] rushing of a wind violent and it filled all the house where they were sitting
3 Och tungor såsom av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på dem, en på var av dem.
And there appeared to them dividing tongues as of fire (and *N(k)O*) sat upon one each of them
4 Och de blevo alla uppfyllda av helig ande och begynte tala andra tungomål, efter som Anden ingav dem att tala.
And they were filled with (all *N(k)O*) Spirit Holy and began to speak in other tongues even as the Spirit was giving to utter forth to them.
5 Nu bodde i Jerusalem fromma judiska män från allahanda folk under himmelen.
Were now (in *N(k)O*) Jerusalem dwelling Jews, men devout from every nation of those under heaven.
6 Och när dånet hördes, församlade sig hela hopen, och en stor rörelse uppstod, ty var och en hörde sitt eget tungomål talas av dem.
When was happening now sound this came together the multitude and was confounded, because (was hearing *NK(o)*) one each in their own language speaking them.
7 Och de uppfylldes av häpnad och förundran och sade: "Äro de icke galiléer, alla dessa som här tala?
They were amazed then (all *KO*) and were marveling saying (to one another: *K*) (Surely *NK(o)*) behold (all *N(k)O*) these are who are speaking Galileans?
8 Huru kommer det då till, att var och en av oss hör sitt eget modersmål talas?
And how we ourselves hear each in the own language of us in which we were born?
9 Vi må vara parter eller meder eller elamiter, vi må hava vårt hem i Mesopotamien eller Judeen eller Kappadocien, i Pontus eller provinsen Asien,
Parthians and Medes and Elamites and those inhabiting Mesopotamia, Judea also and Cappadocia, Pontus and Asia,
10 i Frygien eller Pamfylien, i Egypten eller i Libyens bygder, åt Cyrene till, eller vara hitflyttade främlingar från Rom,
Phrygia both and Pamphylia, Egypt and the parts of Libya that [are] around Cyrene and those visiting [here] from Rome, Jews both and converts,
11 vi må vara judar eller proselyter, kretenser eller araber, alla höra vi dem på våra egna tungomål tala om Guds väldiga gärningar."
Cretans and Arabs — [do] we hear speaking them in our own tongues the great things of God?
12 Så uppfylldes de alla av häpnad och visste icke vad de skulle tänka. Och de sade, den ene till den andre: "Vad kan detta betyda?"
Were amazed then all and (they were perplexed *N(k)O*) other to other saying; What (maybe *k*) (intends *N(k)O*) this to be?
13 Men somliga drevo gäck med dem och sade: "De äro fulla av sött vin."
Others however (mocking *N(k)O*) were saying that Of new wine filled they are.
14 Då trädde Petrus fram, jämte de elva, och hov upp sin röst och talade till dem: "I judiske män och I alla Jerusalems invånare, detta mån I veta, och lyssnen nu till mina ord:
Having stood up however (*no*) Peter with the eleven he lifted up the voice of him and spoke forth to them: Men of Judea and you who [are] inhabiting Jerusalem (all, *N(k)O*) this to you known should be and do give heed to the declarations of mine.
15 Det är icke så som I menen, att dessa äro druckna; det är ju blott tredje timmen på dagen.
Not for as you yourselves suppose these are drunkards, it is for [the] hour third of the day,
16 Nej, här uppfylles det som är sagt genom profeten Joel:
but this is that spoken through the prophet Joel:
17 'Och det skall ske i de yttersta dagarna, säger Gud, att jag skall utgjuta av min Ande över allt kött, och edra söner och edra döttrar skola profetera, och edra ynglingar skola se syner, och edra gamla män skola hava drömmar;
And it will be in the last days, says God, I will pour out of the Spirit of Mine upon all flesh and will prophesy the sons of you and the daughters of you, and the young men of you visions will behold and the elders of you (dreams *N(k)O*) will dream.
18 ja, över mina tjänare och mina tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta av min Ande, och de skola profetera.
and even upon the servants of Mine and upon the handmaidens of Mine in the days those I will pour out of the Spirit of Mine and they will prophesy.
19 Och jag skall låta undertecken synas uppe på himmelen och tecken nere på jorden: blod och eld och rökmoln.
and I will show wonders in heaven above and signs on the earth below, blood and fire and vapor of smoke.
20 Solen skall vändas i mörker och månen i blod, förrän Herrens dag kommer, den stora och härliga.
The sun will be turned into darkness and the moon into blood, before (than *ko*) coming (the *ko*) day of [the] Lord great and glorious.
21 Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn, han skall varda frälst.'
And it will be, everyone who (when *NK(o)*) they shall call upon the name of [the] Lord will be saved.’
22 I män av Israel, hören dessa ord: Jesus från Nasaret, en man som inför eder fick vittnesbörd av Gud genom kraftgärningar och under och tecken, vilka Gud genom honom gjorde bland eder, såsom I själva veten,
Men Israelites, do hear words these: Jesus of Nazareth, a man set forth by God to you by miracles and by wonders and by signs which did through Him God in [the] midst of you, even as (also *k*) you yourselves know,
23 denne som blev given i edert våld, enligt vad Gud i sitt rådslut och sin försyn hade bestämt, honom haven I genom män som icke veta av lagen låtit fastnagla vid korset och döda.
Him by the determined plan and foreknowledge of God delivered up (having taken *K*) through (hand *N(k)O*) lawless having crucified You executed,
24 Men Gud gjorde en ände på dödens vånda och lät honom uppstå, eftersom det icke var möjligt att han skulle kunna behållas av döden.
whom God raised up having loosed the agony of death, inasmuch as not it was possible [for] to be held Him by it.
25 Ty David säger med tanke på honom: 'Jag har haft Herren för mina ögon alltid, ja, han är på min högra sida, för att jag icke skall vackla.
David for says about Him: I was foresseeing the Lord before me through all [times], because at [the] right hand of me He is that not I may be shaken;
26 Fördenskull gläder sig mitt hjärta, och min tunga fröjdar sig, och jämväl min kropp får vila med en förhoppning:
Because of this was glad the heart of mine and rejoiced the tongue of mine, and now also the flesh of mine will dwell in hope.
27 den, att du icke skall lämna min själ åt dödsriket och icke låta din Helige se förgängelse. (Hadēs g86)
for not You will abandon the soul of mine into (Hades, *N(k)O*) nor will You allow the Holy One of You to see decay. (Hadēs g86)
28 Du har kungjort mig livets vägar; du skall uppfylla mig med glädje inför ditt ansikte.'
You have made known to me [the] paths of life, You will fill me with joy in the presence of You.’
29 Mina bröder, jag kan väl fritt säga till eder om vår stamfader David att han är både död och begraven; hans grav finnes ju ibland oss ännu i dag.
Men brothers, it is permitted [me] to speak with freedom to you concerning the patriarch David that both he died and was buried and the tomb of him is among us unto day this.
30 Men eftersom han var en profet och visste att Gud med ed hade lovat honom att 'av hans livs frukt sätta en konung på hans tron',
A prophet therefore being and knowing that with an oath swore to him God out of [the] fruit of the loins of him (according to flesh going to raise up the Christ *K*) to set upon (the throne *N(k)O*) of him,
31 därför förutsåg han att Messias skulle uppstå, och talade därom och sade att Messias icke skulle lämnas åt dödsriket, och att hans kropp icke skulle se förgängelse. (Hadēs g86)
Having foreseen he spoke concerning the resurrection of the Christ that (neither was He left behind *N(k)O*) (the soul of him *K*) into (Hades nor *N(k)O*) the flesh of Him saw decay. (Hadēs g86)
32 Denne -- Jesus -- har nu Gud låtit uppstå; därom kunna vi alla vittna.
This Jesus has raised up God, of which all we ourselves are witnesses.
33 Och sedan han genom Guds högra hand har blivit upphöjd och av Fadern undfått den utlovade helige Anden, har han utgjutit vad I här sen och hören.
To the right hand therefore of God having been exalted and the promise of the Spirit Holy having received from the Father He has poured out this which (now *k*) you yourselves (both *no*) are seeing and hearing.
34 Ty icke har David farit upp till himmelen; fastmer säger han själv: 'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida,
Not for David ascended into the heavens, he says however himself: Said the Lord to the Lord of me; do sit at [the] right hand of Me,
35 till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall.
until when I may place the enemies of You a footstool of the feet of You.’
36 Så må nu hela Israels hus veta och vara förvissat om att denne Jesus som I haven korsfäst, honom har Gud gjort både till Herre och till Messias."
Assuredly therefore should know all [the] house of Israel that both Lord Him and Christ has made God — this Jesus whom you yourselves crucified.
37 När de hörde detta, kände de ett styng i hjärtat. Och de sade till Petrus och de andra apostlarna: "Bröder, vad skola vi göra?"
Having heard then they were pierced (to the heart, *N(k)O*) they said then to Peter and the other apostles; What (shall we do, *N(k)O*) men brothers?
38 Petrus svarade dem: "Gören bättring, och låten alla döpa eder i Jesu Kristi namn till edra synders förlåtelse; då skolen I såsom gåva undfå den helige Ande.
Peter then to them; do repent (he declared *N(k)O*) and should be baptized every one of you (in *NK(o)*) the name of Jesus Christ for the forgiveness (of the *no*) sins (of you *no*) and you will receive the gift of the Holy Spirit;
39 Ty eder gäller löftet och edra barn, jämväl alla dem som äro i fjärran, så många som Herren, vår Gud, kallar."
To you for is the promise and to the children of you and to all those at a distance, as many as maybe may call to Himself [the] Lord the God of us.
40 Också med många andra ord bad och förmanade han dem, i det han sade: "Låten frälsa eder från detta vrånga släkte."
in other And words many (he earnestly testified *N(k)O*) and was exhorting (them *no*) saying; do be saved from the generation perverse this.
41 De som då togo emot hans ort läto döpa sig; och så ökades församlingen på den dagen med vid pass tre tusen personer.
Those indeed therefore (gladly *K*) having received the word of him were baptized and were added (on *no*) the day that souls about three thousand.
42 Och dessa höllo fast vid apostlarnas undervisning och brödragemenskapen, vid brödsbrytelsen och bönerna.
They were now steadfastly continuing in the teaching of the apostles and in fellowship, (and *k*) in the breaking of the bread and in the prayers.
43 Och fruktan kom över var och en; och många under och tecken gjordes genom apostlarna.
(There was becoming *N(k)O*) then upon every soul awe, many (and both *NK(o)*) wonders and signs through the apostles were taking place.
44 Men alla de som trodde höllo sig tillsammans och hade allting gemensamt;
All now those (believing *NK(o)*) were together the same and were having all things in common,
45 de sålde sina jordagods och vad de eljest ägde och delade med sig därav åt alla, eftersom var och en behövde.
and the possessions and the goods they were selling and they were dividing them to all as would anyone need had;
46 Och ständigt, var dag, voro de endräktigt tillsammans i helgedomen; och hemma i husen bröto de bröd och åto med fröjd och i hjärtats enfald, och lovade Gud.
Every day and steadfastly continuing with one accord in the temple, breaking then at each house bread they were partaking of food with gladness and sincerity of heart
47 Och allt folket vad dem väl bevåget. Och Herren ökade församlingen, dag efter dag, med dem som läto sig frälsas.
praising God and having favor with all the people. And the Lord was adding those who were being saved every day (to *no*) (them. *N(k)O*)
