Psaltaren 50
1 En psalm av Asaf. Gud, HERREN Gud, talar och kallar jorden, allt mellan öster och väster.
Asaph kah Tingtoenglung Pathen, BOEIPA Pathen loh a thui tih, khocuk lamkah khotlak duela, diklai a tuentah.
2 Från Sion, skönhetens fullhet, träder Gud fram i glans.
Pathen kah a sakthen a soepnah loh Zion lamkah ha sae.
3 Vår Gud kommer, och han skall icke tiga. Förtärande eld går framför honom, och omkring honom stormar det med makt.
Mamih kah Pathen te halo tih omlip pawh. A hmai ah hmai loh a hlawp tih a taengvai ah boehoeng khohli.
4 Han kallar på himmelen därovan och på jorden, för att döma sitt folk:
A pilnam te laitloek ham a sosang kah vaan rhoek neh diklai te a tuentah.
5 »Församlen till mig mina fromma, som sluta förbund med mig vid offer.»
Hmueih neh ka paipi aka saii, ka hlangcim rhoek kai taengla tingtun uh lah.
6 Och himlarna förkunna att han är rättfärdig, att Gud är den som skipar rätt. (Sela)
Pathen amah loh lai a tloek dongah a duengnah te vaan rhoek long khaw a thui uh. (Selah)
7 Hör, mitt folk, jag vill tala; Israel, låt mig varna dig. Gud, din Gud, är jag.
Ka pilnam aw ya van lah. Israel taengah ka voek vetih Pathen kamah, nangmih kah Pathen loh nangmih taengah ka laipai ni.
8 Icke för dina slaktoffer vill jag gå till rätta med dig; dina brännoffer har jag alltid inför mig.
Nang kah hmueih neh na hmueihhlutnah dongah nang kan tluung moenih. Ka hmai ah om taitu ngawn.
9 Jag vill icke taga tjurar ur ditt hus eller bockar ur dina fållor;
Na im kah vaitotal khaw, na vongtung kah kikong khaw ka doe moenih.
10 ty mina äro alla skogens djur, boskapen på de tusende bergen;
Duup kah mulhing boeih neh tlang thawngkhat kah rhamsa boeih ke kamah koe ni.
11 jag känner alla fåglar på bergen, och vad som rör sig på marken är mig bekant.
Tlang kah vaa boeih te ka ming tih kohong kah satlung khaw kamah taengah om coeng.
12 Om jag hungrade, skulle jag icke säga dig det; ty min är jordens krets med allt vad därpå är.
Lunglai neh a khuikah boeih te kamah taengah om tih ka lamlum cakhaw nang taengah ka thui mahpawh.
13 Skulle jag äta tjurars kött, och skulle jag dricka bockars blod?
Vaito lueng saa te ka caak vetih kikong thii te ka ok aya?
14 Nej, offra lovets offer åt Gud, så skall du få infria dina löften till den Högste.
Uemonah te Pathen taengah nawn lamtah na olcaeng te Khohni taengah thuung lah.
15 Och åkalla mig i nöden, så vill jag hjälpa dig, och du skall prisa mig.»
Te dongah citcai tue vaengah kai n'khue lah. Nang kan pumcum vetih kai nan thangpom ni.
16 Men till den ogudaktige säger Gud: »Huru kan du tala om mina stadgar och föra mitt förbund på tungan,
Tedae Pathen loh halang te, “Ka oltlueh aka tae ham neh na ka dongah ka paipi aka khuen nang te bahamlae?
17 du som hatar tuktan och kastar mina ord bakom dig?
Thuituennah na hmuhuet tih ka ol he na hnukla na voeih.
18 Om du ser en tjuv, så håller du med honom, och med äktenskapsbrytare giver du dig i lag.
Hlanghuen na hmuh vaengah, anih taeng neh na hamsum dongkah, samphaih rhoek taengah na ngaingaih.
19 Din mun släpper du lös till vad ont är, och din tunga hopspinner svek.
Boethae ham na ka na hnonah tih na lai kah thailatnah neh na sun.
20 Du sitter där och förtalar din broder, din moders son lastar du!
Na pacaboeina taengah na ngol tih na cal van dae na manu ca te boekoekthingka na paek.
21 Så gör du, och jag tiger, och nu tror du att jag är såsom du. Nej, jag vill straffa dig och ställa dig det för ögonen.
Hekah he na saii vaengah ka omlip hatah namah bangla om khaw om ni tila na poek. Nang te kan tluung vetih na mikhmuh ah kan yan ni.
22 I som förgäten Gud, märken detta, för att jag icke må sönderriva eder utan räddning:
He he Pathen aka hnilh rhoek loh yakming uh laeh. Kam poel vetih aka huul om pawt ve.
23 den som offrar lovets offer, han ärar mig; och den som aktar på sin väg, honom skall jag låta se Guds frälsning.»
Uemonah aka nawn loh kai n'thangpom tih longpuei a rhoek a bah dongah Pathen kah daemnah te anih ka tueng ni,” a ti.
