Psaltaren 49

1 För sångmästaren; av Koras söner; en psalm. Hören detta, alla folk, lyssnen härtill, I alla som leven i världen,

Pour le chef musicien. Un psaume par les fils de Korah. Écoutez ceci, vous tous, peuples. Écoutez, vous tous, habitants du monde,

2 både låga och höga, rika såväl som fattiga.

à la fois basse et haute, les riches et les pauvres ensemble.

3 Hin mun skall tala visdom, och mitt hjärtas tanke skall vara förstånd.

Ma bouche prononcera des paroles de sagesse. Mon cœur exprimera la compréhension.

4 Jag vill böja mitt öra till lärorikt tal, jag vill yppa vid harpan min förborgade kunskap.

Je prêterai l'oreille à un proverbe. Je vais résoudre mon énigme sur la harpe.

5 Varför skulle jag frukta i olyckans dagar, när mina förföljares ondska omgiver mig?

Pourquoi aurais-je peur dans les jours de malheur? quand l'iniquité m'entoure à mes talons?

6 De förlita sig på sina ägodelar och berömma sig av sin stora rikedom.

Ceux qui se confient en leurs richesses, et se vantent de la multitude de leurs richesses...

7 Men sin broder kan ingen förlossa eller giva Gud lösepenning för honom.

aucun d'entre eux ne peut en aucune façon racheter son frère, ni donner à Dieu une rançon pour lui.

8 För dyr är lösen för hans själ och kan icke betalas till evig tid,

Car la rédemption de leur vie est coûteuse, aucun paiement n'est jamais suffisant,

9 så att han skulle få leva för alltid och undgå att se graven.

pour qu'il vive à jamais, pour qu'il ne voie pas la corruption.

10 Nej, man skall se att visa män dö, att dårar och oförnuftiga förgås likasom de; de måste lämna sina ägodelar åt andra.

Car il voit que les sages meurent; de même, les fous et les insensés périssent, et laisser leur richesse à d'autres.

11 De tänka att deras hus skola bestå evinnerligen, deras boningar från släkte till släkte; de uppkalla jordagods efter sina namn.

Leur pensée intérieure est que leurs maisons dureront toujours, et leurs demeures pour toutes les générations. Ils donnent leur nom à leurs terres.

12 Men en människa har, mitt i sin härlighet, intet bestånd, hon är lik fänaden, som förgöres.

Mais l'homme, malgré ses richesses, ne résiste pas. Il est comme les animaux qui périssent.

13 Den vägen gå de, dårar som de äro, och de följas av andra som finna behag i deras tal. (Sela)

Tel est le destin de ceux qui sont insensés, et de ceux qui approuvent leurs paroles. (Selah)

14 Såsom en fårhjord drivas de ned till dödsriket, där döden bliver deras herde. Så få de redliga makt över dem, när morgonen gryr, medan deras skepnader förtäras av dödsriket och ej få annan boning. (Sheol h7585)

Ils sont désignés comme un troupeau pour le séjour des morts. La mort sera leur berger. Le matin, les hommes intègres domineront sur eux. Leur beauté se décompose dans le séjour des morts, loin de leur manoir. (Sheol h7585)

15 Men min själ skall Gud förlossa ifrån dödsrikets våld, ty han skall upptaga mig. (Sela) (Sheol h7585)

Mais Dieu rachètera mon âme de la puissance du séjour des morts, car il me recevra. (Selah) (Sheol h7585)

16 Frukta icke, när en man bliver rik, när hans hus växer till i härlighet.

N'ayez pas peur quand un homme s'enrichit, quand la gloire de sa maison sera accrue;

17 Ty av allt detta får han vid sin död intet med sig, och hans härlighet följer honom icke ditned.

car lorsqu'il mourra, il n'emportera rien. Sa gloire ne descendra pas après lui.

18 Om han ock prisar sig välsignad under sitt liv, ja, om man än berömmer dig, när du gör goda dagar,

Bien que de son vivant, il ait béni son âme... et les hommes te louent quand tu fais du bien à toi-même...

19 så skall dock vars och ens själ gå till hans fäders släkte, till dem som aldrig mer se ljuset.

il ira à la génération de ses pères. Ils ne verront jamais la lumière.

20 En människa som, mitt i sin härlighet, är utan förstånd, hon är lik fänaden, som förgöres.

Un homme qui a des richesses sans comprendre, est comme les animaux qui périssent.