Psaltaren 16
1 En sång av David. Bevara mig, Gud, ty jag tager min tillflykt till dig.
Miktam. Davidov. Čuvaj me, Bože, jer se tebi utječem.
2 Jag säger till HERREN: »Du är ju Herren; för mig finnes intet gott utom dig;
Jahvi rekoh: “Ti si moj gospodar, nema mi blaženstva bez tebe!”
3 de heliga som finnas i landet, de äro de härliga till vilka jag har allt mitt behag.»
Za svetima što su u zemlji sav plamtim od čežnje!
4 Men de som taga sig en annan gud, de hava stora vedermödor; jag vill icke offra deras drickoffer av blod eller taga deras namn på mina läppar.
Gomilaju patnje moje koji slijede bogove tuđe. Ja im ljevanica nalijevat' neću, ime im spominjat' neću usnama.
5 HERREN är min beskärda del och bägare; du är den som uppehåller min arvedel.
Jahve mi je baština i kalež: Ti u ruci držiš moju sudbinu.
6 En lott har tillfallit mig i det ljuvliga, ja, ett arv som behagar mig väl.
Na divnu zemlju padoše mi konopi, vrlo mi je mila moja baština.
7 Jag vill lova HERREN, ty han giver mig råd; ännu om natten manar mig mitt innersta.
Blagoslivljam Jahvu koji me svjetuje te me i noću srce opominje.
8 Jag har haft HERREN för mina ögon alltid; ja, han är på min högra sida, jag skall icke vackla.
Jahve mi je svagda pred očima; jer mi je zdesna, neću posrnuti.
9 Fördenskull gläder sig mitt hjärta, och min ära fröjdar sig; jämväl min kropp får bo i trygghet.
Stog' mi se raduje srce i kliče duša, i tijelo mi spokojno počiva.
10 Ty du skall icke lämna min själ åt dödsriket, du skall icke låta din fromme få se graven. (Sheol h7585)
Jer mi nećeš ostavit' dušu u Podzemlju ni dati da pravednik tvoj truleži ugleda. (Sheol h7585)
11 Du skall kungöra mig livets väg; inför ditt ansikte är glädje till fyllest, ljuvlighet i din högra hand evinnerligen.
Pokazat ćeš mi stazu u život, puninu radosti pred licem svojim, sebi zdesna blaženstvo vječno.
