< Psaltaren 122 >
1 En vallfartssång; av David. Jag gladdes, när man sade till mig: »Vi skola gå till HERRENS hus.»
Alegrei-me quando me disseram: Vamos à casa do Senhor.
2 Våra fötter fingo träda in i dina portar, Jerusalem,
Os nossos pés estão dentro das tuas portas, ó Jerusalém.
3 Jerusalem, du nyuppbyggda stad, där hus sluter sig väl till hus,
Jerusalém está edificada como uma cidade que é compacta,
4 dit stammarna draga upp, HERRENS stammar, efter lagen för Israel, till att prisa HERRENS namn.
Onde sobem as tribos, as tribos do Senhor, até o testemunho de Israel, para darem graças ao nome do Senhor.
5 Ty där äro ställda domarstolar, stolar för Davids hus.
Pois ali estão os tronos do juízo, os tronos da casa de David.
6 Önsken Jerusalem frid; ja, dem gånge väl, som älska dig.
Orai pela paz de Jerusalém: prosperarão aqueles que te amam.
7 Frid vare inom dina murar, välgång i dina palats!
Haja paz dentro de teus muros, e prosperidade dentro dos teus palácios.
8 För mina bröders och vänners skull vill jag tillsäga dig frid.
Por causa dos meus irmãos e amigos, direi: Paz esteja em ti.
9 För HERRENS, vår Guds, hus' skull vill jag söka din välfärd.
Por causa da casa do Senhor, nosso Deus, buscarei o teu bem.