Psaltaren 108

1 En sång, en psalm av David.

Aw Khawsa, kak kawlung ve cak hy; ka hqingnaak boeih ing tingtoeng tum doena laa sa kawng nyng.

2 Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, jag vill sjunga och lova; ja, så vill min ära.

Tingtoeng ingkaw qaw tingtoeng nang hqak lah nih! Myncang hi awh thawh na lah vang!

3 Vakna upp, psaltare och harpa; jag vill väcka morgonrodnaden.

Phynlum thlangkhqing lak awh, Aw Bawipa, nang ce nim kyihcah vang; thlangkhqing lak awh nang laa na ni sa vang.

4 Jag vill tacka dig bland folken, HERREN, och lovsjunga dig bland folkslagen.

Ikawtih na lungnaak taw bau nawh, khan anglakawh sang khqoet hy; na ypawmnaak ing khawnghi hak pha hy.

5 Ty din nåd är stor ända uppöver himmelen, och din trofasthet allt upp till skyarna.

Aw Khawsa, khankhqi ak khan na hak zoeksang qu lah, khawmdek boeih ak khan awh na boeimangnaak awm lah seh.

6 Upphöjd vare du, Gud, över himmelen, och över hela jorden sträcke sig din ära.

Na lungnaak thlangkhqi hul na a awmnaak thai aham nak tang kut ing kaimih ve ni hul khqi nawh ni bawm khqi lah.

7 På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra mig.

Khawsa ing a hun ciim awhkawng awi kqawn hawh hy: “Noengnaak ingkaw Shqekem ce qek ang ra kawng nyng saw Sukoth Tuikawk ce tah vang nyng.

8 Gud har talat i sin helgedom: »Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.

Gilead ve kai a koe ni; Ephraim ve ka thi lumyk na awm nawh Judah ve ka cawnghqawl na awm hy.

9 Mitt är Gilead, mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn,

Moab khaw ka silhnaak beihdung na awm nawh, Edom qam khawmyk ka suhnaak; Philistia qam khan awh noengnaak ing khy nyng.”

10 Juda min härskarstav; Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; över filistéernas land höjer jag jubelrop.»

Vawngcak ingkaw thingtung khawk bau khui na u ing nu kai a ni kun pyi kaw? U ing Edom qam na ani ceh pyi kaw?

11 Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?

Aw Khawsa, kaimih ni qoeng khqi tiksaw kaimih a qalkapkhqi mi amak cet haih qoe voel ce nang am nu?

12 Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?

Qaal ka mi tuk awh nang ing ni bawm lah, thlanghqing a bawmnaak taw phu am tahy.

13 Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet. Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner. Se Ära i Ordförkl.

Khawsa ingqawi taw ni noeng mare kaw, amah ing ni qaalkhqi ce leh law kaw.