Ordspråksboken 5
1 Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
Filho meu, presta atenção à minha sabedoria, inclina teus ouvidos ao meu entendimento.
2 så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
Para que guardes o bom-senso; e teus lábios conservem o conhecimento.
3 Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
Porque os lábios da mulher pervertida gotejam mel; e sua boca é mais suave que o azeite.
4 Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
Porém seu fim é mais amargo que o absinto; é afiado como a espada de dois fios.
Seus pés descem à morte; seus passos conduzem ao Xeol. (Sheol h7585)
6 Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
Para que não ponderes a vereda da vida, os percursos delas são errantes, e tu não os conhecerás.
7 Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
E agora, filhos, escutai-me; e não vos desvieis das palavras de minha boca.
8 Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
Mantenha teu caminho longe dela; e não te aproximes da porta da casa dela.
9 Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
Para que não dês tua honra a outros, nem teus anos [de vida] aos cruéis.
10 må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
Para que estranhos não se fartem de teu poder, e teus trabalhos [não sejam] aproveitados em casa alheia;
11 så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
E gemas em teu fim, quando tua carne e teu corpo estiverem consumidos.
12 och säga: »Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
E digas: Como eu odiei a correção, e meu coração desprezou a repreensão?
13 Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
E não escutei a voz de meus ensinadores, nem ouvi a meus mestres.
14 Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
Quase me achei em todo mal, no meio da congregação e do ajuntamento.
15 Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
Bebe água de tua [própria] cisterna, e das correntes de teu [próprio] poço.
16 Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
Derramar-se-iam por fora tuas fontes, [e] pelas ruas os ribeiros de águas?
17 Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
Sejam somente para ti, e não para os estranhos contigo.
18 Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
Seja bendito o teu manancial, e alegra-te com a mulher de tua juventude.
19 hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
[Seja ela] uma cerva amorosa e gazela graciosa; que os seios dela te fartem em todo tempo; e anda pelo caminho do amor dela continuamente.
20 Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
E por que tu, filho meu, andarias perdido pela estranha, e abraçarias o peito da [mulher] alheia?
21 Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
Pois os caminhos do homem estão perante os olhos do SENHOR; e ele pondera todos os seus percursos.
22 Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
O perverso será preso pelas suas [próprias] perversidades; e será detido pelas cordas de seu [próprio] pecado.
23 Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.
Ele morrerá pela falta de correção; e andará sem rumo pela grandeza de sua loucura.
