Ordspråksboken 22
1 Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.
Betere is a good name, than many richessis; for good grace is aboue siluer and gold.
2 Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.
A riche man and a pore man metten hem silf; the Lord is worchere of euer eithir.
3 Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
A felle man seeth yuel, and hidith him silf; and an innocent man passid, and he was turmentid bi harm.
4 Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.
The ende of temperaunce is the drede of the Lord; richessis, and glorye, and lijf.
5 Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.
Armuris and swerdis ben in the weie of a weiward man; but the kepere of his soule goith awey fer fro tho.
6 Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.
It is a prouerbe, A yong wexynge man bisidis his weie, and whanne he hath wexe elde, he schal not go awei fro it.
7 Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.
A riche man comaundith to pore men; and he that takith borewyng, is the seruaunt of the leenere.
8 Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.
He that sowith wickidnes, schal repe yuels; and the yerde of his yre schal be endid.
9 Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.
He that is redi to merci, schal be blessid; for of his looues he yaf to a pore man. He that yyueth yiftis, schal gete victorie and onour; forsothe he takith awei the soule of the takeris.
10 Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.
Caste thou out a scornere, and strijf schal go out with hym; and causis and dispisyngis schulen ceesse.
11 Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.
He that loueth the clennesse of herte, schal haue the kyng a freend, for the grace of hise lippis.
12 HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.
The iyen of the Lord kepen kunnyng; and the wordis of a wickid man ben disseyued.
13 Den late säger: »Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt.»
A slow man schal seie, A lioun is withoutforth; Y schal be slayn in the myddis of the stretis.
14 En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.
The mouth of an alien womman is a deep diche; he to whom the Lord is wrooth, schal falle in to it.
15 Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.
Foli is boundun togidere in the herte of a child; and a yerde of chastisyng schal dryue it awey.
16 Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust.
He that falsli chalengith a pore man, to encreesse hise owne richessis, schal yyue to a richere man, and schal be nedi.
17 Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.
My sone, bowe doun thin eere, and here thou the wordis of wise men; but sette thou the herte to my techyng.
18 Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.
That schal be fair to thee, whanne thou hast kept it in thin herte, and it schal flowe ayen in thi lippis.
19 För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.
That thi trist be in the Lord; wherfor and Y haue schewid it to thee to dai.
20 Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,
Lo! Y haue discryued it in thre maneres, in thouytis and kunnyng,
21 för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.
that Y schulde schewe to thee the sadnesse and spechis of trewthe; to answere of these thingis to hem, that senten thee.
22 Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.
Do thou not violence to a pore man, for he is pore; nethir defoule thou a nedi man in the yate.
23 Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.
For the Lord schal deme his cause, and he schal turmente hem, that turmentiden his soule.
24 Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,
Nyle thou be freend to a wrathful man, nether go thou with a wood man;
25 på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.
lest perauenture thou lerne hise weies, and take sclaundir to thi soule.
26 Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.
Nyle thou be with hem that oblischen her hondis, and that proferen hem silf borewis for dettis; for if he hath not wherof he schal restore,
27 Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?
what of cause is, that thou take awei hilyng fro thi bed?
28 Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.
Go thou not ouer the elde markis, whiche thi faders han set.
29 Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män. Se Port i Ordförkl.
Thou hast seyn a man smert in his werk; he schal stonde bifore kyngis, and he schal not be bifor vnnoble men.
