Ordspråksboken 23
1 När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
Whanne thou sittist, to ete with the prince, perseyue thou diligentli what thingis ben set bifore thi face,
2 och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
and sette thou a withholding in thi throte. If netheles thou hast power on thi soule,
3 Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
desire thou not of his metis, in whom is the breed of `a leesing.
4 Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
Nyle thou trauele to be maad riche, but sette thou mesure to thi prudence.
5 Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
Reise not thin iyen to richessis, whiche thou maist not haue; for tho schulen make to hem silf pennes, as of an egle, and tho schulen flee in to heuene.
6 Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
Ete thou not with an enuyouse man, and desire thou not hise metis;
7 ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
for at the licnesse of a fals dyuynour and of a coniectere, he gessith that, that he knowith not. He schal seie to thee, Ete thou and drinke; and his soule is not with thee.
8 Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
Thou schalt brake out the metis, whiche thou hast ete; and thou schalt leese thi faire wordis.
9 Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
Speke thou not in the eeris of vnwise men; for thei schulen dispise the teching of thi speche.
10 Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
Touche thou not the termes of litle children; and entre thou not in to the feeld of fadirles and modirles children.
11 Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
For the neiybore of hem is strong, and he schal deme her cause ayens thee.
12 Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
Thin herte entre to techyng, and thin eeris `be redi to the wordis of kunnyng.
13 Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
Nile thou withdrawe chastisyng fro a child; for thouy thou smyte hym with a yerde, he schal not die.
Thou schalt smyte hym with a yerde, and thou schalt delyuere his soule fro helle. (Sheol h7585)
15 Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
Mi sone, if thi soule is wijs, myn herte schal haue ioye with thee;
16 ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
and my reynes schulen make ful out ioye, whanne thi lippis speken riytful thing.
17 Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
Thin herte sue not synneris; but be thou in the drede of the Lord al dai.
18 Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
For thou schalt haue hope at the laste, and thin abidyng schal not be don awei.
19 Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
Mi sone, here thou, and be thou wijs, and dresse thi soule in the weie.
20 Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
Nyle thou be in the feestis of drinkeris, nether in the ofte etyngis of hem, that bryngen togidere fleischis to ete.
21 Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
For men yyuynge tent to drinkis, and yyuyng mussels togidere, schulen be waastid, and napping schal be clothid with clothis.
22 Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
Here thi fadir, that gendride thee; and dispise not thi modir, whanne sche is eld.
23 Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
Bie thou treuthe, and nyle thou sille wisdom, and doctryn, and vndurstonding.
24 Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
The fadir of a iust man ioieth ful out with ioie; he that gendride a wijs man, schal be glad in hym.
25 Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
Thi fadir and thi modir haue ioye, and he that gendride thee, make ful out ioye.
26 Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
My sone, yyue thin herte to me, and thin iyen kepe my weyes.
27 Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
For an hoore is a deep diche, and an alien womman is a streit pit.
28 Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
Sche settith aspie in the weie, as a theef; and sche schal sle hem, whiche sche schal se vnwar.
29 Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
To whom is wo? to whos fadir is wo? to whom ben chidingis? to whom ben dichis? to whom ben woundis with out cause? to whom is puttyng out of iyen?
30 Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
Whether not to hem, that dwellen in wyn, and studien to drynke al of cuppis?
31 Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
Biholde thou not wyn, whanne it sparclith, whanne the colour therof schyneth in a ver.
32 På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
It entrith swetli, but at the laste it schal bite as an eddre doith, and as a cocatrice it schal schede abrood venyms.
33 Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
Thin iyen schulen se straunge wymmen, and thi herte schal speke weiwerd thingis.
34 Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
And thou schalt be as a man slepinge in the myddis of the see, and as a gouernour aslepid, whanne the steere is lost.
35 »De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?»
And thou schalt seie, Thei beeten me, but Y hadde not sorewe; thei drowen me, and Y feelide not; whanne schal Y wake out, and Y schal fynde wynes eft?
