Ordspråksboken 19
1 Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
melior est pauper qui ambulat in simplicitate sua quam torquens labia insipiens
2 Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
ubi non est scientia animae non est bonum et qui festinus est pedibus offendit
3 En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
stultitia hominis subplantat gressus eius et contra Deum fervet animo suo
4 Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
divitiae addunt amicos plurimos a paupere autem et hii quos habuit separantur
5 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
testis falsus non erit inpunitus et qui mendacia loquitur non effugiet
6 Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
multi colunt personam potentis et amici sunt dona tribuenti
7 Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
fratres hominis pauperis oderunt eum insuper et amici procul recesserunt ab eo qui tantum verba sectatur nihil habebit
8 Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
qui autem possessor est mentis diligit animam suam et custos prudentiae inveniet bona
9 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
testis falsus non erit inpunitus et qui loquitur mendacia peribit
10 Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
non decent stultum deliciae nec servum dominari principibus
11 Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
doctrina viri per patientiam noscitur et gloria eius est iniqua praetergredi
12 En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
sicut fremitus leonis ita et regis ira et sicut ros super herbam ita hilaritas eius
13 En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
dolor patris filius stultus et tecta iugiter perstillantia litigiosa mulier
14 Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
domus et divitiae dantur a patribus a Domino autem proprie uxor prudens
15 Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
pigredo inmittit soporem et anima dissoluta esuriet
16 Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
qui custodit mandatum custodit animam suam qui autem neglegit vias suas mortificabitur
17 Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
feneratur Domino qui miseretur pauperis et vicissitudinem suam reddet ei
18 Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
erudi filium tuum ne desperes ad interfectionem autem eius ne ponas animam tuam
19 Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
qui inpatiens est sustinebit damnum et cum rapuerit aliud adponet
20 Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
audi consilium et suscipe disciplinam ut sis sapiens in novissimis tuis
21 Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
multae cogitationes in corde viri voluntas autem Domini permanebit
22 Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
homo indigens misericors est et melior pauper quam vir mendax
23 HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
timor Domini ad vitam et in plenitudine commorabitur absque visitatione pessimi
24 Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
abscondit piger manum suam sub ascella nec ad os suum adplicat eam
25 Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
pestilente flagellato stultus sapientior erit sin autem corripueris sapientem intelleget disciplinam
26 Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
qui adfligit patrem et fugat matrem ignominiosus est et infelix
27 Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
non cesses fili audire doctrinam nec ignores sermones scientiae
28 Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
testis iniquus deridet iudicium et os impiorum devorat iniquitatem
29 Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.
parata sunt derisoribus iudicia et mallei percutientes stultorum corporibus
