Johannes 1
1 I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.
Thu chu atil abul'a ana umsa ahi. Thu chu Pathen toh umkhom ahin, chule Thu chu Pathen ahi.
2 Detta var i begynnelsen hos Gud.
Ama chu atil abul'a Pathen toh umkhomsa ahi.
3 Genom det har allt blivit till, och utan det har intet blivit till, som är till.
Pathen in ama vanga thil jouse anasem ahin, chule Ama louva kisem doh khatcha jong aumpoi.
4 I det var liv, och livet var människornas ljus.
Thu chun thil jouse hinna apeh ahin, chule Ama hinna chun amichang cheh vah apeh ahitai.
5 Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har icke fått makt därmed.
Vah chun muthim lah ahinsal in, chule muthin'in vah chu asumit joupoi.
6 En man uppträdde, sänd av Gud; hans namn var Johannes.
Pathen in mikhat, Twilutsah John ahin sol'in,
7 Han kom såsom ett vittne, för att vittna om ljuset, på det att alla skulle komma till tro genom honom.
aman vah thu ahettoh sah chu ama thuseiya kona amichang cheh in atahsan thei na dingu ahi.
8 Icke var han ljuset, men han skulle vittna om ljuset.
John amatah chu vah ahipoi, vah thudol hettohsah'a seiphong chu ahije.
9 Det sanna ljuset, det som lyser över alla människor, skulle nu komma i världen.
Vannoiya hunga, amichang cheh vah hung pea, Ama bou chu vah tahbeh ahi.
10 I världen var han, och genom honom hade världen blivit till, men världen ville icke veta av honom.
Asemsa vannoiya ama ana hungin, hinla vannoiyin ama ahedoh pouve.
11 Han kom till sitt eget, och hans egna togo icke emot honom.
Ama amite henga anahung chun, amiten ama ana sang tapouve.
12 Men åt alla dem som togo emot honom gav han makt att bliva Guds barn, åt dem som tro på hans namn;
Ahivangin koi hileh ama tahsan le ama kisa'n jouse chu Pathen chate hitheina thuneina apetai.
13 och de hava blivit födda, icke av blod, ej heller av köttslig vilja, ej heller av någon mans vilja, utan av Gud.
Amaho penthah chu tahsa pen ngai'a mihem lung lam'a kona tahsa lungon'a penga ahipouvin, Pathen'a kon peng'a ahibou'uve.
14 Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss, och vi sågo hans härlighet, vi sågo likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader, och han var full av nåd och sanning.
Hitihin Thu chu tahsapu mihem ahung kisoh in, chule ilah uva ahung chengtai. Ama lhadahlou ngailut le kitahna dimset ahin, keihon ama loupina, Pa Chapa changkhat seh ahina loupitah chu kamutauve.
15 Johannes vittnar om honom, han ropar och säger: »Det var om denne jag sade: 'Den som kommer efter mig, han är före mig; ty han var förr än jag.'»
John chun Yeshua thudol ahettohsah in, mipiho henga asam'in “Hichepa hi ahi, athudol kana hettohsah chu, Kanunga mi khat ahungin, ama chu kei sanga gamchenga lenjo ahi, ajehchu ama keima masang peh'a anaumsa ahitai, kati chu,” ati.
16 Av hans fullhet hava vi ju alla fått, ja, nåd utöver nåd;
Ama aning lhinsetna kona eiho jouse lungset vangbohna hi aban ban'a changa ihitauve.
17 ty genom Moses blev lagen given, men nåden och sanningen hava kommit genom Jesus Kristus.
Ijeh ham itileh danthu chu Mose a kon ahin, hinla lhadahlou Pathen mingailut na le kitahna chu Yeshua Messiah vanga hungah ahibouve.
18 Ingen har någonsin sett Gud; den enfödde Sonen, som är i Faderns sköte, han har kungjort vad Gud är.
Koima Pathen mukha ana umpoi, Ahin atepi umlou, amatah Pathen Chapa chang khat seh, Pa lung to kinaicha umjing chun, eiho henga aphondoh ahitai.
19 Och detta är vad Johannes vittnade, när judarna hade sänt till honom präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var.
Hiche hi Judate lamkai hon Jerusalem'a pat'a thempu ho leh Hou'in a sottol le ho, John henga “Nang koi nahim?” tia aga dohsah nauva, John in ahettohsah chu ahi.
20 Han svarade öppet och förnekade icke; han sade öppet: »Jag är icke Messias.»
Ama ahung kiphong doh paijin, “Keima Messiah kahipoi” ati jenge.
21 Åter frågade de honom: »Vad är du då? Är du Elias?» Han svarade: »Det är jag icke.» -- »Är du Profeten?» Han svarade: »Nej.»
Chuphatnin amahon adongun, “Achutile aphai, koi nahi ham? Nangma Elijah nahim?” atiuve. Aman adonbut'in “Kahipoi” ati. “Ahile kagin chatnu themgao chu nahim?” atiuve. Aman “Kahipoi” ati.
22 Då sade de till honom: »Vem är du då? Säg oss det, så att vi kunna giva dem svar, som hava sänt oss. Vad säger du om dig själv?»
“Achutile koi nahim? Eihinsol ho koma lhutding donbutna kangai chauve. Nangman koi kahi nakiti em?” atiuve.
23 Han svarade: »Jag är rösten av en som ropar i öknen: 'Jämnen vägen för Herren', såsom profeten Esaias sade.»
John in adonbut'in Keima gamthip a khosam awgin'in, “Pakai hung nading lampi sutheng un,” tia Isaiah themgao thusei chu kahi, ati.
24 Och männen voro utsända ifrån fariséerna.
Hichun Pharisai ho ahung kisol hochun,
25 Och de frågade honom och sade till honom: »Varför döper du då, om du icke är Messias, ej heller Elias, ej heller Profeten?»
Ama adong un, “Messiah nahi louva, Elijah nahi louva, chule themgao nahilou le, ipi thuneina naneiya Baptize nachan sah ham?” atiuvin ahi.
26 Johannes svarade dem och sade: »Jag döper i vatten; men mitt ibland eder står en som I icke kännen:
Chuin John in amaho jah'a, “Keiman twiya Baptize kachan sah ahin, ahinlah mipi lah'a nanghon nahet dohlou'u mikhat aume.
27 han som kommer efter mig, vilkens skorem jag icke är värdig att upplösa.»
Ama keima nunga hung ahivangin keima ama soh dinga jong lhingjou lou chule akengchot khao sutlham dinga jong kilom kahipoi,” ati.
28 Detta skedde i Betania, på andra sidan Jordan, där Johannes döpte.
Hicheng chu Jordan vadung gal solam Bethany mun'a John in Baptize achansah na'a thilsoh ahi.
29 Dagen därefter såg han Jesus nalkas; då sade han: »Se, Guds Lamm, som borttager världens synd!
Ajingin John in amaheng lam'a Yeshua ahung amun, “Veuvin, vannoi chonset pomang Pathen kelngoinou khu,”
30 Om denne var det som jag sade: 'Efter mig kommer en man som är före mig; ty han var förr än jag.'
Amahi ahi keiman kasei, kanunga hunga kei sanga gamchenga lenjo, kati chu, ajehchu ama kei um masang peh'a ana umsa ahitai, ati.
31 Och jag kände honom icke; men för att han skall bliva uppenbar för Israel, därför är jag kommen och döper i vatten.»
“Keiman ama Christa ahilam kana hepoi, ahivangin ama chu Israel lah'a phondoh'a aumna ding'a keiman twiya Baptize kachan sah ahi,” ati.
32 Och Johannes vittnade och sade: »Jag såg Anden såsom en duva sänka sig ned från himmelen; och han förblev över honom.
Chuin John in athu hettohsah nan, “Keiman van'a kon'a Lhagao Theng vakhu banga ahung lenlhah'a achunga aumden kamui.”
33 Och jag kände honom icke; men den som sände mig till att döpa i vatten, han sade till mig: 'Den över vilken du får se Anden sänka sig ned och förbliva, han är den som döper i helig ande.'
Keiman ama ahilam kana hepoi, ahivang'in Pathen in twiya Baptize chan sah dinga eisol chun, aman kakoma “Achunga Lhagao Theng achuh'a a umden namupa chun, Lhagao Thenga baptize ahin chan sah ding ahi,”
34 Och jag har sett det, och jag har vittnat att denne är Guds Son.»
“Chule keiman Yeshua chunga hicheng asopet hi kamun, hijeh'a chu amahi Pathen in alhen doh achapa khat seh chu ahi tia kahettoh sah ahitai,” ati.
35 Dagen därefter stod Johannes åter där med två av sina lärjungar.
Ajing kit'in, John aseijui mini toh adinpet un,
36 När då Jesus kom gående, såg Johannes på honom och sade: »Se, Guds Lamm!»
Yeshuan ahinjotpa chu amun, ama chu aven, “Veuvin Pathen kelngoinou khu,” ati.
37 Och de två lärjungarna hörde hans ord och följde Jesus.
Chuin John seijui teni chun athusei chu ajalhon in, Yeshua nung ajuilhon tai.
38 Då vände sig Jesus om, och när han såg att de följde honom, frågade han dem: »Vad viljen I?» De svarade honom: »Rabbi» (det betyder mästare) »var bor du?»
Chuin Yeshua akihei leh amanin ajuilhon chu amun, “Ipi nangai chat lhon ham?” atitai. Amanin adonbut lhon'in “Rabbi” (Hichu houhil tina ahi) hoiya na umji ham? atilhon e.
39 Han sade till dem: »Kommen och sen.» Då gingo de med honom och sågo var han bodde; och de stannade den dagen hos honom. -- Detta skedde vid den tionde timmen.
Chuin aman, “Hunglhon in hungve lhon in,” ati. Amani Yeshua toh akilhon khom lhonin, aumna chu agamu lhon tai. Chule hiche nikho chun aumkhom tauve. Hichu nilhangkai nidan li don ahi.
40 En av de två som hade hört var Johannes sade, och som hade följt Jesus, var Andreas, Simon Petrus' broder.
John thuseija, Yeshua nung jui teni lah'a khat joh chu, Simon Peter naopa Andrew chu ahi.
41 Denne träffade först sin broder Simon och sade till honom: »Vi hava funnit Messias» (det betyder detsamma som Kristus).
Andrew chun asopipa Simon agahol doh in ajah'a, “Keihon Messiah (Christa tina ahi) kamu tauve,” ati.
42 Och han förde honom till Jesus. Då såg Jesus på honom och sade: »Du är Simon, Johannes' son; du skall heta Cefas» (det betyder detsamma som Petrus).
Chuin Andrew in Simon chu Yeshua henga ahinpuiyin ahi. Hichun Yeshuan Simon chu aven ajah'a, “Nangma John chapa Simon nahi, hijongle Cephas kisah ding nahitai. (Hichu Peter tina ahi).”
43 Dagen därefter ville Jesus gå därifrån till Galileen, och han träffade då Filippus. Och Jesus sade till honom: »Följ mig.»
Ajingin Yeshua Galilee lam'a che dingin aume. Hichun aman Philip amun, ajah'a “Hungin neijuijin,” ati.
44 Och Filippus var från Betsaida, Andreas' och Petrus' stad.
Philip chu Andrew leh Peter chenna khopi Bethsaida kho'a kon ahi.
45 Filippus träffade Natanael och sade till honom: »Den som Moses har skrivit om i lagen och som profeterna hava skrivit om, honom hava vi funnit, Jesus, Josefs son, från Nasaret.»
Chuin Philip in Nathanael aholdoh'in ajah'a, “Mose le themgao hon athudol anasut'u amapa tah chu kamutauve. Ama chu Nazareth khomi, Joseph chapa, Yeshua ahi,” ati.
46 Natanael sade till honom: »Kan något gott komma från Nasaret?» Filippus svarade honom: »Kom och se.»
Hichun Nathanael in adatmo lheh in, “Nazareth khoa kon'a pha sohdoh thei hinam?” ati. Philip in adonbut'in “Hungin nangma tah in hungven” ati.
47 När nu Jesus såg Natanael nalkas, sade han om honom: »Se, denne är en rätt israelit, i vilken icke finnes något svek.»
A kom lhon'a amani ahung lhon chu Yeshuan amun, ajah lhon'a, “Phat lhemna beihel mikitahpa, Israel chapa dihtah chu tun aumtai,” ati.
48 Natanael frågade honom: »Huru kan du känna mig?» Jesus svarade och sade till honom: »Förrän Filippus kallade dig, såg jag dig, där du var under fikonträdet.»
Nathenael in adongin, “Iti neihet jeng ham?” ati. Yeshuan adonbut'in, “Philip in naholdoh masanga theichang phung noiya na umpet'a chu kamu n ahitai,” ati.
49 Natanael svarade honom: »Rabbi, du är Guds Son, du är Israels konung.»
Chuin Nathanael tijatah'in, “Rabbi nangma Pathen Chapa, Israelte lengpa nahi,” tin aphongtai.
50 Jesus svarade och sade till honom: »Eftersom jag sade dig att jag såg dig under fikonträdet, tror du? Större ting än vad detta är skall du få se.»
Chuin Yeshuan adongin, “Theichang phung noiya na umpet kamu ahitai, kati jeh'a chu natahsan ham? Hiche sanga chungnungjo namu ding ahi,” ati.
51 Därefter sade han till honom: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: I skolen få se himmelen öppen och Guds änglar fara upp och fara ned över Människosonen.» Eller: Ingen har någonsin sett Gud; en enfödd Gud, han som är i Faderns sköte, osv. vilken har varit före mig. Båda orden betyda den smorde; det förra är arameiska, det senare grekiska. Det arameiska ordet kefa betyder klippa -- Jfr Matt 16,18.
Chujouvin ama jah'a, “Atahbeh kaseipeh nahi, nangman van akihon'a chule Pathen vantil ho Mihem Chapa chunga akaltou le akumsuh namu ding ahi, ajehchu ama tah chu van le lei kimatna kalbilei ahi,” ati. Cana khoa moupui golvah
