< Job 22 >
1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
Da antwortete Eliphas von Theman und sprach:
2 Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?
Was darf Gott eines Starken, und was nützt ihm ein Kluger?
3 Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?
Meinest du, daß dem Allmächtigen gefalle, daß du dich so fromm machest? Oder was hilft's ihm, ob du deine Wege gleich ohne Wandel achtest?
4 Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?
Meinest du, er wird sich vor dir fürchten, dich zu strafen, und mit dir vor Gericht treten?
5 Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?
Ja, deine Bosheit ist zu groß, und deiner Missetat ist kein Ende.
6 Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
Du hast etwa deinem Bruder ein Pfand genommen ohne Ursache, du hast den Nackenden die Kleider ausgezogen;
7 Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.
du hast die Müden nicht getränket mit Wasser und hast dem Hungrigen dein Brot versagt;
8 För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,
du hast Gewalt im Lande geübet und prächtig drinnen gesessen;
9 men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.
die Witwen hast du leer lassen gehen und die Arme der Waisen zerbrochen.
10 Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.
Darum bist du mit Stricken umgeben, und Furcht hat dich plötzlich erschrecket.
11 ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.
Solltest du denn nicht die Finsternis sehen, und die Wasserflut dich nicht bedecken?
12 I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;
Siehe, Gott ist hoch droben im Himmel und siehet die Sterne droben in der Höhe.
13 därför tänker du: »Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?
Und du sprichst: Was weiß Gott? Sollt er, das im Dunkeln ist, richten können?
14 Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång.»
Die Wolken sind seine Vordecke, und siehet nicht, und wandelt im Umgang des Himmels.
15 Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,
Willst du der Welt Lauf achten, darinnen die Ungerechten gegangen sind,
16 de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,
die vergangen sind, ehe denn es Zeit war, und das Wasser hat ihren Grund weggewaschen,
17 de män som sade till Gud: »Vik ifrån oss», ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?
die zu Gott sprachen: Heb dich von uns, was sollte der Allmächtige ihnen tun können,
18 Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
so er doch ihr Haus mit Gütern füllete? Aber der Gottlosen Rat sei ferne von mir!
19 De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:
Die Gerechten werden sehen und sich freuen, und der Unschuldige wird ihrer spotten.
20 »Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt.»
Was gilt's, ihr Wesen wird verschwinden und ihr Übriges das Feuer verzehren!
21 Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.
So vertrage dich nun mit ihm und habe Frieden; daraus wird dir viel Gutes kommen.
22 Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.
Höre das Gesetz von seinem Munde und fasse seine Rede in dein Herz.
23 Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.
Wirst du dich bekehren zu dem Allmächtigen, so wirst du gebauet werden und Unrecht ferne von deiner Hütte tun,
24 Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,
so wirst du für Erde Gold geben und für die Felsen güldene Bäche;
25 så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.
und der Allmächtige wird dein Gold sein, und Silber wird dir zugehäuft werden.
26 Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.
Dann wirst du deine Lust haben an dem Allmächtigen und dein Antlitz zu Gott aufheben.
27 När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.
So wirst du ihn bitten, und er wird dich hören; und wirst deine Gelübde bezahlen.
28 Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.
Was du wirst vornehmen, wird er dir lassen gelingen; und das Licht wird auf deinem Wege scheinen.
29 Om de leda mot djupet och du då beder: »Uppåt!», så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.
Denn die sich demütigen, die erhöhet er; und wer seine Augen niederschlägt, der wird genesen.
30 Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.
Und der Unschuldige wird errettet werden; er wird aber errettet um seiner Hände Reinigkeit willen.